Urberg. F. blef student i Uppsala 1854 och ägnade sig där åt studier för den filosofiska graden. Hans obemedlade ställning vållade emellertid flera gånger afbrott i studierna, hvarför han för att vinna mer utkomst 1856 aflade kameralexamen och inskrefs i några af hufvudstadens ämbetsverk. Under sin studietid både vid gymnasium och universitetet deltagare i åtskilliga litterära föreningar, uppträdde han 1858 offentligt såsom författare genom några berättelser i Svenska Tidningens och Aftonbladets följetongsafdelningar och var, sedan han på hösten 1863 återvändt till Uppsala, för att återtaga gradualstudierna, verksam medlem af det vittra sällskapet »N. S.» (Namnlösa Sällskapet) därstädes. År 1867 lämnade han likväl Uppsala och flyttade på uppmaning af några inflytelserika män till Eskilstuna, där han stannade som boktryckare och utgifvare af Eskilstuna Tidning till 1872, från hvilken tid han till sin död d. 21 apr. 1884 tillhörde Aftonbladets redaktion, inom hvilken han förnämligast arbetade som litteratur- och teaterkritiker. Dels såsom novellist, under signaturen Anders R....n, dels såsom kritisk författare, under eget namn eller beteckningarna A. F. och Fdn, har F. utgifvit: Blad ur min praktik 1860, En själfständig man, roman 1861, Upp och ned 1862, Kritiska studier 1872 m. m. Han var därjämte flitigt verksam som medarbetare i skilda tidningar, tidskrifter och kalendrar, m. m. Ogift. Flodman, Karl Samuel, landskapsmålare, etsare. Född i Stockholm den 17 dec. 1863. Fadern var musiklärare. F., som 1883, efter att ha gått i slöjdskolan, blef elev vid konstakademien, erhöll 1888 k. medaljen för ett i olja utfördt höstlandskap. Under sin korta lefnad -- F. afled ogift redan d. 27 okt. 1888 i Stockholm -- hann den talangfulle konstnären, som om somrarna företog studieresor i Sverige, särskildt till Skåne, med att utföra åtskilliga taflor, däribland Strandmotiv, motiv från Simrishamn, som är å Nationalmuseum. F. var en framstående penntecknare, och under det sista halfåret af sitt lif utförde han en del utmärkta etsningar med elegant känslighet i linjer och toner. »Det är fin och innerlig känsla, något vekt och subtilt i hans sätt att uppfatta naturstämningens poesi.» Flodmark, Johan Hugo Andreas, litterär forskare. Född i Stockholm den 9 sept. 1837. Föräldrar: konditorn Johan Erik Flodmark och Johanna Margareta Rickman. F., hvilken 1863 blef student i Uppsala, aflade s. å. kameralexamen och blef 1875 kammarskrifvare i kommerskollegium, hvarjämte han 1880 tillträdde kontorsskrifvaretjänst i Stockholms stads drätselnämnd och 1896 förordnades till stadsarkivets föreståndare. Den verksamme mannen har från tyskan och franskan bearbetat en mängd lustspel och operetter samt författat Bellmansmelodiernas ursprung 1882, Kongl. svenska skådeplatsen i Stockholm 1737--1753, 1887, Stenborgska skådebanorna 1893, Bellmansfigurerna 1895, Lisette Stenberg 1896, Bollhusen och Lejonkulan i Stockholm 1897, i hvilka arbeten han framlägger intressanta och upplysande resultat af flitiga och sträfsamma forskningar. Gift 1886 med Cecilia Christiana Lovisa Hahn. Flodström, Isidor, statistisk och socialvetenskaplig författare. Född i Hedemora d. 25 apr. 1856. Föräldrar: kronolänsmannen och bankkamreraren Samuel Flodström och Erika Sofia Cedergrén. Student i Uppsala 1874, aflade F. därst. fil. kandidatexamen 1880 och ägnade sig under de följande åren åt publicistisk och pedagogisk verksamhet. Sjuklighet föranledde honom att draga sig från studierna, och efter att ha erhållit nödig utbildning i branschen innehade F. handelsträdgård i Ronneby 1891--93. Följande år inskrefs han som e. o. tjänsteman i statistiska centralbyrån och 1896 i kommerskollegium, där han 1900 befordrades till aktuarie, efter att från 1897 tjänstgjort i samma egenskap. Redan 1882 uppträdde F. som författare å skilda områden med dels Svensk Rättskrifningslära, dels Wicksellska frågan, betraktad ur Darwinistisk synpunkt, öfversatte 1884 Herbert Spencers Grunderna för etiken och utgaf 1886 Förslag till lärobok i svensk rättskrifning. Dessutom strödde han i diverse tidningar och tidskrifter kring sig uppsatser i filologiska, pedagogiska, nationalekonomiska, statistiska och socialvetenskapliga m. fl. ämnen, alla vittnande om hans vakna intresse samt gedigna och mångsidiga kunskaper. I bokform har han ytterligare utgifvit Om arbetarförsäkring genom konsumtionsbeskattning 1897 och (med statsbidrag), Proportionella valmetoder 1900, samt har äfven i pressen och tidskriftslitteraturen uppträdt som en ifrig förkämpe för detta valsystem. Gift 1898 med Ingeborg Elisabeth Sillén. Florman, Arvid Henrik, läkare. Född i Tosterup i Skåne d. 4 sept. 1761. Föräldrar: frälseinspektoren Paul Florman och Elisabet Gemzæus. Sedan F. aflagt filosofie kandidatexamen i Lund 1781, vände han sina studier åt medicinen och begaf sig 1783 till Köpenhamn för att studera komparativ anatomi. 1786 med. lic. Under sin frånvaro kallad till docent i anatomi, befordrades han efter återkomsten till Lund 1787 till anatomie prosektor och blef fyra år därefter med. doktor. Under kriget med Ryssland 1788--89 tjänstgjorde han som e. o. expeditionsmedikus på örlogsflottan och bevistade i denna egenskap sjöslaget vid Hogland. 1789--90 var F. öfverläkare på sjukhuset i Karlskrona, där han »på hög befallning» undervisade de yngre kirurgerna i anatomi. Sina erfarenheter från denna tid använde han till sin