ådrog honom hans mesta missöden, hvilka dock icke lära varit af den upprörande beskaffenhet, som man af åtskilliga Messenii yttranden länge antagit. F:s största betydelse ligger däri, att han var en af de första vetenskapsmän i Sverige, som själfständigt beräknade almanackor för någon inhemsk orts horisont. Före 1607, då hans första almanack trycktes, hade man i Sverige vanligen endast öfversättningar af utländska almanackor utan förändringar, så att de voro missledande. Gift. Forskål, Per, naturforskare. Född d. 11 jan. 1732 ell. 1736 i Helsingfors. Föräldrar: kyrkoherden Johan Forskål och Margareta Kålbeckia. När F. blef student,hade naturvetenskapens studium vid Uppsala universitet under Linnés snille uppnått höjden af blomstring. F. blef också snart en af mästarens utmärktare lärjungar, men studerade samtidigt filosofi och teologi, för att ingå i det prästerliga ståndet. Efter någon tids vistelse i Uppsala begaf han sig till Göttingen, för att under den berömde Michaëlis studera de österländska språken och promoverades därstädes till filosofie magister 1756. Hemkommen till Uppsala, antogs han till ekonomie docent. Då han för att förvärfva rättighet att föreläsa i filosofi till filosofiska fakulteten inlämnade ett specimen: De libertate civili, vägrade fakulteten sitt imprimatur. F. beslöt då att vädja till svenska allmänheten genom att utge skriften i svensk öfversättning, under titeln: Tankar om borgerliga friheten 1759, i hvilken han i direkt strid mot då rådande system med skärpa förfäktade vikten af tryck- och näringsfrihet. Sådant tal föll vederbörande ingalunda på läppen. F. instämdes för kanslikollegium, och rågade missnöjet genom sitt oförskräckta försvar. Slutet blef, att skriften förbjöds vid 1,000 daler silfvermynts vite och F. erhöll en allvarlig föreställning. Han antog nu med fägnad det anbud, som gjordes honom från Danmark, att åtfölja den vetenskapliga expedition, som skulle afgå till orienten, för att genomforska dess länder och samla material för en kritisk öfversättning af bibeln. Under resan, som 1761 anträddes med danska örlogsskeppet Grönland, besöktes några af de grekiska öarna, Konstantinopel, Alexandria, Kairo, Tais m. fl. orter i Egypten och Arabien. Under expeditionen slöt sig F. i synnerhet till Niebuhr, en dansk fortifikationsofficer, sedermera ryktbar genom sin beskrifning öfver resan, och som samlat och utgifvit F:s efterlämnade anteckningar. Klimatet, det ansträngande arbetet, kanske också de vidrigheter, som ofta mötte de resande genom infödingarnas afvoghet, verkade ofördelaktigt på F:s hälsa, så att han insjuknade och dog i staden Jerim i Arabien den 11 juli 1763. F:s herbarium, som Niebuhr förde till Danmark, bestämdes af Wahl. Hans efterlämnade anteckningar ordnades af Niebuhr själf och trycktes under de olika titlarna Descriptiones Animalium etc. quæ in itinere oriental. observavit Petrus F. 1775, Flora Ægyptiaco-arabica Petri F. 1775 samt Icones rerum naturalium etc. 1776. Forssell, svensk släkt från Helsingland. Äldsta kända stamfadern Olof Jonsson, bondson från Järfsö socken, utgick i kriget 1712 under Magnus Stenbocks befäl som soldat vid Arbrå kompani af Helsinge regemente, hvarvid han erhöll namnet Forssell, men kom aldrig åter. Af det äktenskap, han kort före uppbrottet ingick, föddes 1712 Hans Forssell, hvilken afled 1773 som komminister i Delsbo och från hvilken här nedan upptagna personer härstamma. 1. Forssell, Olof Hansson, matematiker, präst. Född i Järfsö socken af Helsingland d. 22 sept. 1762. Föräldrar: dåvarande adjunkten, sedermera komministern i Delsbo Hans Olofsson Forssell och Maria Pehrman. Vid elfva års ålder förlorade F. sin far. Den pröfningens skola, som den obemedlade ynglingen nu måste genomvandra, utvecklade säkert, om ock hårdhändt, den kraft och fasta beslutsamhet, som sedan utgjorde ett framstående drag i hans karaktär. Student i Uppsala 1777, måste han i elfva år dela sin tid mellan egna studier och andras undervisning, innan han kunde vinna den akademiska lagern 1788. Två år senare kallades han till docent i astronomi vid universitetet och blef på samma gång en verksam medlem i de konventer, som vid denna tid höllos af de studerande och inom hvilka uttalade sig ett så varmt frihetsnit, att de väckte regeringens uppmärksamhet och snart förbjödos. Det oaktadt hade F., vid ett företräde hos hertigen-regenten, för sin egen person lyckats så vinna dennes ynnest, att han, som ett år förut blifvit informationsadjunkt vid artilleriet, 1794 utnämndes till adjunkt i matematik vid den nyinstiftade krigsakademien på Karlberg och 1796 befordrades till mat. lektor därstädes. Här uppgjorde han 1796 med dåvarande instruktionsofficeren, sedermera generallöjtnanten af Tibell planen till det s. k. Krigsmannasällskapet, som sedermera, allt mera utvidgadt, erhöll k. stadfästelse och namn af k. Krigsvetenskapsakademien. Prästvigd 1805, undfick han två år därefter titel af professor och befordrades 1808 till kyrkoherde i Hudiksvalls och Idenors regala pastorat. Fullmäktig för ärkestiftet vid alla riksdagar 1812--23, utnämndes han vid kröningen 1818 till teol. doktor och erhöll 1824 transport som kyrkoherde i Öster-Våla, i Uppland. Död d. 9 nov. 1838. Krigsskolan på Karlberg räknar E. bland sina yppersta lärare. Hans framställningssätt, redigt och klart, var alltid lämpadt efter ungdomens uppfattningsgåfva, och hans läroböcker i algebra och aritmetik användes i öfver ett halft århundrade vid alla läroverk i Sverige och Finland. Gift 1: 1801 med Magdalena Norberg och 2: 1830 med Anna Lovisa Noræus. 2. Forssell, Hans Ludvig, historisk och statsekonomisk författare, statsråd. Född i Gefle d. 14 jan. 1843; den föreg. sonson. Föräldrar: dåv. lektorn därst., sedermera kyrkoherden i Stora