silfververk. Hans förnämsta arbete, utfördt från 1838 till hans död, d. 13 juni 1855 i Stockholm, var ledningen af brukssocietetens geognostiska undersökningar af Sverige jämte upprättandet af kartor härtill. Led. af Vet.-akad. F., hvilken var en ovanligt energisk man, har utgifvit några skrifter, såsom Hydrauliska försök anställda vid Fahlu grufva åren 1811--1815 1818--21, Berättelse om Sala silfververk 1818 m. m. Gift 1818 med Maria Elisabeth Elfvendahl. Forsenius, Anders Henrik, biskop. Född d. 16 nov. 1706. Föräldrar: komministern i Forshems församling af Västergötland Håkan Forsenius och Helena Omenia. Efter elfva års studier vid Uppsala universitet promoverades han till filosofie magister 1737 och befordrades två år därefter till gymnasiiadjunkt i Skara. Utnämnd 1747 till lektor i logik och fysik vid samma läroverk, utbytte han denna befattning 1756 mot ett lektorat i teologi och utnämndes såsom förste teologie lektor till biskop i Skara 1767. Redan dessförinnan hade han som representant för Skara stifts prästerskap deltagit i riksdagens arbeten. Han slöt sig där till Mösspartiet och insattes vid 1765--66 års riksdag i bankodeputationen. Vid följande riksdag, 1769--70, då motpartiet hade öfverhand, fick han dock plats i sekreta utskottet, men lämnade snart af missmod riksdagen. 1771 voro förhållandena åter ändrade, och i ärkebiskop Beronii af sjuklighet vållade frånvaro från riksdagen lyckades Mössorna med en rösts öfvervikt göra F. till talman. »F. var en from och lärd biskop samt vördad och älskad inom sitt stift.» Död på biskopsgården Brunsbo den 13 juni 1788. Gift 1743 med Maria Rydenia. Forsgrén, Carl Robert, köpman, donator. Född i Stockholm d. 5 sept. 1838. Föräldrar: handlanden Berndt Gustaf Forsgrén och Kristina Hedda Carolina Wester. F., som under en lång följd af år var delägare i den betydande firman Forsgrén & Wilcken och åtnjöt ett allmänt anseende som en både driftig och bildad affärsman, afled ogift i Stockholm d. 18 sept. 1901. Genom sitt testamente har han inskrifvit sitt namn bland sin fädernestads välgörare. Han förordnade nämligen, att den del af hans förmögenhet, som återstod efter donationer till allmänna inrättningar samt legat till släktingar, vänner och tjänare och hvilken beräknats uppgå till omkring två millioner kronor, skall tillfalla Stockholms stad. Denna äger att tillgodogöra sig densamma på så sätt, att när de år för år uppsparade räntorna uppgått till ett visst belopp, detta må användas till för hufvudstaden allmännyttigt ändamål, dock icke till lindring i skatterna, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den Renströmska donationen för Göteborg. Forshæll, Johan Henrik, författare i farmaci. Född i Venersborg den 12 mars 1799. Föräldrar: apotekaren Johan Jakob Forshæll och Johanna Vesterberg. Då F. vid tjugu års ålder med utmärkt beröm aflagt sin apotekareexamen, uppmanades han af Berzelius att alltid hafva kemien i minne och ej låta det merkantila af yrket taga så öfverhand, att icke någon tid ägnades åt det vetenskapliga. Dessa ord, yttrade på det vänligaste sätt, gjorde på ynglingen ett djupt intryck, och han aflade inom sig ett löfte att troget följa dem. Från ungdomen anförtrodd ledningen af faderns apotek, fick han 1821 mottaga det som ägare. Men vid Venersborgs brand 1834 fick han se sin egendom uppgå i lågor och däribland sina samlingar, frukten af hans lefnads mödor. Följande året sålde han Venersborgs apotek och köpte, sedan han 1836 gjort en vetenskaplig resetur genom Tyskland och Danmark, akademiska apoteket i Lund, som han innehade till 1843. Det löfte ynglingen gifvit Berzelius infriade mannen på ett hedrande sätt genom flera utmärkta skrifter, såsom Kort underrättelse om medicinalväxters odling och svenska växtdroguers insamlingstid 1832, Lärobok i pharmacien (Organisk pharmaci 1836; Oorganisk pharmaci 1838), Om pharmaci-verket i Sverige 1836, Om sibirisk rhabarber 1837, m. fl. Gift 1: 1823 med Cecilia Unger och 2: 1826 med Julia Charlotta Forshæll. Forsius, Sigrid Aron, präst, astronom. Född i Helsingfors på 1550-talet. Af hans lefnadsöden känner man för öfrigt, att han 1593--96 uppehöll sig i Reval, förmodligen såsom lärare i någon skola, 1599--1600 var fältpredikant vid Hans Blanck's ryttarfana och utnämndes till hertig Carls hofpredikant. Samma år erhöll han hertigens fullmakt på Nerpis pastorat i Finland och skickades med ett par medhjälpare till Torneå, för att uppgå riksgränsen mot Finland. Efter sin återkomst 1602 befordrades han till kyrkoherde i Kimito, hvilken befattning han innehade till 1606, då han på anklagelse af Tegel, för förrädiska stämplingar mot Carl, insattes i fängelse och kvarhölls i fångenskap omkring ett år. Under tiden insattes en ny själasörjare i Kimito, och när F. ändtligen 1608 frikändes, erhöll han i ersättning astronomie professuren i Uppsala. Ett par år senare utbytte han denna plats mot kyrkoherdebeställningen i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm och blef tillika 1612 »kunglig astronom» med uteslutande privilegium att få utgifva och trycka sina almanackor. Hans kabbalistiska griller och spådomar ådrog honom snart förföljelser af domkapitlet i Uppsala, så att han 1615 skildes från kyrkoherdesysslan och ännu fyra år därefter var utan fast plats. Slutligen erhöll han af grefve Sten Eriksson Leijonhufvud såsom patronus Ekenäs pastorat i Finland, där han lär aflidit under förra hälften af år 1627. Han var en man med stor lärdom, särdeles i de matematiska vetenskaperna, och har blifvit kallad »Sveriges förste astronom». Hans smak för stjärntydningens hemlighetsfulla konst