Grönlund, Jonas Ulrik, ämbetsman, författare. Född i Stensele prästgård i Lycksele lappmark d. 5 juli 1824. Föräldrar: kyrkoherden Per Olof Grönlund och Agata Öhrling. Fadern, en kunskapsrik och plikttrogen man, af hvilken närmare hundra psalmer i den antagna lapska psalmboken äro från den svenska, dels öfversatta, dels bearbetade, undervisade till en början sonen i hemmet, så att han vid sin ankomst till Hernösands skola 1837 tillerkändes ett hedersrum i skolans öfversta klass. Student i Uppsala 1842, promoverades han 1848 till filosofie doktor, sedan han året förut vunnit Svenska Akademiens andra pris för en diktsamling, kallad Lappska Minnen. I afsikt att taga teologie kandidat-examen uppehöll han sig ytterligare ett år vid universitetet, men ändrade lefnadsbana och antogs 1849 till e. o. kanslist i finansexpeditionen. Såsom enskild lärare för grefve G. Gyldenstolpe, gjorde han med honom åren 1850--53 en resa genom Tyskland, Holland, Belgien, Schweiz, Italien och Frankrike, och idkade under mer än ett års vistelse i Paris studier vid universitetet därstädes. Efter återkomsten till fäderneslandet blef G. efter några års tjänstgöring i flera ämbetsverk 1863 utnämnd till kommerseråd. Under flera år dels lärare vid, dels föreståndare för enskilda Nya elementarskolan i Stockholm, har G. utgifvit Lärobok i Fransyska språket, efter Ollendorffs metod 1855, Lärobok i Engelska språket 1856, Lärobok i Tyska språket I 1857 och II 1862 -- alla utgifna i åtskilliga upplagor. Hans öfriga från trycket utgifna skrifter äro: Om Lapparne och deras Gudar (akad. afh. 1848), Lappska Minnen 1848, Hyperion, af H. W. Longfellow, öfvers. 1853, m. m. Död d. 3 nov. 1884 i Stockholm. Gift 1855 med miss Rosa Clara Godbold, af en gammal släkt från Orkneyöarna. Grönwall, Anders, universitetslärare. Född d. 29 juli 1671 på gården Grönvallen i Grytnäs socken i Dalarna, där fadern Peder Andersson var bonde och af hvilken fädernegård sonen tog sitt tillnamn. I Uppsala, där G., tjugutre år gammal, blef student, vann han efter nio års studier den filosofiska graden med andra hedersrummet. Kort därefter utsedd till lärare för en ung friherre Trotzig, företog han en resa till England, där han kvarstannade i tre år, hvarefter han besökte Holland, Frankrike och flera andra länder, samt återkom till Sverige 1710. Under sin frånvaro utnämnd till filosofie adjunkt i Uppsala, måste han för sina små inkomster åtaga sig bokauktionerna i Stockholm och Uppsala, en binäring som han bibehöll äfven efter det han 1712 blifvit förordnad till akademiesekreterare. 1719 befordrades han till ethic. et polit. professor, hvilken befattning han innehade till 1748, då han tog afsked och erhöll titel af lagman. Död i Uppsala d. 20 febr. 1758. Genom ett indraget lefnadsätt och sträng sparsamhet hade han samlat en ej obetydlig förmögenhet, af hvilken han anslog en större summa till stipendier för studerande af Västmanlands och Dala landskap i Uppsala. Sin litterära verksamhet nedlade han i akademiska dissertationer, af hvilka han efterlämnat 145. Gulbranson, Ellen, f. Nordgren, operasångerska. Född i Stockholm d. 8 mars 1863. Föräldrar: B. J. Nordgren och Emilia Kihl. Hon studerade vid konservatoriet 1880--83 och sedan för Marchesi i Paris. Den med kraftig röst, utmärkt mimik och ståtlig figur begåfvade sångerskan har med stort bifall uppträdt i Stockholm, Köpenhamn, Baireuth, Berlin, o. s. v. Bland hennes partier märkas: Amneris, Kleopatra, Ortrud, Elisabeth, Valkyrian, Brünnhilde, m. fl. Gift 1890 med norske kaptenen Hans Gulbranson. Gumælius. Äldste kände stamfadern Magnus, som lefde i slutet af 1500:talet, var bonde i Gummarp i Torskinge socken af Jönköpings län, efter hvilken gård namnet upptogs af sonen Jonas G., hvilken, född omkr. 1610, afled 1680 som kyrkoherde i Forsheda, Bredaryd och Torskinge. 1. Gumælius, Gustaf Wilhelm, skald, prästman, riksdagsman. Född på Taxinge i Lids socken i Södermanland d. 5 maj 1789; ättling i sjunde led af stamfadern. Föräldrar: sergeanten Carl Magnus Gumælius och Brita Kristina Hedenström. Efter att 1808 ha blifvit inskrifven bland de studerande vid Uppsala högskola, promoverades G. till filosofie doktor därstädes 1815 och förordnades året därefter till e. o. amanuens vid akademiska biblioteket. Kallad till docent i grekiska 1818, utnämndes han 1825 till e. o. adjunkt i filosofi och blef tre år därefter filosofie lektor i Strengnäs. Sedan han 1832 antagit prästerlig ordination, utnämndes han s. å. till kyrkoherde i Viby och Tångeråsa församlingars pastorat i Närke, blef titulärprost 1834 och kontraktsprost i Edsbergs kontrakt 1839. År 1853 erhöll G. transport till Örebro pastorat och blef s. å. kontraktsprost i Örebro kontrakt. Teologie doktor 1845. Ledamot af Vet.-akad. 1857. Hedersledamot af Vitt.-, Hist. och Ant.-akad. 1862. Ordförande i Närkes fornminnesförening från dess stiftelse 1856 samt ledamot af en mängd andra vetenskapliga samfund. Såsom riksdagsman för prästeståndet bevistade G. alla ståndsriksdagar 1840--66, samt, såsom representant i Andra kammaren för Örebro stad, riksdagarna 1867--69. I prästeståndet tillhörde han den liberala minoriteten och var en varm förespråkare för representationsreformen, men åtnjöt icke desto mindre förtroendet att vid alla riksdagar från 1844 tillhöra statsutskottet. Han var jämväl i sin hemort en intresserad kommunalman och under flera år v. ordf. i Örebro läns landsting samt 1871 dess ordf. Såsom universitetslärare utgaf han, utom disputationer, Xenophontis Anabasis Cyri, grekisk text, med anmärkningar och ordbok 1823, Anacreontis Carmina grek. text med anm. 1824