stiftarna af Musikaliska sällskapet i Åbo. Gift 1786 med Agata Emerentia Gadd. Gera, Göran, riksråd. Son af östgötalagmannen Holger Carlsson Gera och Brita Nilsdotter Grip. Om hans lefnadsomständigheter har man sig föga bekant förrän 1554, då han jämte en äldre bror nämndes till riksråd. Några år senare var han bland dem, som i Kalmar svuro kronprinsen Erik trohetsed, en tillgifvenhet som af Erik belöntes med ståthållareskapet öfver Kalmar slott 1559. I maj 1563 fick han med J. Bagges flotta begifva sig till Rostock för att mottaga Erik XIV:s väntade brud, prinsessan Kristina af Hessen. G. uppehöll sig sedan en lång tid i Tyskland för den hessiska giftermålsunderhandlingen. Det misslyckade ärendet beröfvade honom likväl icke konungens förtroende, ty 1567 satt G. i den domstol, till hvilken Erik, tvungen af den allmänna oviljan, nödgades förvisa Göran Persson och vid hvilken denne äfven dömdes till döden. Under Eriks sista regeringsår skickades G. att medla förlikning med de upproriska hertigarna, och, då denna förkastades, att å Eriks vägnar utmana hertig Carl till envig. Året därefter 1569 utnämnd till lagman i Västmanland och Dalarna, utsågs han 1570, jämte sin svärfader Bengt Gylta och Erik Gyllenstierna, till svensk fullmäktig vid fredskongressen i Stettin, och 1574 till ett af Sveriges ombud vid den beramade kompromisshandeln i Rostock. Han var 1573 och 1576 Johans underhandlare i stridigheterna med hertig Carl. G. upphöjdes 1561 till friherre. Död barnlös, den siste af den gamla Gera-ätten, d. 18 maj 1588. I våra gamla häfder berömmes G. synnerligen och ansågs för en af de rådklokaste män i landet på sin tid. Gift med Märta Gylta. Geringius, Erik, präst, kopparstickare. Född i Bettna i Södermanlands län d. 19 dec. 1707. Föräldrar: kyrkoherden i Bettna församling af Strengnäs stift Anders Geringius och Katarina Bergander. G. blef student i Uppsala 1725 och präst 1730. Han blef 1737 brukspredikant vid Vellinge och slutligen komminister vid S:t Jakobs församling i Stockholm, där han afled d. 12 jan. 1747. G. är märkvärdig såsom den ende, hvilken under flera år höll kopparstickarkonsten uppe i Sverige. Han hade lärt något hos van den Aveelen, men utvecklade sig mest på egen hand, så att han på slutet kan anses jämngod med flere af sina efterföljare, hvilka erhållit sin undervisning i utlandet. Hans senare arbeten t. ex. bilderna H. Cedercreutz, Triewald m. fl. utmärka sig både genom en ganska korrekt teckning och en säker, ehuru torr behandling af grafstickeln. Utom många porträtt stack han äfven kartor, begynte utarbetandet af den Carlsköldska vapenboken m. m. Såsom hans lärjunge må nämnas hans sedermera blifvande svåger, Erik Bergqvist. Gift i Danzig med Charlotte Christiernin. Gernandt, ursprungligen tysk släkt, som inflyttade till Sverige på 1750-talet. 1. Gernandt, Kristian Emanuel, bokförläggare. Född i Kalmar d. 28 april 1831. Föräldrar: tobaksfabrikören Kristian Laurentius Gernandt och Emma Klahn. G. inköpte 1857 i Halmstad ett tryckeri och anlade 1871 i Stockholm ett annat, som blef ett af de mest framstående i Sverige. Från dessa tryckerier utgaf G. 1864--82 månadsskriften Svenska Familj-journalen, som han själf redigerade och som vann en ovanlig spridning, tack vare sitt goda innehåll, men äfven genom de premier som abonnenterna erhöllo. Affären öfvertogs 1873 af ett bolag, där G. var ledare. 1875--94 utkom storverket »Nordisk familjebok», som utan G:s intresse och offervillighet nog aldrig blifvit afslutadt. »Gernandts konversationslexikon», 1890--94, utarbetadt på grundval af detta verk, har sitt namn efter G. Den 1889 uppsatta Stockholmstidningen erhöll ekonomiskt understöd af G., som 1893 sålde tidningen till ett aktiebolag och s. å. drog sig tillbaka från sin öfriga affärsverksamhet. Förlaget har sedermera bedrifvits af C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag, uppkalladt efter de störste delägarna, G:s söner. Gift 1: 1854 med Kristina Charlotta Appelqvist; 2: 1882 med Karolina Wifstrand och 3: 1893 med Hedvig Ulrika Wikman. 2. Gernandt-Claine, Jane Elise Wilhelmina, författarinna. Född i Lund d. 4 okt. 1864; den föregåendes brorsdotter. Föräldrar: fabrikören Herman Ludvig Gernandt och Emma Elvira Gernandt. Fru G., som 1893 i Paris ingick giftermål med franske konsuln i Rosario (Argentina), sedermera i Rangoon (Birma), Jules Claine, har utgifvit flera berättelsesamlingar, Fata Morgana och andra berättelser 1893, Hella och andra historier om kvinnor 1896, En hemlös och andra berättelser 1901, hvari hon på ett konstnärligt och icke sällan mycket åskådligt sätt gifver psykologiskt intressanta och ofta mycket spännande skildringar från olika länder och folk. 1. Gerner, Anders, ämbetsman. Född i Stockholm d. 18 nov. 1632. Föräldrar: handelsmannen Albrekt Gerner och Maria Vaston, båda af skotsk släkt. När G., efter slutade studier i Königsberg och ett par andra utländska universitet, 1651 återkommit till fäderneslandet, sändes han af riksmarskalken grefve de la Gardie till svenska envoyéen Björnklou i Wien, hos hvilken G. kvarstannade något öfver två år. Efter sin hemkomst till Sverige antagen till guvernör för riksmarskalkens son grefve Gustaf Adolf De la Gardie, och sedermera anställd i samma egenskap för ett par unga friherrar Leijonsköld, fick han med de senare anträda en vidlyftig utrikes resa, från hvilken han återkom mot slutet af 1665, då han genast