delvis angripas och nedgöras; att han icke satt Villmanstrand i försvarstillstånd; att han lämnat Wrangel utan hjälp och sålunda varit vållande till nederlaget v id Villmanstranid, o. s. v. Domarne hade föreskrifvit halshuggning, en art af straff, som ansågs äfven i själfva sättet innebära någonting skymfligt. Dagen före afrättningen frambar sonen till ständerna sin fadors önskan och bön: »att förskonas från bödeln och bödelsyxan och att i stället, som en gammal krigare, få falla för andra krigares kulor», d. v. s. att få bli arkobuserad. Med deltagande och djup rörelse gaf adeln sitt bifall, borgareståndet likaså, men präste- och bondestånden vägrade och domen måste således gå efter bokstafven i verkställighet. På sandbacken vid Norrtull i Stockholm, i åsynen af en oräknelig skara människor bland hvilka regeringen instuckit några af de vid upprorsförsöket fängslade dalkarlarna, för att låta dem se, att äfvea höga herrar straffades, emottog B. dödshugget d. 16 juli 1743. -- Gift med Magdalena Elisabet Rahmn. Bunge, Sven, riksråd. Född i Stockholm d. 5 nov. 1731. Föräldrar: statssekreteraron friherre Henrik Bunge och Catharina Christina Caméensköld. -- Efter slutade studier i Uppsala inskrefs B. 1748 som auskultant i Svea hofrätt, afgick som kommissionssekreterare till Paris 1750 och besörjde under Ulrik Scheffers frånvaro vid 1755--56 års riksdag de ministeriella göromålen såsom chargé d'affaires. Han befordrades vidare 1762 till kansliråd och 1769 till hofkansler. -- Under tiden hade han äfven deltagit i riksdagarna, där han slöt sig till Hattarna, hvilka 1760, 1769 och 1772 insatta honom i sekreta utskottet, och gjorde sig för öfrigt känd som vän af en friare handels- och näringslagstiftning. Af Gustaf III kallades han 1773 till riksråd och upphöjdes äfven 1782 i grefligt stånd. Vid den gamla rådinstitutionens afskaffande 1789 återgick han till privatlifvet och afled i Stockholm d. 1 febr. 1801. -- Gift 1761 med friherrinnan Elsa Beata Wrede, dotter af riksrådet Fabina Wrede. 1. Bure, Anders, matematiker, kartograf. Född i Säbrå prästgård i Ångermanland d. 14 aug. 1571. Föräldrar: kyrkoherden Engelbrechtus Laurentii Bureus och Elisabet Andersdotter. Bure tillhörde kansliet först som kansliförvant och efter 1618 som sekreterare. Han adlades jämte sin broder Jonas (se B. 2) 1624. B. sändes 1634 till Ryssland som medlem af den utomordentliga beskickningen för att notificera drottning Kristinas uppstigande på tronen och äfven för att ta hand om en del viktiga intressen. Han utnämndes 1640 till assessor i krigskollegium. -- Carl IX hade så tidigt som år 1603 satt honom till styresman öfver landtmäteriet, »som då snart skulle inrättas »; alla geografiska mätningar och ritningar, som utfördes af landtmätarna i landsorten, skulle skickas till B., hvilken skulle med begagnande häraf upprätta en generalkarta öfver riket. B. for själf omkring, företagande astronomiska och geografiska observationer. 1611 lät han i koppar sticka den första någorlunda pålitliga karta öfver norra Sverige med titel: Lapponiæ, Bothniæ, Cajaniægue Regni Sueciæ provinciarum septentrionalium nova delineatio och hade 1626 en stor karta färdig, upptagando sex regalark, hvilken karta graverades af V. S. Trauthmann, och hvartill s. å. utgafs en särskild beskrifning. Denna Orbis actoi nova et accvrata dclineatio, omfattar Sverige, Norge och Finland samt angränsande delar af Danmark, Tyskland, Östersjöprovinserna och Ryssland. Numera äro blott få exemplar kända af denna karta, hvilken under 1700-talet tjänade till original för nästan alla kartor öfver Sverige, som utomlands utgåfvos. -- Död i Stockholm d. 4 februari 1646. -- Gift 1604 med Kerstin Krabbe. 2. Bure, Jonas, historisk och genealogisk forskare. Född d. 17 nov. 1575 ; den föregåendes bror. -- B. nämnes liksom den äldre brodern Anders »k. sekreteraren», då han på samma gång som denne adlades 1624 och upptogs på brodern Olof B:s nummer. Han förenade med grundlig lärdom mycken diplomatisk skicklighet och användes af Gustaf Adolf i några ministeriella värf, bland annat som »agent» eller legat i Danmark. Vid sin hemkomst 1629 utnämnd till "secretarius" i riksarkivet, erhöll han senare titeln "custos archivi", och bibehöll sysslan till 1649. Han utgaf lageditionerna: Svea rikes stadslagh efter konung Gustaf Adolphs befallning tryckt i Stockholm 1618 och Sverikes Rijkes Landslagh 1621 den senare utg. 1608 af Johan Bureus men slutsåld. Han sysselsatte sig sedan med forskningar i den äldre svenska personalhistorien och hans Svensk ättebok, hvilket arbete i handskrift förvaras i riksarkivet, ansågs länge som en källskrift af första ordningen. Död d. 26 febr. 1655. -- Gift med Anna Jakobsdotter Bagge. 3. Bure, Olof, läkare. Född 2 sept. 1578; de föregåendes bror. -- B. promoverades till medicine doktor i Basel 1611 och förordnades 1612 till lifmedikus hos hertig Johan af Östergötland. Han innehade denna befattning till hertigens död 1618, då han erhöll samma förtroendepost hos konung Gustaf II Adolf. Denne gjorde sig till godo hans mångfaldiga kunskaper äfven i andra värf; sålunda fick B. 1620 afge plan och ritningar till de nya städer, Gustaf Adolf hade i sinnet att anlägga i Norrland och Finland, och 1621 utnämndes han till borgmästare i Stockholm. Samma år adlades han med bibehållande af sitt namn. Utnämnd till vice president i Åbo hofrätt 1633, måste han efter sju år taga afsked i anseende till sin försvagade hälsa och dog d. 13 dec. 1655. -- Gift med Elisabeth Bagge.

Burenskiöld, Jacob (af Bure-ätten), krigare. född i Stockholm d. 25 dec. 1655. Föräldrar: presidenten Nils Burenskiöld och Eva Ulfvenklou. -- B. deltog redan 1677 som ryttmästare vid frih. Nils Gyllenstiernas regemente i Carl XI:s krig mot danskarna. Efter några års utländsk krigstjänst, bl.a. hos maIteserorden, på hvilkas galerer han kämpade mot turkarna, och i Ungern, där han