- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:181

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Celsius, Anders - 5. Celsius, Olof, d.y. - Centerwall, Julius Ebbe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5. Celsius, Olof, d. y., häfdatecknare, riksdagsman. Född i Uppsala d. 15 dec. 1716; den föregåendes kusin; son af C. 3. Promoverad fil. magister 1740, anställdes han 1742 vid Uppsala universitet såsom docent i lärdomshistoria och två år därefter såsom v. bibliotekarie. 1747 utnämndes han till professor i historia, men lämnade snart denna befattning för att ingå i kyrkans tjänst. Prästvigd 1751 och teol. doktor 1752, befordrades han året därpå till kyrkoherde i Kungsholms och 1760 till kyrkoherde i S:t Jakobs och Johannes' församlingar i Stockholm. Förflyttad 1774 till pastor i Storkyrkan, utnämndes han tre år därefter till biskop och prokanslär i Lund, hvilket ämbete han innehade till sin död d. 15 febr. 1794. Af naturen utrustad med stora gåfvor som skriftställare, har C. försökt sig på flera olika områden af författarskap. Som universitetslärare utgaf han fyrtio latinska dissertationer och var den som öppnade raden af Sveriges kritiska journaler på svenska med Tidningar om the lärdes arbeten, hvari vetenskapliga nyheter och redogörelser för nya böcker meddelades. Denna månadsskrift, som på grund af bristande medel utkom blott under 1742, tillhörde Vetenskapssocieteten i Uppsala, hvilkens »adjunctus» C. var. 1784 blef han ledamot och 1792 hedersledamot af societeten. Som vitter författare har han lämnat alster på både det episka och dramatiska området, såsom Ingeborg, Tragoedia i fem Acter 1739 samt Gustaf Wasa, Hjelte-Dikt uti sju sånger 1774, hvarjämte han verkställt åtskilliga öfversättningar från Virgilius och Homerus. Han var psalmdiktare och i det psalmboksförslag, som egentligen utgick genom hans förtjänst, finnes af honom tio nya psalmer. En af sin tids mest firade talare, kan han sägas ha varit den förste, som skänkte modersmålet dess fulla rätt i den akademiska katedern. Men främst står han som historisk samlare och författare. Hans Konung Gustaf I:s Historia 2 d., 1746--53 och Konung Erik XIV:s Historia 1774 gjorde mer än tillförne svensk historia till svenska folkets egendom. Det arbete, som i synnerhet visar C. som en historisk kritiker af första rangen, är hans Svea Rikes Kyrko-Historia, ett snillrikt verk, frukten af mångåriga grundliga forskningar, men af hvilken blott första delen utkom 1767. Dessa vetenskapliga och litterära förtjänster vunno ock samtidens erkännande. Vid Svenska akademiens stiftelse 1786 inkallades C. till en af dess första ledamöter. Äfven som politisk personlighet spelade C. en ej obetydlig roll. Vid 1755--56 och 1760--62 års riksdag synes han jämte J. Serenius varit Mössornas ledare i prästeståndet, som insatte honom som fullmäktig i banken. Den skarpa räfst som vid Mössornas seger anställdes med banken, hvarvid C. ej heller skonades utan aflägsnades från sitt fullmäktigeskap, bragte honom dock snart på kant med sina forna partivänner, och vid 1769--70 års riksdag återfinnes han som en ganska hänsynslös stridsman i Hattarnes läger. Vid 1771--72 års riksdag ansågs ock underkännandet af hans riksdagsmannafullmakt som en triumf för Mössorna. Han deltog äfven i riksdagarna under Gustaf III:s regering, och intog i hufvudsak en själfständig hållning gentemot konungen, hvilken dock vid flera tillfällen genom personlig påtryckning lyckades förmå honom arbeta för sina syften. Gift 1: 1744 med Katarina Charlotta Chyronia och 2: 1766 med Andréetta Katarina von Stjernman. Han erhöll adliga privilegier 1756. Barnen antogo namnet von Celse. Centerwall, Julius Ebbe, filolog, skriftställare. Född d. 22 aug. 1844 vid Ramlösa nära Helsingborg. Föräldrar: häradshöfdingen Frans Jonas Gustaf Centerwall och Amelie Juhlin-Dannfelt. C. blef student i Uppsala 1862, fil. d:r 1869 och erhöll 1870 en adjunktur vid Gefle högre allm. läroverk. Han tog efter två år afsked härifrån och vikarierade 1873--74 som adjunkt vid Uppsala högre allm. läroverk, då han tillika var Uppsala studentkårs ordförande. 1874 utnämndes han till rektor vid lägre allm. läroverket i Söderhamn, blef 1875 äfven rektor för en högre flickskola därstädes och 1877 föreståndare för Söderhamns arbetarinstitut, hvilka båda senare bildningsinstitutioner bildats af honom. C. har företagit flere utländska studieresor, bl. a. med statsunderstöd till Italien, Grekland och Levanten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 11 03:50:41 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free