Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gråberg af Hemsö, Jakob - Gråå, Johan Fredrik - Grönhagen, Klas Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällslära 1839, af hvilken likväl blott förra
delen utkommit, Fenomenologien eller undersökningen
om den sinliga erfarenhetskunskapen,
Ontologien eller läran om det absoluta urväsendet,
Föreläsningar öfver naturfilosofien och
andens filosofi, Föreläsningar öfver den empiriska
psykologien, Praktiska filosofiens historia,
Filosofiska sedeläran, Om den borgerliga straffmaktens
grund och väsende, Föreläsningar öfver
det skönas och konstens filosofi.
G. sträfvade,
efter att ha ursprungligen bekänt sig till Schellings
åsikter, att genom en fullkomligare utbildning
af den idealistiska kärnan hos Schelling
öfvervinna dennes panteism och upphöja idealismen
till spekulativ teism. På detta sätt förberedde
han den världsåsikt, som sedan uppställdes
af Boström.
Gift 1820 med Margareta Johanna
Grawe.
Gråberg af Hemsö, Jakob, general-konsul,
skriftställare. Född i Hemsö
socken på Gottland d. 7 maj 1776.
Föräldrar: lagmannen Kristian
Göransson Gråberg och Magdalena
Katarina Tofftén.
I sina
ungdomsår, under hvilka G.
ägnade sig åt sjölifvet, hade han
ankommit till Genua, där han
efter växlande öden förordnades till svensk vice
konsul 1811 och utnämndes 1815 till konsul i
Tanger. Denna befattning innehade han till
1822, då han, i följd af ett missförstånd med sultanen,
på dennes befallning fördes ur landet och
landsattes i Gibraltar. S. å. utnämndes G. till
svensk generalkonsul i Tripolis, men entledigades
därifrån 1828, efter hvad det troddes, emedan
han beviljat bejen en större fredsskatt, än hvad
som ansågs behöfligt. Han nedsatte sig då i
Florens, där han uteslutande ägnade sig åt vetenskapliga
forskningar och författareskap; erhöll
af påfven titeln »comes palatinus» och förordnades
af storhertigen af Toscana till kammarherre
och öfverbibliotekarie vid Pittiska biblioteket.
Ledamot af Vetenskaps- och Vitt.-, Hist.- och
Ant.-akademierna i Stockholm samt mer än sjuttio
utländska akademier och lärda sällskap.
Hans skrifter, författade dels på modersmålet, dels på
främmande språk, äro hufvudsakligen följande:
Annali di Geografia e di statistica 1802, uppsatser
om de skandinaviska länderna samt i geografi
och statistik 1805, »Topografisk och statistisk
beskrifning öfver departementet Genua»
(från 1809 till och med 1814 införd i departementets
»Annuaire statistique»), Relazione Academiche
1810, Saggio istorico sugli Scaldi
antichi poeti scandinavi 1811, Leçons élémentaires
de Cosmographie, de Géographie et de
Statistique 1813, Nyaste underrättelser om inre
Afrika 1817, Ragionamente della Statistica
1818, Théorie de la Statistique 1821, Om tiden
när afgudahuset i Uppsala förstördes; Observations
grammaticales et philologiques sur les
langues parlées dans le Mogh’ril-el-Aqssa (insända
till Vetenskaps-societeten i Uppsala), o. s. v.
Död i Florens d. 29 nov. 1847.
Gift 1801
med Jeanette Marie Louise Hugues.
Gråå, Johan Fredrik, justitieborgmästare, riksdagsman.
Född i Stockholm d.
17 febr. 1797. Föräldrar: kamreraren
Carl Gråå och Katarina
Kristina Hygrell.
Student i
Uppsala 1813, aflade G. hofrättsexamen
1815, blef 1820 brottmålsnotarie
och 1823 notarie vid
Stockholms rådhusrätt, utnämndes
1833 till rådman i Stockholm och 1860 till
justitieborgmästare, från hvilken befattning han
1867 tog afsked. Död å Väster Yttringe frälseegendom
å Lidingön d. 15 sept. 1879.
G. var vid alla riksdagar från och med 1840–41
till och med 1859–60 en af hufvudstadens representanter
i borgareståndet, inom hvilket han,
tack vare sitt lugna och sakliga föredrag, sin
flärdfria och själfständiga karaktär och stora erfarenhet
å skilda områden kom att spela en betydande
roll. Vid de tre första riksdagarna tillhörde
han bankoutskottet och vid de fyra senare
statsutskottet, inom hvilket han städse förde sparsamhetens
talan. Vid flera riksdagar var han
jämväl ledamot af talmanskonferensen och 1860–66
en af borgarståndets fullmäktige i riksgäldskontoret.
Varmt intresserad af framåtskridandets
grundsatser intog han en bemärkt position bland
sin tids liberale.
Gift med Kristina Peterson.
Grönhagen, Klas Wilhelm, politiker. Född
d. 3 okt. 1732. Föräldrar: landshöfdingen, friherre
Johan Didrik Grönhagen och Magdalena Wilckens.
Efter slutade studier och en tids tjänstgöring
som kanslist i kanslikollegium, ägnade sig
G. åt den militära banan, blef 1754 volontär vid
Västmanlands infanteri och 1755 adjutant vid
Västerbottens regemente. Ehuru ej hafvande
uppnått laglig riksdagsmannaålder, gjorde han
sitt inträde å riddarhuset vid 1755–56 års riksdag,
där han snart gjorde sig gällande som en
af det då med hofvet samverkande Mösspartiets
kunnigaste och stridbaraste kämpar. Han ingaf
bl. a. ett memorial, som ej blott på det skarpaste
gisslade »Ärlig Svensks» förlöpningar utan äfven
sökte visa, att den gällande regeringsformen
åsyftat en helt annan maktfördelning mellan
konung, råd och ständer än den, som praktiserades,
en verklig »balans», som ej kunde rubbas
utan fara för friheten. De förbittrade Hattarna
uteslöto G. från riddarhuset, hvarpå han tog
afsked ur svensk krigstjänst och 1759 ingick som
löjtnant i franska armén. Redan följande året
lämnade han dock denna och uppträdde åter
1760, liksom vid alla följande riksdagar, i Mössornas
främsta led. 1765–66, då partiet förfogade
öfver majoriteten, insattes han i expeditionsdeputationen,
där han framstod som den
ende från sitt stånd, hvilken var villig att gå
de ofrälse stånden till mötes i fråga om jämkning
å adelns företrädesrättigheter. Dessa visade
ock sin tacksamhet, då G. på bondeståndets
förslag erhöll en indräktig plats i tulldirektionen.
G., som 1762 utnämnts till k. hofjunkare och
1770 till kammarherre, afled ogift i Mariestad
den 8 mars 1776 och slöt den friherrliga grenen
af ätten Grönhagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
