Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Gerhard Lindgren (d. 1879)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRIK GERHARD LINDGREN.
#95
svarigheter mot deras djerfva skalde-utgjutelser». »Några spådomar
i detalj finnas ej i deras skrifter», säger Lindgren i sitt företal till
öfversättningen af Esaias; men han bestrider ej, »att de i stort spått
om ondskans och gudlöshetens straff, om gudsfruktans och dygdens
belöningar». Sitt arbete anser han icke heller »lyda under den teo-
logiske exegetens forum». Teologerna häpnade. I ett af de »säk-
raste» Messias-ställena, den hela Kristi lidande stått att läsa för den
kyrkliga ortodoxien, ser Lindgren en högstämd teckning af en Jeho-
vab-tjenare, Jaskil, som efter hårda pröfningar skulle af Jehovah
hugnas med den utmärktaste upprättelse. I »Sveriges sköna litera-
tur» har också P. Wieselgren yttrat, att »Lindgrens öfversättningar
af Esaias och Job läsas af våra landsmän med judisk nationalitet så-
som deras bibel».
Misströstande om befordran till profession vid universitetet, hade
Lindgren med en disputation (»Asigterna i gamla testamentet om
själens odödlighet») fullgjort presterliga examensprestanda, blifvit
prestvigd 1836 och 1841 erhållit Tierps pastorat i Upland. Några
månader innan kallet skulle tillträdas afied Sjöbring, men Lindgren
behöll sin redan vunna ställning som landprest, och Sjöbring efter-
träddes af 0. F. Tullberg. Sina vetenskapliga forskningar lemnade
dock Lindgren först med lifvet. Efter de grunder, han förut följt,
utgaf han öfversättningar af Pentateuchen (De fem böcker Mosis),
Domareboken, Samuels- och Konunga-böckerna (1854-62) och sist
»Jungfrun från Sulem eller Salomos höga visa, ett ebreiskt drama»
(i875, öfvers. på tyska 1877). Han påvisar, att denna bok, liksom
andra böcker i gamla testamentets kanon, sådan denne af Esra redi-
gerats, saknar religiöst innehåll och ej på något sätt afser Israels
teokratiska författning, men är en dikt af »allvarligt, sedligt syfte,
såsom skildrande den rena, oskyldiga kärlekens trohet, hvilken af
inga vällustens lockelser låter sig förföras». Och hvad Salomos för-
fattareskap angår, yttrar Lindgren ganska slående: »När uppträdde
väl en konungslig älskare sjeif som tolk af sin försmådda kärlek?»
Verksam pastor, blef Lindgren redan 1844 kontraktsprost öch
1847 vald till riksdagsman, ett val som sedan hvarje återstående
ståndsriksdag förnyades. Först i statsutskottet, sedan i konstitutions-
utskottet, alltid i plena, deltog han med stort intresse och mycken kraft
i riksdagsärendena och vann snart anseende som en af de konservative
ledarne inom högvördiga ståndet. Dock bröt han stundom bjärt nog
med de konservativa åsigterna, särdeles när frågan gälde utvidgning
af judarnes medborgerliga rättigheter. Lindgren såg i judarne »våra
religionsförvandter», framhöll »den judiska pligtlärans identitet med
den kristna» och såg ett så oskiljaktigt sammanhang mellan judendom
och kristendom, »att man med full befogenhet kan säga, det kristen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
