till filosofie magister 1703. Tre år därefter, sedan han antagit prästerlig ordination, anträdde han en resa till Tyskland och begaf sig, efter någon tids vistelse vid universitetet i Greifswald, till konung Carl i Sachsen samt utnämndes af honom till notarie i hofkonsistorium. Han följde sedermera konungen under det långa och farliga tåget ända till Pultava och var en af dem, som med honom lyckades rädda sig öfver Dniepern till Bender. Härifrån skickades han af Carl 1710 som legationspredikant till Konstantinopel, där han fick tillfälle att lämna prästerligt biträde åt en mängd lutherska trosförvanter, särdeles svenska fångar, hvilka ryssarna under deras härjningar i Finland och Östersjöländerna bortfört och sålt som slafvar till Turkiet. Den tid, ämbetsgöromålen lämnade honom öfrig, använde han att ytterligare fullkomna sig i österländska språk och anträdde för samma ändamål på konungens bekostnad i september 1711 en resa till Österlandet i sällskap med en Silfvercrantz. Resan ställdes först till Troja, därifrån till Smyrna, Alexandria samt uppför Nilen till Kairo. Han genomreste vidare Arabien, Palestina (juni--nov. 1712) och Syrien samt vände öfver Cypern (mars 1713) och Smyrna (24 mars--13 juni 1713) tillbaka till Konstantinopel, dit han anlände den 20 juni 1713. Under vistelsen i Egypten hade konungen, utan ansökan, utnämnt honom till professor i österländska språk vid Uppsala universitet, hvarför han återvände till Sverige, hvilket land han återsåg d. 5 augusti 1714. Knappt hade han d. 20 sept. 1714 intagit sin lärostol, förrän han bortrycktes af döden, d. 5 oktober. E., hvilken troligen är den förste svensk, som besökt Arabien, skref långa resebeskrifningar och bref. 1740 trycktes två profark af hans Resa öfver det heliga landet, och efter hans i riksarkivet och Uppsala universitetsbibliotek befintliga manuskript utgaf K. U. Nylander 1889, till orientalistkongressen i Stockholm, E:s Resa i Orienten 1711--1712, med lefnadsteckning och bibliografi. Gift sex dagar före sin död med Katarina Rudbeck. Eneqvist(-Biondini), Eugenia Matilda, sångerska. Född i Visby d. 28 mars 1833. Föräldrar: teologie lektorn, prosten Johan Eneqvist och Katarina Kristina Kinberg. Ingen, knappast hennes närmaste anhöriga, hade fästat någon uppmärksamhet vid hennes ovanligt melodiska, böjliga och starka sångröst, då hon vid omkring sjutton års ålder en vacker dag tillkännagaf för föräldrarna sitt beslut att försöka bli sångerska. Försedd med en måttlig reskassa och faderns löfte om understöd under den första studietiden, begaf hon sig till Stockholm och efter därstädes under någon tid idkade förstudier vidare till Leipzig, där hon studerade i två år. Från Leipzig ställde hon kosan till Paris och erhöll vid konservatoriet därstädes undervisning i sång af Masset och i lyrisk deklamation af Levasseur. Hon debuterade därefter på Théâtre-Italien med lysande framgång i Adalgisas parti i »Norma» och uppträdde sedermera på denna scen under det antagna namnet signora Biondini. E. uppehöll sig sedermera bl. a. i London och Paris samt besökte äfven flera gånger Sverige. I besittning af en ovanligt hög och böjlig sopran, var hon en utmärkt koloratursångerska. Död i London d. 10 april 1898. Ogift. Eneström, Gustaf Hjalmar, matematiker, statistiker, bibliograf. Född i Nora d. 5 sept. 1852. Föräldrar: brukspatronen Jakob Eneström och Augusta Lundquist. Student i Uppsala 1870, blef E. 1871 filosofie kandidat, förordnades 1875 till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala och öfverflyttades 1879 i samma egenskap till k. biblioteket i Stockholm. E. är en af de få forskare, vårt land har i fråga om matematikens historia och har på detta område verkat, dels såsom utgifvare af »Bibliotheca matematica» (från 1887), dels som författare af en mängd afhandlingar och uppsatser, flertalet införda i Uppsala universitets årsskrift och Vetenskapsakademiens handlingar. Han har härvid bl. a. tagit till orda för införande af matematikens historia bland universitetsstudierna. Sedan 1889 är han medlem af »Commission internationale du Répertoire bibliographique des sciences mathématiques», som har till uppgift att utarbeta en fullständig och systematisk bibliografi öfver 1800-talets matematiska litteratur. Som själfständig bibliograf har E. uppträdt med Sveriges kalendariska litteratur (I--II, 1878--79, 1:sta häftet tills. med G. E. Klemming). Som statistiker har E. bl. a. framträdt med Statistiska undersökningar rörande studie- och examensförhållanden vid de svenska universiteten 1888, Om aritmetiska och statistiska metoder för proportionella val 1896 i Öfvers. af Vetensk-akad. handlingar, m. m. Han har ägnat ett tiotal uppsatser åt pensionskasseteorien och metoderna för utredning af änkekassors ställning. Hans utredning 1890, beträffande ålderdomsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor lades till grund för arbetet i en kommitté, af hvilken E. var medlem och utmynnade i inrättandet af »Småskolelärares m. fl:s ålderdomsunderstödsanstalt». Hans förslag till en ålderdomsunderstödsanstalt för barnmorskekåren framlades med mindre modifikationer af regeringen för 1895 års riksdag, hvilken dock ej biföll densamma. Bland hans själfständigt utgifna arbeten märkas utom de redan angifna: Lifförsäkringsbolagen i Sverige, deras försäkringssätt och försäkringsvilkor 1892 (tills. med W. O. Schöldström) och Matrikel öfver Sveriges barnmorskor 1894, hvarjämte han författat omkring 500 artiklar i Nordisk Familjebok, berörande matematiken ur olika synpunkter. Ogift. Eneroth, Per Olof Emanuel, skriftställare, pomolog. Född på Hägersten i Brännkyrka socken nära Stockholm d. 15 april 1825. Föräldrar: grosshandl. och landtbrukaren Olof Eneroth och Katarina Eva Cronland. E. blef student i Uppsala 1843 och bestämde sig för den filosofiska graden. Sedan