Bohlin, Karl Petrus Theodor, astronom. Född i Stockholm d. 30 okt. 1860. Föräldrar: destillatorn Samuel Amandus Theodor Bohlin och Matilda Gunilla Lundgren. B. genomgick Maria skola och Stockholms gymnasium samt blef 1878 student i Uppsala. Filosofie kandidat 1880 och fil. licentiat 1883, blef B. 1885 docent i astronomi, sedan han disputerat för doktorsgraden; våren 1886 promoverades han. B. var 1880--83 amanuens vid Uppsala observatorium och 1884--88 biträdande astronom vid Vetenskapsakademiens observatorium. 1897 utnämndes han till Vetenskapsakademiens astronom samt blef s. å. lärare vid Stockholms högskola. B. har bl. a. förut haft anställning på statsrådet Backlunds räknebyrå vid ryska vetenskapsakademien för uträkningar rörande den Enckeska kometen. B. har utgifvit åtskilliga astronomiska skrifter, däribland äfven sådana af populärt innehåll. Ogift. Bohman, Karl Johan, skolman. Född i Jönköping d. 29 sept. 1816, där fadern var brandvakt. 1835 student i Uppsala och 1842 fil. doktor. B. antogs 1843 till lärare vid det enskilda läroverket Stockholms lyceum, för hvilket han 1851 jämte O. v. Feilitzen blef föreståndare. Dessutom undervisade han i latin och filosofi samt äfven tidtals i grekiska, tyska och svensk kriaskrifning. B. var en synnerligen skicklig lärare, med lif och själ hängifven sitt kall, och hans lärjungar voro djupt fästa vid honom. Stockholms lyceum erhöll genom k. bref af d. 23 okt. 1863 dimissionsrätt till universitetet; intet enskildt läroverk hade förut ägt sådan rätt. En sammanslagning af detta läroverk med Stockholms ateneum under det senares rektor skedde hösten 1875, och B. blef då lärare vid den nya skolan. B. erhöll från och med 1881 genom riksdagsbeslut en pension af 2,000 kr., fastän han aldrig verkat i statstjänst. Död på Lidingön den 9 sept. 1882. Gift med Jenny Margareta Nordström. Boije. Denna gamla släkt räknar som sin stamfader en Mattias, som i medlet af 1400-talet skall ha inkommit från Böhmen till Sverige. Ätten upptogs på svenska riddarhuset 1625 under namnet af Boije af Gennäs. 1. Boije, Nils, fältöfverste. Son af Anders Carlsson till Dalkarlby och Gennäs i Pojo socken af Finland och Brita Rotkilsdotter. År 1530 erhöll B. konung Gustafs bref att vara fogde i Raseborgs län och utnämndes två år därefter till ståthållare i Finland. Han användes sedan af samme konung i flera administrativa värf. Vid Erik XIV:s kröning var B. bland dem, som dubbades till riddare af S:t Salvators orden, och kallas 1565 »konungens förtrogne man och sekrete råd». Samma år förordnades han till fältöfverste mot danskarna i Halland. Varberg inspärrades på alla sidor och eröfrades med storm, hvarefter han förföljde danskarna och vann ett rikt byte. Därefter skickad af konung Erik emot Bohus, med Nils Sture, Erik Stenbock och Anders Rålamb till medhjälpare, kunde han föga uträtta emot det starka fästet, hvarför konungen tog befälet från honom och öfverlämnade det åt C. de Mornay. B. ställdes jämte de andra för rätta; men hans ålder och forna tjänster frälste honom från ett oförskylldt straff, under det konungens förbittring hufvudsakligen vände sig emot Nils Sture. 1568 förordnades B. till öfverstebefallningsman öfver hela Finland och utnämndes till lagman öfver södra delen af furstendömet. Död 1575. Gift med Brita Kristersdotter (Horn). 2. Boije, Göran, krigsöfverste; den föregåendes son. Göran B:s namn förekommer första gången 1564, då han, såsom höfvitsman för en fana ryttare, deltog i stormningen af Ronneby. Tio år därefter utnämndes han till slottslofven på Reval och är 1576 fältmarskalk öfver krigsfolket i Finland. I förening med polska vojvoden Andreas Sapieha slog han i okt. 1578, vid Moijan, en rysk här och eröfrade hela det fientliga lägret. År 1580 kallad »krigsöfverste i Finland», förordnades han de följande åren till öfverstebefallningsman öfver Finlands förnämsta fästningar och 1585 till lagman i södra Finland. Under fortgången af det ryska kriget erhöll Boije 1590 befallning, att belägra Ivangorod och började stormskjuta detta fäste, då soldaterna, trötta vid kriget, hoptals lämnade fanorna och belägringen misslyckades. Sedermera ståthållare på Reval, var han bland de svenska sändebuden, som fått förtroendet att söka medla fred med Ryssland, hvilken ock slutligen bekräftades 1595. Upphöjd 1602 till riksråd, utsågs han till kommissarie vid traktaten i Viborg med ryska och novgorodska ständerna 1613. Död 1615. Gift 1: med Anna Göransdotter till Högsjögård och 2: med Magdalena Skadhe. 3. Boije, Hans Henrik, landshöfding, politiker. Född d. 14 april 1714. Föräldrar: öfversten Anders