Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Några ord om materialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 NATURVETENSKAPERNAS BETYDELSRE
pel på, hvad jag menar. Henry Drummond framför till
exempel följande lysande försvar för läran om pånyttfödelsen
i sin bok Naturcns lagar och andens värld. I naturen
härskar den lagen »nulla vita nisi ex ovo», intet lif utan ur
ett ägg, det vill säga genom ett föregående lif. Den
satsen framställer han som oomkullrunklig, såsom en lag för
materien. Inom andens värld finnes en motsvarande lag
påstår han: intet andligt lif kommer af sig själf; »utan
en varder född af vatten och anda kan han icke ingå i
Guds rike.» Allt andligt lif kommer ur Kristus. Moralisk
dygd etc. kan nog utvecklas därförutan, men det är blott
ett skenlif, lika skildt från värkligt lif, som kristallens
tillväxt är skild från tillväxten hos individer af växt- eller
djurriket. Sådan är hans tanke i korthet framställd, och
den prisas på vissa håll såsom höjdpunkten af nutidens
»vetenskapliga» tänkande.
Ett annat exempel! Den schweiziske teologen Godet
har följande dråpliga sannolikhetsbevis, eller hvad jag skall
kalla det, för änglarnas tillvaro. Det lär finnas i naturen
tre grader af individualitet, hvilka grader representeras
af växter, djur och människor. De första hafva minst, de
sista mäst individualitet. Nu lär, enligt Godet, människans
tanke kräfva, att det skall finnas hvad inom matematiken
kallas den fjärde proportionalen till dessa tre kända grader
af individualitet. I vanliga fall plägar man hålla på, att
alla goda ting äro tre, och den ståndpunkten torde ej
vara främmande för teologer, men den här gången har
teologen Godet ansett, att det bör finnas en grad af
individualitet, som förhåller sig till människorna liksom djurens
till växternas, och denna grad lära änglarna innehafva.
Härmed har Godet velat erhålla ett logiskt bevis för
änglarnas tillvaro.*)
Den innersta kärnan hos dessa filosoferande fantaster
är godtycket. Deras tanke är förvriden af deras
förutfattade åsikter, men då tiden svärmar för vetenskap, hafva
de velat tillmötesgå detta, ofta tyvärr allt för lösliga
svärmeri; och de hafva slungat ut några tomma, haltlösa
floskler. De hafva gifvit stenar i stället för bröd.
Det är till sist ytterligare ett missförstånd, som jag
skulle vilja undanrödja. Sannolikt finnes det personer,
*) Se Godet, Bibliska Studier, 1879. Sv. öfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
