2. Chiewitz, Georg Theodor Policron, arkitekt. Född i Stockholm d. 5 okt. 1815; den föreg. brorson. Föräldrar: gravören Johan Georg Chiewitz och Karin Acrel. C. studerade först vid konstakademien, där han sedermera blef agré, och sedan i utlandet. Han flyttade 1850 till Finland, där han uppfört åtskilliga byggnader och upprättat planerna till Björneborgs och Nystads reglering. Bland hans verk märkas Finska riddarhuset i Helsingfors 1862 och Nya teatern därstädes 1860, som nedbrann 1863, men åter uppbyggdes 1866. I Stockholm byggde C. bl. a. Folckerska huset vid Brunkebergstorg. Död i Abo d. 28 dec. 1862. Gift 1: 1842 med Laura Malvina Magnusson och 2: 1856 med Wilhelmina Maria Elisabeth af Grubbens. Choræus, Mikael, skald. Född d. 15 mars 1774 i Vörå socken i Finland. Föräldrar: pastorsadjunkten därstädes Mikael Choræus och Anna Margareta Hammar. Vid femton års ålder förlorade C. sin fader, som lämnade honom med moder och syskon i yttersta fattigdom. På dödssängen gaf fadern honom det rådet, att uppsöka domprosten Fant i Västerås, med hälsningar, att han vore en aflägsen släkting till honom. Försedd med kläder och respenningar af några medlidsamma vänner i Kristinestad, begaf sig C. till Stockholm, där han i barnslig tanklöshet förstörde sin knappa reskassa på frukt och sötsaker. Utan tak öfver hufvud eller ett öre till sitt uppehälle, varseblef han tvenne gossar, som erhöllo penningar af en officer. Vid underrättelsen om att de läto värfva sig för flottan, beslöt han att följa deras exempel och låta inskrifva sig som skeppsgosse på ett krigsfartyg, som skulle afgå till Sveaborg. Knappt var detta gjordt, förrän han greps af en sådan förtviflan, att den väckte den främmande officerens medlidande. Denne gjorde sig närmare underrättad om hans lefnadsförhållanden och då han hörde anledningen till hans vistelse i Stockholm, lät han honom behålla värfningspenningarna och beredde honom lägenhet att komma öfver till Västerås. Af domprosten Fant upptagen som eget barn, sattes han i tillfälle att fullfölja sina studier, blef 1797 magister i Uppsala, två år därefter docent i vältalighet vid Åbo universitet och 1802 teologie adjunkt vid krigsakademien på Karlberg. Här väckte han genast stort uppseende som predikant. Den lilla slottskyrkan öfverfylldes hvarje söndag med tillströmmande åhörare från hufvudstaden så att guvernören slutligen måste bestämma antalet af dem, som skulle vinna inträde. C. var äfven hofpredikant och pastor vid Södermanlands regemente. Redan förut hade C. blifvit bemärkt som skald. 1799 hade han inför akademien i Åbo hållit ett tal med anledning af den nye tronarfvingens födelse, hvilket väckte stora förhoppningar. Samma år liksom det därpå följande vann han pris i Svenska akademien samt i Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. 1802 belönades han af Svenska akademien med dess stora accessit för sin »skaldesång» Ehrensvärd. I dessa prisskrifter har C. mer eller mindre skattat åt den rådande akademiska smaken. Däremot framträder hans milda elegiska skaldenatur oftast varmt och innerligt i hans småstycken, såsom: En tanke på min egen graf; Bortresan; Ederna; Rosen, fjäriln och biet; Sommarnatten; Till mina barndomsvänner; Enkans visa; Rlommor till de sköna, m. fl., vid hvilka Franzén varit hans förebild. Omarbetning af svenska psalmer af C. och J. 0. Wallin utgåfvos 1807, två samlingar. Hans Samlade skaldestycken utkommo först 1815, efter hans död. På väg att vinna en akademisk lärostol vid universitetet i Åbo, lades han af en tärande lungsot på sjuksängen och dog d. 3 juni 1806. Öfver hans graf på Solna kyrkogård läto hans vänner sätta en ohuggen sten med den enkla inskriften: Choræus. Gift 1805 med Sofia Christina Wester, som 1807 ingick nytt äktenskap med skalden Franzén. Christerson, Jarl Casimir Eugène, sjöofficer, statsråd. Född i Karlskrona d. 2 okt. 1833. Föräldrar: justitieborgmästaren därstädes, lagmannen Håkan Fredrik Christierson och Ulrika Abelin. Efter 1850 i Lund aflagd studentexamen och därpå följande kurs vid Karlbergs krigsskola utnämndes C. 1853 till sekundlöjtnant vid k. flottan. Han befordrades till kapten vid skärgårdsartilleriet samt 1882 till kommendörkapten och 1889 till kommendör vid flottan. Efter att 1884--92 varit chef för marinförvaltningens artilleriafdelning kallades han d. 16 dec. 1892 till statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet, hvilken post han beklädde till d. 21 okt. 1898. Under sin sjöministerstid hade C., trots ej fullt lyckliga parlamentariska egenskaper och trots det missnöje, åtskilliga på hans föredragning verkställda åtgärder, t. ex. utstakningen af den s. k. Gillingeleden, väckte, att fröjda sig åt stor frikostighet mot sjöförsvaret från riksdagens sida. 1892 utnämnd till kontreamiral, erhöll han vid utträdet ur ministären värdigheten af vice amiral i flottans reserv. Gift 1: 1867 med Agathe Therese Lindman och 2: 1874 med Anna Charlotta Smerling. Christiernin, Per Niklas, universitetslärare, rättslärd. Född d. 27 juli 1725 i V. Fernebo i Västmanlands län. Föräldrar: dåvarande lektorn i Västerås, sedermera kyrkoherden i V. Fernebo Nicolaus Petri Christiernin och Elisabet Slotterman. Student vid Uppsala universitet redan 1736, promoverades han 1752 till filosofie magister och förordnades fyra år därefter till docent. Juris doktor 1763 och juris professor 1770, utbytte han ett år senare denna lärostol mot den logic. et metaphys. professuren. Slutligen lät han prästviga sig vid femtiotvå års ålder och utnämndes 1787 till kyrkoherde i Öfver- och Ytter-Gran, där han slutade sin lefnad d. 24 febr. 1799. Anhängare af Hattpartiet och dess statsekonomiska grundsatser, råkade C. vid utvecklandet af sina finansiella läror i strid med