samhällslära 1839, af hvilken likväl blott förra delen utkommit, Fenomenologien eller undersökningen om den sinliga erfarenhetskunskapen, Ontologien eller läran om det absoluta urväsendet, Föreläsningar öfver naturfilosofien och andens filosofi, Föreläsningar öfver den empiriska psykologien, Praktiska filosofiens historia, Filosofiska sedeläran, Om den borgerliga straffmaktens grund och väsende, Föreläsningar öfver det skönas och konstens filosofi. G. sträfvade, efter att ha ursprungligen bekänt sig till Schellings åsikter, att genom en fullkomligare utbildning af den idealistiska kärnan hos Schelling öfvervinna dennes panteism och upphöja idealismen till spekulativ teism. På detta sätt förberedde han den världsåsikt, som sedan uppställdes af Boström. Gift 1820 med Margareta Johanna Grawe. Gråberg af Hemsö, Jakob, general-konsul, skriftställare. Född i Hemsö socken på Gottland d. 7 maj 1776. Föräldrar: lagmannen Kristian Göransson Gråberg och Magdalena Katarina Tofftén. I sina ungdomsår, under hvilka G. ägnade sig åt sjölifvet, hade han ankommit till Genua, där han efter växlande öden förordnades till svensk vice konsul 1811 och utnämndes 1815 till konsul i Tanger. Denna befattning innehade han till 1822, då han, i följd af ett missförstånd med sultanen, på dennes befallning fördes ur landet och landsattes i Gibraltar. S. å. utnämndes G. till svensk generalkonsul i Tripolis, men entledigades därifrån 1828, efter hvad det troddes, emedan han beviljat bejen en större fredsskatt, än hvad som ansågs behöfligt. Han nedsatte sig då i Florens, där han uteslutande ägnade sig åt vetenskapliga forskningar och författareskap; erhöll af påfven titeln »comes palatinus» och förordnades af storhertigen af Toscana till kammarherre och öfverbibliotekarie vid Pittiska biblioteket. Ledamot af Vetenskaps- och Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademierna i Stockholm samt mer än sjuttio utländska akademier och lärda sällskap. Hans skrifter, författade dels på modersmålet, dels på främmande språk, äro hufvudsakligen följande: Annali di Geografia e di statistica 1802, uppsatser om de skandinaviska länderna samt i geografi och statistik 1805, »Topografisk och statistisk beskrifning öfver departementet Genua» (från 1809 till och med 1814 införd i departementets »Annuaire statistique»), Relazione Academiche 1810, Saggio istorico sugli Scaldi antichi poeti scandinavi 1811, Leçons élémentaires de Cosmographie, de Géographie et de Statistique 1813, Nyaste underrättelser om inre Afrika 1817, Ragionamente della Statistica 1818, Théorie de la Statistique 1821, Om tiden när afgudahuset i Uppsala förstördes; Observations grammaticales et philologiques sur les langues parlées dans le Mogh'ril-el-Aqssa (insända till Vetenskaps-societeten i Uppsala), o. s. v. Död i Florens d. 29 nov. 1847. Gift 1801 med Jeanette Marie Louise Hugues. Gråå, Johan Fredrik, justitieborgmästare, riksdagsman. Född i Stockholm d. 17 febr. 1797. Föräldrar: kamreraren Carl Gråå och Katarina Kristina Hygrell. Student i Uppsala 1813, aflade G. hofrättsexamen 1815, blef 1820 brottmålsnotarie och 1823 notarie vid Stockholms rådhusrätt, utnämndes 1833 till rådman i Stockholm och 1860 till justitieborgmästare, från hvilken befattning han 1867 tog afsked. Död å Väster Yttringe frälseegendom å Lidingön d. 15 sept. 1879. G. var vid alla riksdagar från och med 1840--41 till och med 1859--60 en af hufvudstadens representanter i borgareståndet, inom hvilket han, tack vare sitt lugna och sakliga föredrag, sin flärdfria och själfständiga karaktär och stora erfarenhet å skilda områden kom att spela en betydande roll. Vid de tre första riksdagarna tillhörde han bankoutskottet och vid de fyra senare statsutskottet, inom hvilket han städse förde sparsamhetens talan. Vid flera riksdagar var han jämväl ledamot af talmanskonferensen och 1860--66 en af borgarståndets fullmäktige i riksgäldskontoret. Varmt intresserad af framåtskridandets grundsatser intog han en bemärkt position bland sin tids liberale. Gift med Kristina Peterson. Grönhagen, Klas Wilhelm, politiker. Född d. 3 okt. 1732. Föräldrar: landshöfdingen, friherre Johan Didrik Grönhagen och Magdalena Wilckens. Efter slutade studier och en tids tjänstgöring som kanslist i kanslikollegium, ägnade sig G. åt den militära banan, blef 1754 volontär vid Västmanlands infanteri och 1755 adjutant vid Västerbottens regemente. Ehuru ej hafvande uppnått laglig riksdagsmannaålder, gjorde han sitt inträde å riddarhuset vid 1755--56 års riksdag, där han snart gjorde sig gällande som en af det då med hofvet samverkande Mösspartiets kunnigaste och stridbaraste kämpar. Han ingaf bl. a. ett memorial, som ej blott på det skarpaste gisslade »Ärlig Svensks» förlöpningar utan äfven sökte visa, att den gällande regeringsformen åsyftat en helt annan maktfördelning mellan konung, råd och ständer än den, som praktiserades, en verklig »balans», som ej kunde rubbas utan fara för friheten. De förbittrade Hattarna uteslöto G. från riddarhuset, hvarpå han tog afsked ur svensk krigstjänst och 1759 ingick som löjtnant i franska armén. Redan följande året lämnade han dock denna och uppträdde åter 1760, liksom vid alla följande riksdagar, i Mössornas främsta led. 1765--66, då partiet förfogade öfver majoriteten, insattes han i expeditionsdeputationen, där han framstod som den ende från sitt stånd, hvilken var villig att gå de ofrälse stånden till mötes i fråga om jämkning å adelns företrädesrättigheter. Dessa visade ock sin tacksamhet, då G. på bondeståndets förslag erhöll en indräktig plats i tulldirektionen. G., som 1762 utnämnts till k. hofjunkare och 1770 till kammarherre, afled ogift i Mariestad den 8 mars 1776 och slöt den friherrliga grenen af ätten Grönhagen.