Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf, prins af Vasa (d. 1877)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
origine» (ni härstammar från ett till sitt ursprung för Sverige främmande
hus); och f. d. konungen behöll sjelf sitt holstein-eutin’ska familjenamn,
så länge han ännu ville räkna rang bland furstar. Lika litet
som öfriga schlesvig-holsteinska prinsar, var prins Gustaf någon
»prins af Vasa», men visserligen kunde han åberopa sig på en hel
festliteratur till förmån för sin »Vasaätt».
»Den som beskyddat Vasars dar,
den skall ock heligt dig bevara»,
sjöng en af de många skalderna vid hans vagga, och holstein-gottorpska
husets usurpation af namnet »Vasaätt» framför andra ättlingar af
vasahusets döttrar var häfdvunnen nog att inför honom sjelf, så väl
som inför svenska allmänheten vid århundradets början, kunna gälla
som en trosartikel. Allt nog »prinsen af Vasa» blef 1827 öfverste för
60:de infanteriregementet, och svenska diplomatien i Wien protesterade
fåfängt mot hans Vasa-namn.
Men bättre framgång hade hon i en annan fråga, som berörde
prins Gustafs framtid. Den 25 juni 1828 förlofvades prinsen af Vasa
– då redan utnämnd generalmajor i kongl. nederländska armén – med
prinsessan Mariana af Nederländerna, konung Vilhelms adertonåriga
dotter (faster till den prinsessa, som sedan blef Karl XV:s gemål).
Men förlofningen bröts redan följande år, som det troddes genom svenskt
inflytande, hufvudsakligen verksamt på grefve Polier, ett förhållande
som äfven Beskow antyder i sina »Lefnadsminnen». Och i sjelfva verket
förtänka vi ej Karl Johan, att han, om det lät sig göra, sökte förekomma
en förbindelse mellan »Vasa-ätten» och ett högättadt kungahus.
Prinsessan Mariana blef väl två år senare gift med prins Albert
af Preussen och moder till tvänne barn, men blef skild från sin gemål
efter nära 20 års äktenskap. Prinsen af Vasa, som med fästmön äfven
förlorade sina holländska generalsepåletter, blef 1830 generalmajor
i Österrikes tjenst och brigadbefälhafvare i Wien samt på sin födelsedag
samma år förmäld med sin kusin, prinsessan Louise af Baden (född
1811 d. 1854). I Wien uppslog han nu sitt residens och avancerade
1836 till fältmarskalklöjtnant och divisionsbefälhafvare, jämte det han
bibehöll sitt infanteriregemente n:r 60, efter honom kalladt »Vasa-regementet». Och i dessa beställningar bibehölls han till sin död, som
inträffade hos hans enda dotter, drottning Karolina af Sachsen (född
1833), nu den enda qvarlefvande af Adolf Fredriks ätt.
I vår svenska politik har prins Gustaf efter sin förmälning två
gånger blifvit föremål för någon uppmärksamhet. Först år 1832, då
en högmålsprocess på kungl. befallning anhängiggjordes mot två f. d.
majorer, friherrarne v. Düben och Vegesach, med anledning af ett
bref, som den senare från Berlin skulle skrifvit till den förre, hvaraf
framgick, att han af prins Gustaf önskade penninghjelp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
