E., som 1832 blef medredaktör af: »Tidskrift för jägare och naturforskare», hvilken innehåller många goda uppsatser af hans hand, han förutom ofvannämnda arbeten utgifvit: Pastoralkalender för Strengnäs stift 1831; Fiskarne i Mörkö skärgård, öfversatt på tyska af Creplin, under titel: »Die Fische in den Scheeren von Mörkö» 1835; Praktisk afhandling öfver lämpligaste sättet att fiska sill, torsk, långa, makrill, hummer och ostron 1845, m. m. Gift med Hedvig Karolina Bergström. Ekström, Fredrik August, läkare. Född i Linköping d. 5 juni 1816. Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik Ekström och Anna Katarina Sundberg. Efter idkade elementarstudier i sin födelsestad inskrefs E. 1835 bland de studerande i Uppsala; promoverades 1841 till medicine doktor samt blef 1843 kirurgie magister. 1843 antagen till läkare vid Motala mekaniska verkstad, förordnades han följande året till distriktläkare med station i samma köping, hvilken befattning han lämnade 1857, då han nedsatte sig som praktiserande läkare i Göteborg. Under åren 1846--59 var E. intendent vid Medevi hälsobrunn, och 1862--68 läkare vid sjukhemmet i Göteborg för obotliga. Sedan 1859 var han läkare i samma stad vid en genom enskilda personers sammanskott grundlagd sjukvårdsinrättning för ögonsjuka. Inom detta område, hvilket han under många år ägnat sitt speciella studium, ägde han ett stort anseende både i och utom fäderneslandet. Hans utgifna skrifter sysselsätta sig ock företrädesvis med samma vetenskapliga ämne, såsom: Om bruket och missbruket af glasögon, jämte några ord om ögats vård 1855, Praktiska skizzer, synnerligen med afseende å användningen af ögonspegeln i oftalmiatriken 1857. E. blef 1868 ordf. i Göteborgs sundhetsnämd och 1872 ordf. i direktionen för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. 1859 ledamot af Vet.- och Vitt.-samhället i Göteborg, 1868--70 dess sekreterare och i två år dess ordf. Med 1877 års slut nedlade han sin stora praktik och bosatte sig i Stockholm. Han utnämndes 1883 till öfverintendent i konungens hof. Död d. 5 dec. 1901. Gift 1: 1844 med Eva Charlotta Åman i dennas andra gifte och 2: 1854 med Jeanna Amalia Oterdahl. Ekström, Per, landskapsmålare. Född på Öland 1844. Föräldrar: landthandlanden Gustaf Ekström och Kristina Nilson. E. gick på konstakademin i Stockholm 1866--71 och fick redan då en tafla, Höstlandskap i aftonstämning, inköpt af Carl XV, som äfven gaf honom ett understöd af 400 kr. från hofförvaltningen. Sedan E. 1875 eröfrat den k. medaljen, reste han 1876 till Paris, hvarpå han tillbringade öfver tolf år i Frankrike. Han bodde under denna tid för det mesta på landet och studerade naturen sommar och vinter, i det att han hade sitt staffli uppställdt i det fria. »Han är bland kamraterna aktad för sin järnflit och sin energi. Man beundrar ett och annat genialt uppslag i hans studier, men förargas öfver hans själfkritik, som anses onödigt starkt utvecklad, och skämtar gärna öfver hans originella sätt att tala svenska med de franska bönderna. Han än vida mindre naturfotograf, än han är drömmare och poet. Om Törnå -- det intelligenta naturskildrandets man -- kan kallas de svenska parisarnes Daubigny, så är Ekström deras Corot. Men Ekströms väg för honom till en personlig uppfattning, som är hans egen och ej är född af inflytande utifrån. Han målar sin känsla för naturen, han målar ödslighetens poesi, tystnaden på heden, då skymningen svept om dungarna och upplöst alla konturer och då alla färger slocknat. Han målar nymånen öfver den klara sjön, där trädgrupperna spegla sig i lugnvattnet, målar vintereftermiddagens silfverton öfver det skumma slättlandskapet eller kärret med dess frodiga vegetation af mustiga färger i solnedgångens eller månuppgångens obestämda, darrande skimmer. Och helst studerar han ljusverkningen, målar solen bländhvit i en silfvertonad luft eller glödande morgonröd, så att hela himlen vibrerar af ljus och frisk värme, eller bjärtröd, när hon om aftonen dalar öfver ett rosenströdt vatten, hvars vågor gått till ro. 'Soleffekt' kunde sättas som titel på flertalet af Ekströms arbeten.» E. slog först tämligen sent igenom i Sverige, sedan han utställt på Konstnärsförbundets utställningar, bl. a. Aftonstämning, 1885. Han eröfrade en medalj på världsutställningen i Paris 1889 och bosatte sig därefter i Sverige, där han upptog sin ungdoms motiv från fädernebygden och åter började måla Ölands kärfva ödslighet. Den utmärkte artisten vann nu allmänt erkännande. På Nationalmuseum finnes ölandsbilden Solglitter på hafvet, 1891, i Göteborgs museum Sol och snö -- där morgonsolen lyser från en nästan klar vinterhimmel -- och i Kristiania nationalgalleri Afton, 1889. Bland E:s arbeten märkes vidare Öfversvämning, franskt motiv. Ogift. Ekströmer, Karl Johan, läkare. Född på Rådanefors bruk i Dalsland d. 3 okt. 1793. Föräldrar: bruksinspektoren Nils Ekström och Kristina Maria Broström. Praktisk i detta ords hela mening, hade E. redan som gymnasist, i egenskap af underläkare vid västra arméns sjukhus 1808, lagt hand vid sitt framtida yrke, innan han två år senare blef student vid Lunds universitet. Han fortsatte äfven under studietiden med den praktiska utöfningen af läkarekallet och hade såsom tillförordnad bataljonsläkare deltagit i fälttågen i Tyskland, Nederländerna och Norge, innan han blef med. lic. 1815 och två år därefter promoverad medicine doktor. Sedan han 1818 blifvit hofmedikus och därunder tjänstgjort hos kronprins Oscar, samt med understöd af allmänna medel under tvenne år gjort utrikes resor, blef han vid sin hemkomst 1821 till en början ånyo tjänstgörande hos kronprinsen, men kort därefter