Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edelstam, Gustaf - Edelsvärd - 1. Edelsvärd, Fredrik Vilhelm - 2. Edelsvärd, Adolf Vilhelm - Edenius, Jordanus Nikolai - Edgren, Anne Charlotte, författarinna, se Leffler - Edgren, August Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ackordsumma, han utbetalt för landshöfdingeplatsen,
i fall han i förtid bortrycktes af döden,
föranledde hans beslut att begära sitt afsked.
Han lämnade därför landshöfdingeplatsen redan
1817 och nedsatte sig på en lägenhet i Burträsk
i Västerbotten, där han afled d. 14 aug. 1825.
Gift 1793 med Karolina Agata Holmström.
Edelsvärd. Släkten härstammar från kronobefallningsmannen
i Savolax Olof Meinander,
död 1725, hvars sonson, landshöfdingen Adolf
Meinander, 1802 blef adlad med namnet
Edelsvärd.
1. Edelsvärd, Fredrik Vilhelm, militär, författare.
Född i Sulkava socken i Savolax
d. 19 aug. 1798. Föräldrar:
d. v. brigadmajoren, sedermera
landshöfdingen i Uleåborgs län,
Adolf Edelsvärd och friherrinnan
Sofia Magdalena Carpelan.
På den militära banan hade
E. fortgått till förste löjtnant vid
Jämtlands fältjägarregemente, när han tog afsked
ur krigstjänsten. Han ingick åter som löjtnant
i armén 1825 och anställdes vid landtmäteriet
och justeringsverket. Från 1827 deltog han i
byggnaden af Göta kanal, först som nivellör och
arbetsofficer, sedan som arbetschef och slutligen
som distriktschef och kanalbyggmästare. Under
tiden befordrades han till kapten och erhöll majors
namn, heder och värdighet. Åren 1843–44
tjänstgjorde han som kommenderingsbefälhafvare
för det till kanalbyggnaden vid Trollhättan och
Strömsholm beordrade manskapet, utnämndes 1845
till major i armén och s. å. till kommendant på Vaxholms
fästning. E. föreslog och uppgjorde plan
för inrättandet af kronoarbetskompanier af försvars- och
arbetslösa och blef själf chef för det första
kompaniet af detta slag samt sedermera bataljonschef
vid kronoarbetskåren. 1850 tog han afsked
ur svensk tjänst och nedsatte sig i Finland, blef
1851 finsk undersåte och 1853 sekreterare i Viborgs
läns landthushållningssällskap, med hvilken
befattning han fortfor till sin död d. 17 april
1858. Innan han blef hushållningssällskapets
sekreterare, hade han grundlagt den förtjänstfulla
Tidskrift för landtmanna- och kommunal-ekonomien,
som sedermera fortsattes af Arrhenius,
och deltog i uppsättningen af den väl redigerade
tidningen Viborg, i hvilken E. var en af de verksammaste
medarbetarna till sin död.
Gift 1822 med Charlotta Kristina Thun.
2. <b>Edelsvärd, Adolf Vilhelm,</i> arkitekt. Född
i Östersund d. 28 juni 1824; den
föregåendes son.
Efter afslutad
kurs vid krigsakademien på
Karlberg ingick E. 1844 som
officer vid Dalregementet, men
tog redan följande året transport
till ingeniörkåren och tjänstgjorde
under flera år vid fortifikationsarbetena
å rikets fästningar. Under tiden,
och särskildt under en resa till kontinenten och
England 1850, studerade han civilarkitekturen
och ifrån 1855, då de första svenska statsjärnbanorna
började anläggas, mera speciellt järnvägsarkitekturen.
Sistnämnda år anställd som
arkitekt vid statens järnvägar, i hvilken egenskap
han tjänstgjorde till 1895, har han sedan dess
gjort ritningar till och till större delen själf utfört
statsbanornas samtliga husbyggnader, bland
hvilka må nämnas: Göteborgs stationshus 1856,
Uppsala 1865, Norrköpings 1865, Stockholms centralstation
1869 m. fl. städers ansenliga stationsbyggnader,
förutom den mängd sådana som för
statens järnvagar i öfrigt erfordrats. Bland de
många arbeten inom civilarkitekturen, till hvilka
E. lämnat ritningar och som utförts under hans
ledning, vilja vi nämna: Hagakyrkan och Engelska
kyrkan i Göteborg, jämte flera offentliga och
enskilda byggnader i samma stad, Trollhättans
och Jonsereds kyrkor samt en mängd corps de
logis, villor och andra byggnader i olika delar
af landet. 1861 var E. arbetschef vid Nationalmuseibyggnaden
i Stockholm och 1863 uppgjorde
han ritningen till prinsessan Eugenies landtgård
Fridhem på Gotland. 1862 konstruerade och
utförde han industriutställningsbyggnaden i Karlstad,
1866 byggnaden för den stora skandinaviska
industriutställningen i Stockholm och
uppgjorde planen, hvarefter riddarhusgården i
Stockholm ombyggdes, 1871.
Vid sitt afsked
ur krigstjänsten 1864 erhöll E. majors rang.
1867–87 var E. stadsfullmäktig i Stockholm,
blef 1867 ledamot och 1891 hedersledamot
af landtbruksakademien samt 1881 ledamot af
Akad. för de fria konsterna, hvilkens vice
preses han blef 1898. Åren 1859–68 redigerade
han den arkitektoniska och konsthistoriska afdelningen
af Tidskrift för byggnadskonst och
ingeniörsvetenskap och utgaf 1869 Landtbyggnadskonstens
utveckling i Sverige under de
senaste årtiondena.
Gift 1852 med Emilia Ulrika Blidberg.
Edenius, Jordanus Nikolai, teolog. Född 1624
i Värmland af fattiga föräldrar, blef E. 1641
student i Uppsala och magister 1652. Följande
året försvarade han som respondens prof. Joh. El.
Terseri beryktade Dissertatio Mosaicophilologia
ex Cap. V. Genes., hvaruti skulle bevisas att hebreiskan
var det äldsta af alla språk, emot Stjernhielm,
som opponerade och upprätthöll satsen
om götiska språkets högre ålder.
1654 företog
E. en vetenskaplig utrikes resa, efter hvars fullbordande
han 1656 blef adjunkt i filosofiska
fakulteten i Uppsala och tre år därefter teologie
professor.
1661 utnämndes han till teologie
doktor och afled 1666, med det vitsord af sin
samtid, att ha varit en af de lärdaste teologer,
som lefvat i Sverige. I sitt vetenskapsfack har
han, utom akademiska dissertationer, utgifvit:
Memoriale biblicum 1664, Opuscula theologica
1664 samt Epitome historiæ ecclesiasticæ novi
testamenti, som likväl icke utkom förrän efter
hans död.
Gift med Magdalena Comoenia.
Edgren, Anne Charlotte, författarinna,
se Leffler.
Edgren, August Hjalmar, filolog.
Född d. 18 okt. 1840 å
Östanås bruk i Värmland. Föräldrar:
godsägaren Axel Hjalmar
Edgren och Johanna Mathilda
Berger. E. blef student i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
