patrioter. Med dryga kostnader bidrog han till Vetenskapsakademiens stiftelse och försköt, utan ränta, penningar till uppbyggandet af dess observatorium; understödda unga vetenskapsmän och naturforskare, samlade såsom storsinnad mecenat det dyrbara tafvelgalleri, som blef förvaradt på Österby och Godegård; uppehöll vid en kinkig brytning krediten för bankens sedlar utomlands, därigenom att han med betydlig förlust uppköpte dem till parikurs, o. s. v. Naturligtvis saknade sådana medborgerliga förtjänster icke sina yttre belöningar. Af borgarståndet insattes han till fullmäktig i riksbanken 1748--56, invaldes af Vet.-akad. till en af dess första ledamöter och hedrades af samma samfund med en öfver honom särskildt präglad minnespenning, utnämndes af konungen till kommerseråd och direktör i svenska Ostindiska kompaniet och skall ha varit erbjuden naturalisation som svensk adelsman, hvilket han dock afböjde. I politiken slöt sig G. till Hattarna och var en af delägarna i det ryktbara växelkontoret. Vid 1765--66 års riksdag blef han jämte kontorets öfriga medlemmar af Mössmajoriteten anklagad för egennyttigt och svikligt förfarande samt dömdes jämte sin broder till en återbetalningsskyldighet af 5 tunnor guld, hvilken summa dock återbars vid följande riksdag, sedan hans meningsfränder återkommit till makten. G. hade dock dessförinnan aflidit d. 6 nov. 1767. Gift 1737 med sin kusin Anna Johanna Grill. 3. Grill. Adolf Ulrik, vetenskaplig samlare. Född i Stockholm d. 19 mars 1752; den föregåendes son. Rik arftagare, lefde G. efter slutade studier alltjämt på det vackra Söderfors, hvilket han prydde med dyrbara anläggningar, såsom en stor engelsk park, egen kyrka af sten, o. s. v. Tillika anlade han under egna resor och genom emissarier ett stort zoologiskt museum, som vid hans död innehöll hundra däggdjur, sexhundra fåglar, trettio fiskar, sjuhundra snäckor, förutom en mängd koraller och petrifikat. Dessa samlingar, på sin tid ryktbara äfven utomlands, skänktes 1828 af hans arfvingar till Vetenskapsakademien, med hvars då obetydliga samlingar de Grillska införlifvades. Till erinran om G:s samlarenit uppkallades efter honom en sällsynt fiskart. G. var medlem af Vetenskaps- och Musikaliska akademierna. Död d. 1 okt. 1797. Gift 1778 med sin kusin Anna Johanna Grill. 4. Grill, Johan Abraham, köpman. Född i Stockholm 1719; halfbror till G. 2 och son till grosshandlaren Abraham Grill och Katarina Rozelius. Såsom förut är nämndt upptogs G. 1747 som bolagsman i Grillska firman. Han hedrades med flera offentliga uppdrag och utmärkelser. Sålunda invaldes han 1763 till fullmäktig i Järnkontoret, 1770 till direktör i Ostindiska kompaniet, blef 1773 direktör vid General-diskontkompaniet, 1776 ledamot af Tullarrendesocieteten, 1787 direktör vid Generaldiskontkontoret och 1795 bankrevisor; ledamot af Vetenskaps- och Musikaliska akademierna. Liksom den äldre brodern Klas var Johan Abraham under partitiderna invecklad i den Kjerrmanska växelprocessen. Men lyckligare än brodern, fick han ännu i lifvet tillgodonjuta den upprättelse, ett svalnande partinit fann billigt att lämna. G. är för öfrigt bekant såsom den där försträckte Gustaf III behöfliga penningar till genomförande af 1772 års regementsförändring, hvilka penningar mellan bottnarna på träbaljor, fyllda med murbruk, transporterades från Grillska huset till slottet. Död i Stockholm d. 16 mars 1799. Gift 1758 med Kristina Elisabet Fischer. Grim, Herman Niklas, läkare. Född 1641 i Visby, där fadern, Nils Grim, hoffältskär hos Gustaf II Adolf, hade nedsatt sig efter sitt afskedstagande. Sedan G. af sin far inhämtat de första grunderna af kirurgien och läkarekonsten, begaf han sig till Köpenhamn och antogs till amanuens hos den bekante läkaren och alkemisten Borichius, hvarefter han öfverreste till Holland, där han efter aflagda prof förklarades för medicine doktor. Hans oroliga lynne drog honom emellertid ut på resor, och han tillbragte större delen af sitt lif under ständiga flyttningar mellan skilda delar af världen. Från Holland for han 1661 såsom skeppsfältskär till Novaja Semlja, tjänstgjorde sedan i samma befattning någon tid i Hollands krig mot England och begaf sig därefter till Indien, hvarest han kvarstannade i åtta år, dels som bergmästare i guldgrufvorna på Sumatra och dels som sjukhusläkare i Batavia. 1680 nedsatte han sig som läkare i Nürnberg, men återvände efter två år till Ostindien. 1683 befann han sig i Sverige som provinsialläkare i Södermanland, hvarifrån han 1685 begaf sig ut och blef lifmedikus hos grefven af Ost-Friesland och några år senare garnisonsläkare i Tönningen. Vid framskridna år förde minnet af fäderneslandet honom åter till Sverige, där han först nedsatte sig på Gottland och sedan i Stockholm, där han dog under utöfningen af sin verksamhet som pestmedikus 1711. Af hans utgifna skrifter känner man: De arbore Cinnamomi 1674, Laboratorium Ceylonicum, utgifvet 1677 på holländska och sedan öfversatt på latin; Compendium Medico-chymicum 1679 och ett par andra. Grip, Birger Nilsson, riksråd. Son af riksrådet Nils Bosson Grip och Anna Trolle. Född å 1490-talet. G. inkallades af Gustaf I i riksrådet 1525, underskref i denna egenskap Västerås riksdagsbeslut och blef vid konungens kröning slagen till riddare och 1529 satt till ståthållare på Elfsborg. Förordnad 1531 till ståthållare öfver Småland, erhöll han befallning, att, jämte Lars Sparre, Gustaf Stenbock och en uppvaktande svit af hofmän och damer, afgå till Tyskland s. å. för att afhämta konungens utkorade brud, prinsessan Katarina af Sachsen-Lauenburg. 1537 afsändes han tillika med tre andra riksråd