som han inrättat bland Katarinabergen i Stockholm. Död d. 19 dec. 1830. 1. Collin, Hans Samuel, rättslärd. Född d. 2 jan. 1791 i Önnestad i Skåne. Föräldrar: kyrkoherden Jeppa Collin och Katarina Maria Sinius. Student i Lund 1802 och filosofie magister därstädes 1811, förordnades han, efter att 1816 ha utgifvit och försvarat en akademisk afhandling Om statsinkomsterna, till docent i statsekonomi. Följande året utnämnd till e. o. adjunkt i samma läroämne, blef han 1820 juris utriusque doktor, med första hedersrummet -- det andra innehades af C. J. Schlyter -- och utnämndes s. å. till jurispr. oecon. et comm. adjunkt vid Uppsala universitet, hvilken plats han tillträdde det följande året. Men redan 1822 erhöll han konungens befallning att, tillsammans med Schlyter, utgifva en Samling af Sveriges gamla lagar, hvilket föranledde honom att för alltid lämna universitetet och bosätta sig i hufvudstaden. Af naturen svag och sjuklig, blef det honom icke förunnadt att deltaga i utgifvandet af mer än de två första banden, omfattande Vest- och Östgöta-lagarne, när döden träffade honom d. 30 mars 1833. »Hans lif, fylldt med de lärda mödornas försakelser, var alltigenom ägnadt åt den stränga vetenskapliga forskningen och äfven på andra områden inom den juridiska vetenskapen, än det laghistoriska, har han genom utgifvande af förtjänstfulla afhandlingar gjort sitt namn kändt och aktadt.» Ogift. 2. Collin, August Zacharias, den föregåendes brorson. Född i Glimåkra socken i Kristianstads län d. 23 aug. 1833. Föräldrar: kyrkoherden i Glimåkra Martin Elmgren Collin och Charlotta Sofia Olin. Student i Lund 1852, filosofie kandidat 1856, docent i kemi 1858, filosofie doktor 1859 och lektor i främmande lefvande språk i Helsingborg 1864. C. är mest bekant för sina ordboksarbeten. Han utarbetade en tredjedel af Engelsk-Svensk Ordbok, med Walkers uttalsbeteckning 1875, ett i sitt slag framstående arbete. Dessutom har han öfversatt Kalidasas »Megha-dûta», Molnbudet 1866; utgifvit Walter Scotts »Lady of the lake», med inledning, noter och ordbok 1876; Om och ur Rig-veda 1877 och 1878, m. fl. Död i Göteborg d. 23 juli 1886. Ogift. 1. Collin, Johan Gabriel, matematisk instrumentmakare. Född d. 21 april 1761 i Julita socken af Södermanland, där fadern var trädgårdsmästare. I Uppsala studerade C. företrädesvis matematik och fysik och tjänstgjorde någon tid som auskultant i bergskollegium. C. blef instrumentmakare för Vetenskapsakademien 1793. Flera nya uppfinningar af värde rättfärdigade detta akademiens val. Bland dem må nämnas en distansmätare, som allmänt infördes inom armén, en sjökikare, hvars förträffliga egenskaper vunno allmänt erkännande, en större vågbalans med mikrometer, som vid de på brukssocietetens bekostnad anställda hydrauliska försöken på det högsta lofordades, nya uppsättningsinstrument för fält- och belägringsartilleriet, m. m. Ledamot af Vetenskapsakademien 1812. Död d. 26 febr. 1825. Gift med Maria Sofia Enhörning. 2. Collin. Johan Gabriel, läkare, medicinsk skriftställare. Född d. 6 april 1794 i Stockholm; den föregåendes son. Han inskrefs 1812 som student vid Uppsala universitet och antogs 1813 som extra underläkare vid den mot Norge sammandragna reservarmén, hvarest han snart befordrades till bataljonsläkare. Efter återkomsten till hemmet antagen till elev vid Karolinska institutet, genomgick han 1818 mediko-filosofiska examen; men då han i anseende till föräldrarnas medellöshet icke kunde få fullända sina medicinska studier vid universitetet, måste han inskränka sig till den mediko-kirurgiska kursen vid institutet, hvarest han 1820 utexaminerades som kirurgie magister. Kort därefter anställd som läkare i Mariefred, innehade han denna befattning till 1828, då han utnämndes till lasarettsläkare och stadskirurg i Norrköping, hvilka platser han åter lämnade 1834. År 1831 erhöll han professors namn, heder och värdighet, samt hedrades 1845 af medicinska fakulteten i Uppsala med medicine doktorsgrad. Ledamot af Vetenskapsakademien 1847. Af hans många, dels i original, dels i öfversättning utgifna arbeten, må nämnas: Speciel Therapi af A. G. Richter, öfvers., 8 del. 1824--34; Afhandlingar om Barnsjukdomar, 4 del. 1841--51; Allmän Husläkare 1858--59; Lefnadsteckningar öfver de utmärktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 och 1809, 1861--62, m. fl., hvarjämte han varit en flitig medarbetare i Sv. Biogr. Lex. Ny följd 1--6 del. Död i Norrköping d. 23 sept. 1879. Gift 1: 1821 med Sara Brigitta Lindroth och 2: 1839 med Eva Katarina Arosenius. Colling, Lars Johan, rättslärd. Född i Stockholm d. 17 febr. 1714. Föräldrar: bergsrådet Olof Colling och Elisabet Norrman. Efter tio års vistelse vid universitetet i Uppsala, hvarunder han förnämligast använde sin tid på vitterhet och lagkunskap, begaf han sig 1737 till Lund, där han 1743 förordnades till docent i juridiska fakulteten. Följande året befordrad till adjunkt i samma fakultet, hade han någon tid förestått akademisekreteraretjänsten, då han 1753 utnämndes till juris patr. et rom. professor, hvilket ämbete han innehade till 1785. Död d. 10 mars 1786. Professor C. var en flitig författare, ehuru hans skriftställareverksamhet, såsom nedlagd i disputationer, är för allmänheten nästan obekant. Af 209 akademiska afhandlingar, för hvilka han under sin läraretid presiderade, äro icke mindre än 193 af hans egen hand. Gift 1757 med Elisabet Margareta Vestring. 1. Columbus, Jonas, musiker. Född 1586 i Munktorps socken i Västmanland. Föräldrar: komministern därstädes Sven Ragvaldi och Brita Jonsdotter. Sedan C. under de bittraste försakelser genomkämpat sina studieår och därunder besökt både Norge och Danmark, ankom han