amanuens vid Nationalmuseum. Han utnämndes 1885 till intendent för konung Oscar II:s konstsamlingar samt till hofintendent och 1892 äfven till slottsarkivarie vid det af honom ordnade slottsarkivet. B. har särskildt haft omsorg om och studerat den k. stora tapetsamlingen. Bland hans arbeten märkas Svenska statens samling af väfda tapeter. Historik och beskrifvande förteckning (3 d. 1894-96). Genom B:s försorg ha äfven gamla dyrbara gobeliner, som sönderskurits och illa medfarits, restaurerats. Han har också varit en nitisk och skicklig förmedlare af de många konstföretag som ägt rum på konungens initiativ. Gift 1878 med Hildegard Emilia Broddelius. 1. Cabeljau, Abraham, en af Göteborgs anläggare. Född i Holland. Föräldrar: Joannes Cabeljau och Anna van der Brugghen. Härstammande från en gammal flandrisk adlig ätt, hade C. som handlande i Amsterdam vunnit en ansenlig förmögenhet, när han på grund af Carl IX:s frihetsbref för holländare och andra utländingar att nedsätta sig i den af Carl på ön Hisingen nyanlagda staden Göteborg, om hvilkens anläggning C. förut af konungen rådfrågats, inflyttade till Sverige 1607. Därefter förordnad till generaldirektor öfver myntet i Göteborg, kallades han till borgmästare i samma stad och inlade i denna egenskap stora förtjänster om anläggningen af det nuvarande Göteborg, hvars planläggning med regelbunda kvarter och efter holländskt mönster hvarandra korsande kanaler hufvudsakligen äro C:s och de med honom inflyttade holländarnes verk. Hos Gustaf II Adolf stod han i mycken ynnest och blef under hans regering generaldirektör öfver det s. k. Persianska handelskompaniet och skeppskompaniet i Stockholm och slutligen generalbokhållare i räknekammaren 1624. C. afled i april 1645. 2. Cabeljau, Margareta, Gustaf II Adolfs älskarinna. Födelseåret obekant; den föregåendes dotter. Af okänd anledning följde Margareta C. 1615 sin fader till svenska hären i Livland. Hennes ovanliga skönhet och behag, som af mången sattes öfver själfva Ebba Brahes, väckte allmän uppmärksamhet i svenska lägret och undgingo ej heller den unge konungen. Under den långvariga belägringen af Pleskov blef hennes bekantskap med konungen så förtrolig, att hon våren därpå födde en son, den sedan bekante grefve Gustaf Gustafsson af Vasaborg, hvilken genast öfverlämnades i Carl Gyllenhielms vård och af honom erhöll on omsorgsfull uppfostran. M. blef 1618 gift med Arendt Slotz och erhöll flere förläningar, bl. a. 1619 Benhammars gård (Stora Benhamra) i Stockholms län. Död efter 1677, nära 80 år gammal. 3. Cabeljau, Johan, rättslärd. Den föreg. broder. Född i Gent i Flandern före faderns inflyttning till Sverige, ägnade han sig åt lärda studier och promoverades till juris utriusque doktor. Efter att någon tid ha förestått en juridisk professur i Amsterdam, öfverflyttade han till sina anhöriga i Sverige och utnämndes efter fadern till borgmästare i Göteborg. Äfven i Sverige vann han namnkunnighet för sin lärdom, särskildt för sina bref till Gustaf II Adolf, utgifna med titel: Epistolarum Centuria prima ad Invictissimum Gustavum Adolphum Regem Sueciæ 1626. Af drottning Kristina upphöjdes han i adligt stånd, men dog endast några månader därefter d. 5 dec. 1652 och blef begrafven i föräldrarnas graf i Riddarholmskyrkan. Callmander, Karl Reinhold, glasmålare. Född d. 25 dec. 1840 i Örebro. Föräldrar: kyrkoherden i Stigtomta Carl Jacob Callmander och Mathilda Schmidt. C. kom 1860 till Stockholm, där han för utställda karrikatyrer fick ett stipendium på tre år af konung Carl XV och änkedrottning Josefina, hvarefter han studerade i Düsseldorf, Antwerpen och Paris och var ett år lärjunge vid konstakademien, hvarpå han åter studerade utrikes på ett nytt stipendium. C. utförde därpå hemma genretaflor och porträtt och bosatte sig efter en ny utrikes vistelse slutligen i Göteborg. Här var han i flera år konservator och sekreterare vid konstföreningen, lärare i teckning vid museets ritskola och i ornamnentsmålning i slöjdskolan. C. utförde en del plafond- och väggmålningar samt möbelritningar. 1882 bildade han Svenska glasmåleriaktiebolaget och har som glasmålare förvärfvat sig ett namn. Prof på denna hans vackra konst finnas i en del kyrkor - Uppsala domkyrka, Oscar Fredriks kyrka i Göteborg, Karlstads, Umeå m. fl. kyrkor - och äfven på andra ställen. Gift 1879 med Charlotta Amalia Maria Lincke. Calonius, Mattias, rättslärd. Född d. 7 dec. 1737 i Saarijärvi socken i Finland. Föräldrar: kyrkoherden därstädes Mattias Calonius och Elisabet Selander. Inskrifven vid tjugu års ålder till student i Åbo, vann C. efter några års studier det anseende för lärdom, att han tvärtemot vanliga bruket erhöll tillåtelse att, utan presens och respondens, 1764 få till offentlig granskning framställa en akademisk afhandling: De nova facie orbis Europæi circa sæculum Reformationis exorta, hvarpå följde hans anställning vid universitetet som docent i ekonomi. 1769 adjunkt i filosofiska fakulteten och universitetets sekreterare, befordrades han 1778 till professor i lagfarenhet, hvilket ämbete han innehade till år 1814. Ryktet om hans ovanliga insikter, rättskaffenhet och skarpsynthet föranledde hans inkallande till ledamot i Högsta domstolen i Stockholm 1793. Flera af de yttranden han i denna egenskap aflät i en mängd viktiga rättsfrågor äro intagna och tryckta i hans Opera omnia, utg. af A. I. Arwidsson, 4 delar, 1829-36. 1800 lämnade han sistnämnda befattning och återvände till Åbo. Då Finland blifvit intaget af ryssarna och C. kort därefter nedlade rektoratet, uttalade han i ett utgifvet program med frimodig värdighet sina tänkesätt om det förhållande, hvari landet stod till sin lagliga öfverhet och till eröfraren. Detta frimodiga yttrande ingaf akt-