Nitälskande för allt hvad som kunde gagna fäderneslandet, var han jämväl en verksam befordrare af allehanda patriotiska företag, såsom byggandet af de första svenska ångbåtarna, stiftandet af sparbanker, nykterhetssällskaper, småbarnsskolor, Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande m. m. Gift 1818 med Clementina Magdalena Geijer. 3. Forsell, Jakob, fortifikationsofficer. Född i Västergötland d. 31 oktober 1788; den föregåendes bror. Sedan F. såsom frikadett genomgått krigsakademien på Karlberg, utnämndes han 1806 till underlöjtnant vid arméns flotta och anställdes året därefter vid sjökarteverket under amiral Klints befäl. 1809 befordrad till kapten-mekanikus vid flottan, utförde han 1810--14 slussbyggnaden vid Forsviks station af Göta kanal samt förbindelsen mellan sjöarna Viken och Vettern och anlade sistnämnda år de vackra bryggorna öfver Svinesund och Sannesund samt inrättade en s. k. »flygande bro» öfver Glommen. Utnämnd 1817 till major i armén, utförde han dessförinnan byggnaderna vid Känsö karantänsplats samt 1818 flera byggnader vid Nya varfvet eller flottans etablissemang i Göteborg. 1820 karantänschef på Känsö och 1832 öfverstlöjtnant i armén. Död på Öfverås vid Göteborg d. 21 augusti 1832. Såsom författare har F., utom en mängd smärre skrifter och uppsatser, efterlämnat: Oväldiga tankar om Götha canal 1818, en broschyr som på sin tid väckte ett ofantligt uppseende. Gift 1822 med Lovisa Katarina (Louise) Tholander. 4. Forssell, Nils Edvard, veterinär. Född i Brandbo i Västmanland d. 31 aug. 1821; den föreg. brorson. Föräldrar: kaptenen Erik Forssell och Maria Eleonora Ölmenström. F., som först ägnade sig åt apotekareyrket, genomgick veterinärinrättningen i Stockholm, hvarifrån han utexaminerades 1847. S. å. förordnades han och utnämndes 1848 till adjunkt vid veterinärinrättningen i Skara. 1852--57 var han äfven länsveterinär i Skaraborgs län samt utnämndes 1856 till lektor och 1858 till föreståndare för Skara veterinärinrättning, i hvilken egenskap han utvecklade stort nit och skicklighet. F., som företog åtskilliga resor i vetenskapliga ändamål, var ledamot af Sv. läkaresällskapet och hedersledamot af k. veterinärsällskapet i London samt blef vid Uppsala universitets jubelfest 1877 med. hedersdoktor och erhöll 1880 professors titel. F. redigerade några år Skara veterinärinrättnings tidskrift samt har författat åtskilliga uppsatser i sitt fack. Död i Karlsbad d. 5 juni 1883. Gift 1851 med Anna Maria Johanna Torin. Sonen, Karl Bror Jakob F., född i Skara d. 26 febr. 1856, blef student i Uppsala 1875 och utnämndes 1883 efter vunnen filosofisk doktorsgrad till docent i botanik vid därvarande universitet. 1885 utnämndes han till lektor i naturalhistoria och kemi vid Karlstads allm. läroverk och afled ogift i samma stad d. 12 febr. 1898. Förutom åtskilliga uppsatser i facktidskrifter utgaf F. 1888 Inledning till botaniken och 1890 en förträfflig Lärobok i botanik för de allmänna läroverkens högre klasser. 5. Forsell, Carl Johan (John) Jacob, operasångare. Född i Stockholm den 6 nov. 1868; den föreg. kusins son och sonson till F. 3. Föräldrar: sjökaptenen Carl August Josef Forsell och Johanna Gustafva Axeline Åberg. Sedan F. aflagt mogenhetsexamen, ägnade han sig åt den militära banan och blef 1890 underlöjtnant i Upplands regemente samt 1896 löjtnant. Han genomgick gymnastiska centralinstitutet och blef våren 1894 gymnastikdirektör. Samtidigt var han elev vid musikkonservatorium, i det att han följde en väns uppmaning att utbilda sin vackra baryton. 1891--94 genomgick F. sålunda konservatorium. Vintern 1894--95 tog F. lektioner för S:t Bax i Paris. Den unge sångarens debut på operan i Stockholm ägde rum d. 26 febr. 1896 som Figaro i »Barberaren», och erhöll F. samma år engagemang därstädes. 1897 tog han afsked från aktiv militärtjänst, men kvarstår som löjtnant i reserven. F. lämnade missnöjd, som det tycktes, med en del presskritik, med utgången af 1901 års vårsäsong Stockholmsoperan och har sedan gifvit konserter in- och utrikes, uppträdt på Köpenhamns opera, o. s. v. Den rikt begåfvade och särdeles energiske artisten räknar såsom sina förnämsta partier: Don Juan, Den flygande holländaren, Figaro och Bazil i »Barberaren», Beckmesser i »Mästersångarna», Vilhelm Tell, toreadoren i »Carmen», kungen i »Leonora», grefve Almaviva i »Figaros bröllop», grefve Luna i »Trubaduren», Wolfram i »Tannhäuser», Telramund i »Lohengrin», Vidar i »Tirfing», Amonasro i »Aida», Simeon i »Joseph», Monostathos i »Trollflöjten», Valdemar i »Valdemarsskatten», Miller i »Nürnbergerdockan», Nevers i »Hugenotterna», Lothario i »Mignon», Kark i »Den bergtagna», Sylvio i »Pajazzo», Dulcamara i »Kärleksdrycken», lorden i »Fra Diavolo», hufvudrollen i »Syrsan vid härden», Robert i »Jolantha», m. fl. I besittning af en ovanligt klangfull röst, är F. äfven mycket dramatiskt begåfvad. Han har äfven gifvit enskild undervisning i sång i Stockholm samt varit lärare i scenisk framställning vid musikkonservatoriets operaskola. Vid den svenska konserten i Trocadéro i Paris den 2 juni 1900 var F. solist. Gift 1901 med operasångerskan Gurli Carlström. Forselles, Jakob Henrik af, bergshauptman. Född. d. 27 dec. 1785 på Strömfors bruksegendom i Finland. Föräldrar: bergsrådet Henrik Johan af Forselles och Virginia Kristina Carlsköld. F. blef 1802 student i Uppsala, aflade 1806 hofrätts- och 1812 bergsexamen. 1816 blef han ledamot af kommittén för uppgörande af förslag till ett bergsinstitut och utnämndes 1817 till bergshauptman vid Sala