egenskap flera riksmöten, såsom talman i borgareståndet. Död i Stockholm d. 16 maj 1645. G., som aldrig själf blef adlad, ehuru detta lär varit ifrågasatt, blef i gifte med sin hustru, Kerstin Nilsdotter, stamfader för adliga ätten Cronstedt. Gedda. En gammal norsk adlig ätt från Trondhjem, vid namn Gjedde, skall i Norge hafva förlorat sina adliga företrädesrättigheter genom hufvudmannens gifte med en köpmansdotter. Af denna hade en gren redan å 1600-talet invandrat till Gottland och en annan nedsatte sig sedan i Bohuslän. Af gottländska ättegrenen: 1. Gedda, Niklas Peter von, ämbetsman, lärd. Född i Visby d. 27 febr. 1675. Föräldrar: rådmannen och kämnerspræses Jakob Gedda och Juliana Rosina Lönn. Under de resor, G. företog för att fullända sina studier i främmande länder, förrättade han någon tid sekreterareplatsen vid den särskildt förordnade kommissionen i Paris, hvarefter han 1707 förordnades till kommissionssekreterare. Adlad 1719, då han kallade sig von Gedda, utnämndes han 1721 till resident och fyra år senare till kansliråd och envoyé vid hofvet i Versailles. 1730 blef han ministre plénipot. Under sin långvariga vistelse i Frankrike skötte G. åt konung Stanislaus hans angelägenheter vid hofvet, hvarigenom han kom i synnerlig ynnest hos franska drottningen, konung Stanislai dotter. Äfven med den myndige kardinal Fleury stöd han på förtrolig fot och utnämndes på hans förord af Ludvig XV till fransk baron. Hans inflytande var således betydande, då strax efter hannoveranska traktaten, utan att man känner anledningen, kardinalens gunst förbyttes i bittraste ovilja, som snart delades af drottningen, hofvet och hela staden. G. återvände därför så fort han kunde till Sverige, hvarest han 1736 utnämndes till statssekreterare för utrikesexpeditionen. Det var just vid denna tid den för lång tid afgörande striden utkämpades mellan Mössor och Hattar, och G., som sedan lång tid stått i en allt annat än oegennyttig nära förbindelse med engelska hofvet, var ock vid 1738--39 års riksdag ifrigt verksam att med penningar motarbeta Frankrikes planer att föra Hattarna till makten. Detta stod emellertid ej att hindra, men då ej tydlig sak fanns mot G., blef han ej allenast bibehållen vid sin plats i kansliet utan utnämndes 1739 till hofkanslär. Vid 1742--43 års riksdag tillhörde han den krets, inom hvilken de innersta rådslagen uppgjordes för att bringa Hattarnas välde till slut, men då detta ej lyckades, mottog G. 1742 en lugnare plats som president i kammarrevisionen. 1730 förlänad med friherrlig värdighet, afgick G. 1755 från sina befattningar och afled i Stockholm d. 15 maj 1758. Sina lediga stunder ägnade G. företrädesvis åt vetenskapliga arbeten och älskade mera att fördjupa sig i sina grekiska författare och hebreiska språkstudier, än i diplomatikens noter och statskonstens spetsfundigheter. Gift 1: 1707 med Sofia Elisabet Klingspor, 2: 1728 med friherrinnan Hedvig Charlotta von Düben och 3: 1749 med friherrinnan Fredrika Strömfelt. 2. Gedda, Peter Niklas von, kemist, mekaniker. Född d. 11 juli 1737; den föregåendes son. G. ingick på ämbetsmannabanan som kanslist i kammarrevisionen och befordrades efterhand till aktuarie 1763, notarie 1764, sekreterare 1774, assessor 1775 och till kammarrevisionsråd 1778. Han hade af sin far ärft hågen för vetenskapliga sysselsättningar och ansågs för en af sin tids bästa kemister och mekanici. Den vetenskapliga litteraturen riktades af honom med några rön i Vet.-akad:s handl. samt en afhandling: Mémoire sur une nouvelle méthode de construire des hygromètres etc. 1784. Ledamot af Vet.-akad. och flera andra lärda samfund. De sista åren af sin lefnad var G. blind och dog i stort armod d. 28 aug. 1814. Gift 1770 med Maria Charlotta Möller. Af bohuslänska ättegrenen: 3. Gedda, Georg, krigare Född i Pyttis i Finland d. 19 juni 1755. Föräldrar: postkommissarien i Aborrfors Georg Gedda och Katarina Kyrkhain. Efter slutade studier i Uppsala gick G., endast sjutton år gammal, i fransk krigstjänst och anställdes vid regementet Royal Suédois. Med detta gjorde han fälttågen 1781--83, deltog därunder i sjöslaget vid Cabo Espartel samt Mahons och Gibraltars belägringar, befordrades till kapten och skickades 1785 jämte några franska officerare till Neapel, att söka införa ordning och krigstukt inom den demoraliserade neapolitanska hären. Härunder befordrades han till major och adjutant hos general Salis och fick i uppdrag att exercera ett par regementen. Återkommen till Frankrike 1791, kommenderade han s. å. en gränspostering af infanteri och dragoner för att bevaka österrikiska härens rörelser. När Gustaf III sistnämnda år hemkallade alla svenska officerare i fransk tjänst, måste G. återvända till Sverige, där han strax befordrades till major och brigadadjutant vid Lifregements-brigadens lätta infanteri. Öfverste i armén 1795 och sekundchef för Lifregementets värfvade infanteri 1796, adlades G. 1797 med bibehållande af sitt namn. Död i Stockholm d. 22 okt. 1806. Gift 1797 med Margareta Ulrika Flodin, dotter af biskop J. G. Flodin i Västerås (se sid. 342). Geete, Erik, ämbetsman. Född i Stockholm på 1580-talet och son af läsemästaren vid Storkyrkan Ericus Jacobi Tranevardius. Vid omkring trettio års ålder åtföljde han som sekreterare Johan Skytte på hans beskickning till Danmark och förordnades till sekreterare i Svea hofrätt 1619. Adlad 1627, erhöll han, såsom ättling på sin fars möderne från den gamla Geet-släkten, tillåtelse att upptaga denna ätts namn och vapen och förordnades att jämte sin