Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Några ord om materialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 NATURVETENSKAPERNAS BETYDELSE
har föranledt upptäckter och uppfinningar i massa, gifvit
forskaren en ledtråd, där han förut trefvade sig fram
blindvie. Och dessutom — denna åskådning, hvars
hypotetiska karaktär knappast någon filosofiskt tänkande nu
bestrider, har en stor fördel, nämligen att vara en
åskådning. Den ger värkliga bilder åt människans inre att
röra sig med. Det är en åskådning med värklig
åskådlighet, icke blott tomma ord för att icke säga ordlekar.
Nu för tiden begagna också de flästa donna
lifsuppfattning i hvardagslag och hafva en annan, som är alldelges
oförmedlad med den förra, till hälgdagsbruk. I detta fall
är den stora mängden lik prästen, som, då
församlingens bönder bådo honom i kyrkan anropa Gud om vackert
väder för skörden, svarade: »Det kan jag nog göra, men
jag tror ioke att det lönar sig, så länge vi hafva västlig
vind.»
Den mekaniska åskädningen är en symbol, det torde
alla medgifva, hvilken symbol visst icke utömmer eller
förklarar lifvets gåtor, men den är en duglig symbol, med
hvars tillhjälp människan städse orienterat sig i
sinnevärlden.
Då från naturvetenskapligt håll dylika medgifvanden
gjorts, har det händt, att obskurantismens försvarare gjort
sig detta till godo på ett otillbörligt sätt. Så var fäallet,
då den kände forskaren Du Bois-Reymond hållit sitt
beryktade, sedermera i tryck utgifna föredrag i Leipzig
(1872) om Naturkunskapens gränser (»Die Grenzen des
Naturerkennens»). Teologers och teologiserande filosofers
uppfattning af denna boks innebörd och de slutsatser de
dråga häraf karaktäriserar den tyske filosofen Lange i
sitt arbete Geschichte des Materialismus (Materialismens
historia) på följande ganska ampra sätt.
»Kraft och materia,» säger han, läggande orden i
teologernas mun, »kunna ioke förklaras; den atomistiska
åskådningen är blott ett surrogat för den sanna
åskådningen; alltså är materialismen förkastad, förkastad af
“en åf våra främsta naturforskare. Hvarför skulle icke då
teologi och spekulation helt lustigt åter svärma ut öfver
det obesatta fältet och med stor auktoritet lära det, som
naturvetenskapen icke vet? Att de icke själfva veta det,
kommer helt enkelt icke i fråga. Den berömde fysiologen
har förklarat medvetandet, ja, till och med den enklaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
