hembygd, på hvars tungomål han affattade raskt på hvarandra följande berättelser, bland hvilka må nämnas: Visor på Ätradalens bygdemål 1878; Jon i Slätthult 1880; Marknadsgubbar på Sjönevad 1881; Från julgille och lekstuga (svenska folkdanser, 1884); Historiegubbar på Dal 1886. m. fl. Hans berättelser utmärka sig för en sund realism, förenad med mänsklig medkänsla och förstående humoristisk uppfattning. Än mera framträda dessa senare egenskaper i den med stort bifall mottagna dråpliga berättelsen: Skollärare John Chronschoughs memoarer från uppväksttiden och seminarieåren till trycket befordrade 1897. B. har äfven uppträdt som författare å det dramatiska området med tragedien: Store Lars 1894 och folklustspelet Smålandsknekten s. å. Ogift. Bonnier, Albert, bokförläggare. Född i Köpenhamn den 21 oktober 1820. Föräldrar: bokhandlaren i Köpenhamn Gerhard Bonnier och Ester Elkan. Albert B. kom vid femton års ålder till sin äldste broder, Adolf, hvilken 1827 öppnat en bokhandel i Göteborg och 1829 flyttat till Stockholm. I broderns affär arbetade Albert B. åren 1835--65 men började därjämte 1837 egen förlagsaffär -- »Förlagsbyrån» -- hvilken han alltsedan 1858 dref under eget namn. Åren 1840--42 var han för att lära bokhandel i Leipzig, Wien och Pest. År 1856 inköpte B. Hörbergska boktryckeriet på Riddarholmen, hvilket han 1865 tillika med bokförlaget flyttade till Ålands- nu varande Mäster-Samuelsgatan n:o 19. B. inträdde som medlem i Svenska bokförläggareföreningen 1844 strax efter dess stiftande och var denna förenings ordförande 1877--87. Från en ringa början upparbetade B. sin affär till en af de största i landet. I besittning af ett öfverlägset förstånd och fin smak hade han en skarp blick för tidens kraf, hvarjämte hans arbetsförmåga var allenastående. Vid sin död, som inträffade den 26 juli 1900, hade B. mer än 4,000 artiklar i sin förlagskatalog, och det fanns knappast en enda bland dessa otaliga böcker, som han icke själf genomgått i manuskript eller korrektur. Sveriges och Finlands mest framstående författare hade Bonnier till sin förläggare. Bland de äldre författarne märkas C. J. L. Almquist, H. Bjursten, August Blanche, Crusenstolpe, Frans Hedberg, Lea, G. H. Mellin, Viktor Rydberg, fru Schwartz, Elias Sehlstedt, P. Sparre, Z. Topelius m. fl.; bland de yngre A. Bondeson, Gustaf Fröding, G. af Geijerstam, Tor Hedberg, Verner von Heidenstam, Ellen Key, Sonja Kovalevsky, Selma Lagerlöf, Anne Charlotte Leffler, Oscar Levertin, A. Lundegård, Math. Malling, H. Molander, G. Nordensvan, Mathilda Roos, G. Steffen, August Strindberg, Anna Wahlenberg, finnarne Tavaststjerna, Ahrenberg, o. s. v. Af andra mera betydande förlagsartiklar utgifna af Albert Bonnier märkas folkkalendern Svea, årligen utgifven sedan 1844, Romantidskriften Nya (Europeiska) Följetongen sedan 1846, genom hvilken ett oändligt antal af utlandets bästa romaner, från Sue och Bulwer till Zola och Tolstoy blifvit införlifvade med den svenska litteraturen, Sveriges Handelskalender sedan 1859, Anreps Adelskalender sedan 1855, Planschverk, Teaterstycken (inemot 400), Barnböcker, Populär-vetenskapliga arbeten (Verdandis Småskrifter, Den kunskapsrike Skolmästaren, Sv. biografiskt handlexikon m. m.), Bibl. för resebeskrifningar (Stanleys, Sven Hedins, Nansens m. fl:s märkliga resor) o. s. v. B. var en afgjordt frisinnad natur som aldrig sökte pålägga författarne något tvång rörande åsikter eller uttryckssätt. Gift 1854 med Betty Rubenson. Dottern Eva, född den 17 nov. 1857, är talangfull målarinna. Bland hennes arbeten märkas »Reflex i blått» samt »Musik». Har äfven ägnat sig åt konstindustri. Till minne af Albert Bonnier stiftade hans arfvingar 1901 en stipendiefond af 150,000 kronor, hvaraf årliga räntan skall »användas till understöd åt på svenskt språk skrifvande skönlitterära författare af talang». Boom, Johan van, musiker, tonsättare. Född i Utrecht i Holland d. 13 mars 1807. Aderton år gammal reste van B. till Stockholm, där hans virtuositet som pianist snart väckte allmän uppmärksamhet och han öfvertalades att kvarstanna som pianolärare. Han kallades 1844 af Musikaliska akademien till dess ledamot och fem år därefter till lärare i klavér- och pianospelning. När akademien några år därefter undergick en fullständig omskapning, utnämndes v. B. 1859 till professor och verkade i denna befattning till sin död d. 19 mars 1872. Af hans talrika kompositioner må nämnas: operan Necken, gifven på k. teatern; Frithiof på hafvet, tonmålning; Sonat för piano; Mässa; Kör för mansröster med stor orkester, gifven vid kronprinsen Carls förmälning, m. m. B. var en pianist af första ordningen. Ogift. Borelius, Johan Jakob, filosof. Född d. 21 juli 1823 i Skinskattebergs socken af Västmanlands län. Föräldrar: prosten Jakob Borelius och Catharina Ulrica Böttiger. Student i Uppsala 1841, blef B. filosofie doktor 1848, docent i teoretisk filosofi 1849; 1852 lektor i filosofi vid högre elementarläroverket i Kalmar och 1866 professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, från hvilken befattning han tog afsked 1898. B. har offentliggjort många skrifter och afhandlingar, såsom: Hegels åsigt om filosofiens betydelse 1852; Det Hegelska systemet och den spekulativa etiken 1853; Den dogmatiska rationalismens strid mot den spekulativa filosofien 1857; Den praktiska filosofiens förhållande till den teoretiska 1859; Kritik öfver den Boströmska filosofien 1859--60; Lärobok i den formella logiken 1863; Skandinavien und Deutschland 1876; En blick på den nuvarande filosofien i Tyskland 1879; En blick på den nuvarande filosofien i Frankrike 1880. B., som ansluter sig till Hegels filosofi, låg på sin tid i en ytterst