Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Funck, Fredrik Jakob - 8. Funck, Fredrik Alexander - 9. Funck, Jakob - Fürstenberg, Pontus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin tid, dels åt vården af sina egendomar Almsta,
Myckelby, Skjörstad, Brunneby och Sörbyholm
i Östergötland, dels åt en omfattande patriotisk
verksamhet. I senare afseendet var han grundläggaren
och upphofvet till en mängd institutioner,
då för tiden nya, såsom sockenskolor, sockenbibliotek,
hushållsföreningar, sparbanker, m. m.;
befordrade nya vägar, försåg tekniska skolan i
Norrköping med ett mineralkabinett, skänkte till
flere kyrkor altarprydnader och inventarier af
silfver, o. s. v. På sin hufvudgård, Almsta, samlade
han ett dyrbart bibliotek och en rikhaltig
myntsamling. Han uppträdde äfven som författare,
icke utan förtjänst, nästan uteslutande i
ekonomiska ämnen.
Ledamot af flera till odlingens
och upplysningens befrämjande instiftade
samfund.
Död d. 29 aug. 1864.
Gift 1818 med Althea Maria de Geer.
8. Funck, Fredrik Alexander, landthushållare,
politiker. Född å Bolltorp i
Östergötland d. 20 dec. 1816; den
föreg. brorson och sonson till F.
4. Föräldrar: e. o. notarien i
bergskollegium, friherre Gustaf
Johan Funck och Carolina Gustafva
Katarina Ehrenborg.
Student i Uppsala 1831, slog sig
F. efter några år på den militära banan och blef
1837 underlöjtnant vid andra lifgrenadierregementet,
men lämnade 1848 krigstjänsten för att
uteslutande ägna sig åt landtbruk.
Tillika anlitades
han flitigt i hembygdens allmänna angelägenheter,
var 1863–74 ledamot och flera år
ordf. i länets landsting samt led. af Göta kanalbolags
direktion, m. m.
Med själfskrifvenhetens
rätt intog F. tre riksdagar sin plats å
riddarhuset, som 1851 och 1859 valde honom
till statsrevisor.
Efter representationsreformen
valdes han af Östergötlands län till led. af
Första kammaren, som han tillhörde till sin
hastiga död å Bolltorp d. 28 maj 1874. Som
ledamot af statsutskottet vid alla dessa riksdagar
(tillika från 1869 dess vice ordf.) och kammarens
vice talman vid 1873–74 års riksdagar,
intog han inom densamma en aktad och
inflytelserik ställning, måhända mindre grundad
på någon första rangens begåfning än på hans
nobla och själfständiga personlighet. I motståndet
mot 1873 års kompromiss mellan värnpliktens
utsträckning och grundskatternas afskrifning spelade
F. en framträdande roll. Led. af Landtbruksakad.
1872.
Gift 1843 med sin kusin,
friherrinnan Altéa Beata Gustafva Lovisa Emilie
Funck, dotter af F. 7.
9. Funck, Jakob, fortifikationsofficer. Född
i Karlskrona 1715 eller 1716; en aflägsen släkting
till de föregående.
Såsom konduktör
vid fortifikationen ingick F. vid trettio års
ålder i fransk tjänst och användes till en början
som ingenjör under fälttåget i Flandern.
Efter krigets slut utarbetade han tvenne
arbeten, det ena om belägringen af Maastricht,
det andra om alla belägringar i Nederländerna
1744–48, hvilka arbeten gjorde honom känd
öfver hela Europa och förskaffade honom gratifikationer
både från Frankrike och Sverige.
Han öfvergick därefter som fortifikationsofficer
i engelsk-ostindiska kompaniets tjänst och erhöll
inspektionen öfver alla dess fästningar i
Indien. Här framstod hans skicklighet i sin glans,
särskildt vid iståndsättandet af fästningsverken i
Bombay och vid anläggningen af en ny stad på
ön Durmapatam. Detta väckte guvernörens afund.
Missnöjd med den behandling han rönte, återvände
F. till England, men hade olyckan att
under hemresan genom ett skeppsbrott på irländska
kusten förlora all sin egendom. Hans klagomål
föranledde en undersökning, som hade till följd
att guvernören och en af indiska konseljens ledamöter
blefvo afsatte, hvaremot F. af kompaniet
fick emottaga en skadeersättning af femhundra
guinéer.
En tid därefter utnämnd till öfverstlöjtnant
i engelsk tjänst, erhöll han regeringens
order att afgå till Havanna, där en af honom
uppfunnen ny belägringsmetod väsentligen underlättade
eröfringen af fästningen Moro Castle.
1763 öfverstlöjtnant i svenska armén, blef han
sedermera brigadier i portugisisk tjänst, generalkvartermästare-löjtnant
vid svenska fortifikationen
och slutligen öfverste. 1787 adopterad på adliga
ätten Funcks nummer på svenska riddarhuset.
Ledamot af Vet.-akad. i Stockholm, Vet.-societeten
i Uppsala, samt flera andra lärda samfund.
Död, ogift, i Stockholm d. 1 maj 1788.
Fürstenberg, Pontus, konstfrämjare, mecenat.
Född i Göteborg den 4 okt. 1827.
Föräldrar: grosshandl. Levy Fürstenberg
och Rosa Warburg.
F. var 1853–81 etablerad i Göteborg
som köpman och fabrikör
och ägnade sig med nit och intresse
åt firman Fürstenberg &
komp:s verksamhet äfvensom åt
andra merkantila värf och var sålunda bland annat
en af Handelsföreningens fullmäktige. Äfven
i det kommunala lifvet deltog han och var ledamot
af Göteborgs stadsfullmäktige allt ifrån institutionens
inrättande till 1890.
Det var emellertid
på andra områden som namnet Pontus
Fürstenberg förnämligast skulle göra sig kändt,
uppmärksammadt och aktadt. Lifligt intresserad
för kulturella angelägenheter och ökad
folkbildning, men i all synnerhet för den bildande
konsten, var han nämligen en verksam medlem
dels af styrelsen för Slöjdföreningens skola och
dels af Göteborgs museums styrelse. I egenskap
af ledamot i museets konstnämnd verkade han
med framgång för inköp af goda konstverk, och
som ordförande i Göteborgs konstförening erhöll
han ytterligare tillfälle att bereda konstens alster
och representanter plats och erkännande i den
rika handelsstaden.
År 1880 ingick han äktenskap
med Göthilda Magnus, med hvilken han
erhöll en betydande förmögenhet. Härigenom
blef det honom möjligt att i ännu högre grad
än tillförene följa sina böjelser som konstvän,
samlare af konstverk och frikostig mecenat mot
konstens utöfvare. Det Fürstenbergska huset
blef med sina rika konstskatter, sina vaket intellektuella
intressen, sin fina umgängeston och sin
gästfrihet ett af de förnämsta i Göteborg, hvarvid
detsamma tillika genom det <i>Fürstenbergska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
