ett garnisonsregemente och 1755 landshöfding i Västernorrlands län, började han allt mera närma sig hofvet, hvilket som bekant nu kommit på spänd fot med Hattarna. Af förbittring häröfver togo sig dessa anledning att 1756 skilja honom från landshöfdingeämbetet, men då deras välde redan vid nästa riksdag vacklade i sina fogar, insattes han 1762 som president i krigskollegium. Gift 1734 med grefvinnan Katarina Sofia Lewenhaupt, slöt C. barnlös den friherrliga ätten å Kläckeberga i Skåne d. 7 juli 1777. 1, Cronholm, Abraham Peter, häfdatecknare. Född i Landskrona d. 22 okt. 1809. Föräldrar: borgmästaren därstädes Frans Cronholm och Beata Elisabet Corvin. Vid Lunds universitet, där C. inskrefs till student 1825, vann han efter fyraåriga studier lagerkransen 1829 och kallades till docent i nordiska historien och antikviteterna 1831. E. o. adjunkt i historia 1834, utnämndes han fyra år därefter till ordinarie adjunkt och antog prästerlig ordination 1841. Efter att tidtals 1842--46 förestått professurerna i historia samt i kyrkohistoria och symbolik, utnämndes han 1849 till e. o. professor i nordisk historia, från hvilket ämbete han på egen begäran entledigades 1855. Han vistades därefter länge i Tyskland, sysselsatt med arkivforskningar. 1868 tog han afsked från prästämbetet och afled i Stockholm d. 27 maj 1879. C. har varit en af Sveriges flitigaste historiska författare och bland hans utgifna skrifter märkas Väringarna, historisk undersökning 1832, Fornnordiska minnen (2 del. 1833--35) Katolska ligan och Hugenotterna, tidsteckning 1839, Skånes politiska historia (2 del. 1847--51) Sveriges historia under Gustaf II Adolfs regering (6 del. 1857--72), Trettioåriga kriget och underhandlingarna i Tyskland. Från konung Gustaf II Adolfs död till Westfaliska fredsslutet 1876--80, m. m. Han erhöll 1857 af Sv. akademien Carl-Johans priset. Ogift. 2. Cronholm, Bernhard August, publicist. Född i Landskrona d. 18 sept. 1813; den föregåendes bror. C. blef 1828 student i Lund och vann den akademiska lagern vid promotionen 1838. Tvenne år senare erhöll han en docentplats i kemi och innehade den till 1852. Af böjelse slutande sig till de konservativa åsikterna inom politiken, och ytterligare däri styrkt genom en nära personlig bekantskap med Oscar I och sympati för dennes regeringssystem efter 1848, bröt C. såsom redaktör 1848--71 för den i Malmö utkommande »Snällposten», som blef ett af landsortens förnämsta pressorgan, för dessa åsikter mången lans, ofta häftigt, alltid ridderligt och med elegans. Senare bekämpade han med ifver det de Geerska representationsförslaget. Efter dess antagande och då vid 1867 års riksdag det sedermera så mäktiga landtmannapartiet bildade sig, var C. den förste inom svenska pressen, som upplät sin tidning till försvar för flera af detta partis åsikter. Samma finess, som utmärkte hans stil, tog sig äfven uttryck i hans enskilda umgänge. Utom Snällposten har C. utgifvit: kalendern Hertha, svensk-dansk nyårsgåfva 1840--42, den illustrerade veckoskriften Portföljen 1850--52, Små bref från Skåne (aftr. ur Sn.-Post 1865) samt utöfvat en ej obetydlig förlagsverksamhet. Död i Malmö d. 15 sept. 1871. Gift med Wilhelmina Skogh. Cronquist, Albert Werner, kemist. Född i Malmö d. 22 juni 1846. Föräldrar: boktryckaren och tidningsutgifvaren Johan Cronquist och Anna Christina Lundgren. Efter studier vid teknologiska institutet 1863--66, var C. 1867--71 kemist och amanuens vid Sveriges geologiska undersökning och är från 1868 konsulterande kemist i Stockholm, där han 1872 uppsatte en kemisk-teknisk byrå, som han innehade till 1884. Därjämte bestred han tjänsten som förste handelskemist i hufvudstaden 1877--84. C., som 1893 erhöll professors namn, heder och värdighet, har beklädt åtskilliga lärarebefattningar, är från 1876 inspektör öfver tillverkningen af sprängämnen i riket och från 1897 af explosiva varor. Han har tagits i anspråk för arbete i flera kommittéer, såsom vid utredningen om offentliga slakthus och angående lagstiftning om sprängämnen, m. m. och var 1889 adjungerad i tullkommittén för behandling af frågor rörande tekniskt-kemiska industrier. 1886--87 utgaf han Sv. Bryggarfören.-Tidskrift. Bland hans af trycket utgifna arbeten märkas: De eldfasta råämnena i Skånes kolbärande formation 1877 (af ingenjörsföreningen belönt med Polhemsmedaljen), Bidrag till kännedom om de svenska bränntorfmossarne 1878, Lärobok om de häftiga sprängämnena 1886, Alfred Nobel, hans fader och bröder 1897 m. fl. Gift 1873 med Elsa Matilda Hoffstedt. Cronstedt. Ätten härstammar från Anders Olderman, som på 1600-talet inkom från Tyskland och blef föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm. Hans änka, Anna Gerdes, ingick nytt äktenskap med direktören Mårten Gavelius (af samma släkt som adliga ätten Cederschiöld), hvilken 1688 adlades med namnet Cronstedt. På sin begäran erhöll C. såsom barnlös 1693 rättighet att å sitt adliga namn och nummer adoptara sina styfsöner. 1. Cronstedt, (Olderman), Johan, universitetslärare, teolog. Född i Stockholm d. 3 okt. 1660. Föräldrar: Anders Olderman och Anna Gerdes. Magister i Uppsala 1675, anträdde C. en resa till åtskilliga högskolor på kontinenten, hvarunder han uteslutande ägnade sig åt teologiska studier och förklarades för teologie licentiat i Tübingen 1688. Han utnämndes 1692 till e. o. teologie professor i Uppsala samt prost och kyrkoherde i Börje och adlades följande året jämte sina syskon med namnet Cronstedt. Själf bar han icke detta namn, som öfvergick till hans barn, utan bibehöll såsom präst fortfarande sitt ofrälse namn Olderman. Så väl inom den vetenskapliga världen som bland sina talrika lärjungar åtnjöt han ett högt anseende för