Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gahn, Johan Gottlieb - 2. Gahn, Henrik - 3. Gahn, Carl Pontus - 4. Gahn, Henrik - 1. Galdenblad, Anders - 2. Galdenblad, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlitande på sitt ovanliga minne, icke gaf sig tid
att i skrift uppteckna sin erfarenhet, hvarigenom
också många af hans upptäckter följde honom i
grafven. Ännu vid sjuttiotre års ålder i besittning
af en hälsa, som lofvade många lefnadsår,
träffades han plötsligen af döden i Falun d. 8
dec. 1818.
Gift med Anna Maria Bergström.
2. Gahn, Henrik, läkare. Född i Falun d.
1 jan. 1747; den föregåendes
bror.
Student i Uppsala 1762,
valde G. till lifsuppgift läkarevetenskapen.
Linné, en vän
till hans far, omfattade med
mycken välvilja den unge studenten,
hvilken, såsom gäst på
Linnés landställe Hammarby sommaren
1766, utarbetade sin, under Linnés presidium
sedermera ventilerade, disputation Fundamenta
Agrostographiæ. Efter aflagd medicine
licentiatexamen 1770 företog G. s. å. en utrikes
vetenskaplig resa öfver Göttingen, hvarest han
bevistade flera utmärkte professorers föreläsningar,
till London, där det erbjöds honom att åtfölja
Cook, Banks och Solander på deras världsomsegling,
och Edinburg, hvarifrån han återkom till
Sverige 1773.
Under sin frånvaro promoverad
till medicine doktor 1772, utnämndes han vid sin
hemkomst till stadsläkare i Gefle, hvilken plats
han genast utbytte mot förste amiralitetsläkareposten
vid arméns flottas eskader i Stockholm.
I denna egenskap erhöll han 1777 säte och
stämma i collegium medicum och vann inom
kort ett stort förtroende såsom läkare. Då hans
enskilda praktik vidgat sig så, att den hindrade
honom att fullgöra sina åligganden i statens
tjänst, tog han 1789 afsked från amiralitetsläkaretjänsten
och följande året från sin plats
i collegium medicum. G., som var en bland
stiftarne af Svenska läkaresällskapet 1807, blef
följande året öfverläkare vid krigsakademien på
Karlberg och 1811 hedersledamot af collegium
medicum. Redan 1802 hade han i Stockholm
infört skyddskoppympningen efter Jenners metod
och fick därför 1813 emottaga vaccinationsmedaljen
i guld.
I besittning af hela sin tids
medicinska bildning och följande dess framsteg
till sin senaste ålderdom, var hans anseende inom
svenska läkarekåren lika berättigadt, som allmänhetens
förtroende till hans läkareskicklighet
oinskränkt och allmänt. Efter G. uppkallade
botanikern Georg Forster d. y. ett växtsläkte
Gahnia.
Död i Stockholm d. 6 febr. 1816.
Gift 1779 med Eva Katarina Svedenstjerna.
3. Gahn, Carl Pontus, militär. Född i Falun
d. 1 mars 1759; de föregåendes
bror.
Endast fjorton år gammal
ingick G. såsom underofficer
vid Dalregementet och utnämndes
till fänrik därstädes 1775. Befordrad
till löjtnant vid Savolax
regemente, trädde han 1778 i
fransk tjänst och bevistade därunder
tre fälttåg mot engelsmännen; gick därpå
i holländsk tjänst mot Österrike och gjorde till
sist, såsom preussisk officer, fälttåget i Schlesien.
Efter hemkomsten utnämnd till major 1787
deltog han i finska kriget 1788–90 och bevistade
därunder ej mindre än nio betydligare träffningar.
Såsom öfverstelöjtnant vid Dalregementet
och vice guvernör på Karlberg, undfick han
1809 adlig sköld, då han upptog ättens gamla
skotska namn och kallade sig Gahn af Colquhoun.
Han blef sedermera efter hvartannat
öfverste och chef för Dalregementet 1813, generalmajor
1814, chef för andra infanteribrigaden
1820, och slutligen 1824 ordförande i Krigshofrätten.
Död i Stockholm d. 9 maj 1825.
Gift 1801 med Kristina Brigitta Rosenborg.
4. Gahn, Henrik, kemist. Född i Falun d.
1 april 1820; sonson till G. 1.
Föräldrar: saltpetersjuderistyresmannen
i Stora Kopparbergs län,
Johan Gottlieb Gahn och Johanna
Charlotta Théel. G. blef
1838 student i Uppsala, 1841
elev vid Falu bergsskola och
följande året elev å järnkontorets
stat, där han 1845–48 var extra stipendiat. Han
deltog 1843–46 i en del geologiska undersökningar,
som företogos på järnkontorets bekostnad.
Efter att från 1852 ägnat sig åt skogsaffärer och
landtbruk, bosatte G. sig 1862 i Uppsala, där
han anlade en kemisk fabrik, som erhöll sin
egentliga berömmelse genom den 1868 gjorda
uppfinningen af desinfektionsmedlet aseptin, hvilket
sedermera fått så många efterföljare. Död i
Uppsala d. 30 mars 1874.
Gift 1847 med
Maria Elisabeth Nordlinder.
1. Galdenblad, Anders, jesuit. Son af borgmästaren
i Skara Lars Andersson och kallade
sig i början Brovall.
I följd af några förhållanden,
dem man nu icke känner, lär G. ha
utskickats af franska ministern till Rom, där
han uppfostrades i ett jesuitkollegium och gjorde
stora framsteg, i synnerhet i vitterheten. Detta
och hans svenska härkomst förskaffade honom
en sekreterarebefattning hos drottning Kristina
för hennes svenska ärenden, hvilken han innehade
till hennes död. Till ett bevis af sin
tillfredsställelse med hans tjänster upphöjde
Kristina honom i adligt stånd, med namnet
Galdenblad, ehuru han aldrig blef introducerad.
Man vet ej säkert, om G. offentligen ombytte
religion, men visst är, att han var en
ifrig proselytmakare, som sökte locka alla till
Rom ankommande svenskar att öfvergå till katolska
läran. Fångna soldater, skeppsbrutna sjömän
blefvo af honom uppsökta, understödda och
vunna för katolska tron. Men äfven andra, fattigare
adelsmän, resande o. d. tubbades att öfvergå
till densamma.
Kristina befordrade, så långt
hennes tillgångar medgåfvo, G:s omvändelseplaner
och anslog, i egenskap af beskyddarinna
för det i Rom varande Birgittinerklostret, dettas
medel till underhåll för hans proselyter. Slutligen
blef dessas antal så stort, att klostrets tillgångar
blefvo otillräckliga och de omvände lärjungarna
lämnade utan hjälp.
Efter drottningens
död sysselsatte sig G. med att ordna
hennes efterlämnade papper och afled på ett
landtgods i Italien.
2. Galdenblad, Johan, jesuit; den föregåendes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
