fransk tjänst, slöt sig i Paris till Gustaf III:s svit, när konungen 1783 reste till Italien, samt företog därefter en resa på egen hand till flera af Europas länder. När ryska kriget utbröt 1788 deltog han i fälttåget i Finland, dock, såsom det synes, utan att någonsin sammanträffa med fienden och tog, liksom flera af hans stånd, afsked följande året, när förenings- och säkerhetsakten påtvingades adeln. Sedan han åter gjort några utrikes resor, erbjöds honom 1809 svenska ministerposten i Paris, men han afböjde anbudet. Tre år senare emottog han guvernörskapet för arfprinsen Oscar, som han innehade till 1815. Han blef en af rikets herrar 1814, serafimerriddare 1818 och grefve 1822. Som enskild man har C. efterlämnat minnet af en älskvärd och ädel personlighet. Sitt ansenliga bibliotek förärade han till universitetet i Uppsala. Död, ogift på sin egendom Säby i Östergötland d. 8 febr. 1841. Cederhielm, Montgomery-, se Montgomery. Cederschiöld. Stamfadern för denna ätt, liksom för adliga släkterna Adelstierna, von Gafvel och Cronstedt var borgaren och rådmannen i Gefle Peder Hansson, som dog i början af Gustaf II Adolfs regering. 1. Cederschiöld, Per, rättslärd. Född i Gefle d. 3 sept. 1625. Föräldrar: justitieborgmästaren därstädes Elias Gavelius och Kristina Nilsdotter. Endast nitton år gammal, hade C. förvärfvat ett sådant anseende för lärdom, att filosofiska fakulteten i Uppsala erbjöd honom lagerkransen, en utmärkelse lika ovanlig som den blygsamhet, hvarmed han undanbad sig denna utmärkelse. Han utnämndes till e. o. juris professor i Uppsala 1655, med särskild föreskrift, att »proponera jus publicum, ungefär efter den metod som H. Grotius samma jus hafver utfört». Först åtta år därefter ordinarie professor i juridiska fakulteten, kallades han 1665 till generalinspektor i k. kansliet, en tjänstebefattning som motsvarade justitekanslärsämbetet i en senare tid. När samma inspektorat tio år därefter blef indraget, förflyttades C. till assessor i Göta hofrätt och adlades 1687. Död d. 15 nov. 1697. Gift 1: 1670 med Elisabet Örnecrantz och 2: 1692 med Kristina Jernsköld. 2. Cederschiöld, Fredrik Johan, universitetslärare. Född på Lidboholm i Småland d. 25 mars 1774. Den föreg. sonsons sonson. Föräldrar: kvartermästaren vid adelsfanan Stefan Kasper Cederschiöld och Anna Plantina Laurell. Student i Lund 1793, blef C., efter aflagd kandidatexamen, 1795 förordnad till e. o. amanuens vid akademiska biblioteket och året därpå promoverad till filosofie magister. 1797 befordrad till ord. amanuens, kallades han tre år därefter till docent i teoretisk filosofi och blef 1803 adjunkt i teoretisk och praktisk filosofi. Efter att ett år hafva varit lektor vid Växiö gymnasium, återkallades han 1808 till Lund, såsom moral. professor, och utnämndes i denna egenskap till kyrkoherde i Hardeberga och Sandby prebendepastorat 1821. 1824 utbytte han dessa församlingar mot Stäfvie och Lackalänga och erhöll prosttitel s. å. Han lämnade sin lärostol som emeritus 1841. Förutom en mängd disputationer har C. i sin vetenskap utgifvit Allmän inledning till apriorisk eller rationel pligtlära 1821, Menniskors aprioriska eller rationela pligtlära 2 del. 1828--29 och Statsaprioriska pligtlärans propedevtik 1831. Död d. 4 april 1846. Gift 1808 med Eleonora Fredrika Widegren. 3. Cederschiöld, Per Gustaf, läkare, riksdagsman. Född på Lidboholm i Småland d. 4 sept. 1782; den föreg. bror.

Student i Lund 1798, valde han läkarevägen till lefnadsmål och undfick efter aflagda examensprof medicinska fakultetens doktorsdiplom 1809. Två år därefter förordnades han till anatomie prosektor vid samma universitet och blef kirurgie magister 1812. Följande året lämnade han Lund och bosatte sig i hufvudstaden, där han 1817 utnämndes till e. o. professor i obstetrik vid Karolinska institutet och adjunkt vid Allmänna barnbördshuset. 1822 befordrades han till ordinarie professor och förordnades till direktör för nämnda barmhärtighetsanstalt. Utmärkt såsom vetenskapsman och en Sveriges mest fruktbara författare på det medicinska området, har han särskildt gjort sitt namn aktadt genom det nit, hvarmed han antog sig barnmorskeundervisningen. I sistnämnda fack utarbetade han flera lättfattliga handböcker och anvisningar, såsom: Handbok för barnmorskor 1822, Utkast till Handbok i den instrumentala barnförlossningskonsten 1830, En vink om barns skötsel för menige man 1832, Lärobok i vården om qvinnans slägtlif 3 del. 1836--39. Han uppträdde äfven som historisk och statsrättslig författare med Riksdagen i Stockholm 1719 1826, Handbok för riksdagsmän 1822, Försök att bringa Sveriges grundlagar i system 1828 m. m., i hvilka arbeten han liksom vid riksdagarna uppträdde som en varm förfäktare af den konstitutionella frihetens principer. Vid riksdagarna, som han bevistade fr. o. m. 1815 åtnjöt han för sin själfständiga hållning och gedigna kunskaper odelad aktning från skilda läger och var mestadels placerad i konstitutionsutskottet. Led. af Vetenskapsakademien. Död i Stockholm den 12 febr. 1848. Gift 1812 med friherrinnan Cordelia Maria Charlotta von Boye. 4. Cederschiöld, Fredrik August, läkare. Född i Stockholm d. 27 maj 1813; den föregåendes son.

Vid Lunds universitet, där C., sjutton år gammal, inskrefs bland de studerande, valde han samma bana som fadern, och erhöll efter aflagda examina medicine doktors diplom 1840. Efter att ha innehaft förordnande dels som bataljonsläkare vid Andra lifgardet, dels som barnmorskelärare och som adjunkt i barnförlossningskonst vid Karolinska institutet, förestod han 1842--51 dels som tillförordnad, dels som ordinarie innehafvare, provinsialläkarebefattningen i Nora distrikt af Örebro län. 1854 utnämndes han till provinsialläkare i Stockholms distrikt, samt blef 1855 förordnad att vara