regerande kungliga ättegrenen. Då slutligen äfven denna utgick med Carl XII, trädde hertig G., såsom den sista manliga ättlingen af Adolf Johans olyckliga hus, i besittning af det land, af hvilket han bar titel. Död som regerande pfalzgrefve af Zweibrücken d. 17 sept. 1731. Gift 1: 1707 med Dorotea af Veldentz, Lautereck och Lützelstein, från hvilken han blef skild, och 2: 1723 med Louise Dorotea von Hoffmann, som af romerske kejsaren förklarades för riksgrefvinna. Gustafssköld, Abraham, militär. Född d. 6 jan. 1723. Föräldrar: kyrkoherden i Allerum och Fleninge i Skåne Olof Håkansson Hellichius och Katarina Dryselius. Ehuru både på fäderne och möderne en ättling af ansedda prästsläkter, föredrog H. krigarens yrke och ingick 1741 som volontär vid kronprinsens regemente. Genom penningunderstöd af en öfverste Berg von Linde, med hvars dotter han i yngre år var förlofvad, kom han ur underofficersgraden och gick i fransk tjänst. Under pommerska kriget utnämnd till kapten vid förenämnda regemente, låg han med en del af detsamma i garnison i Kristianstad, då Toll den 21 jan. 1772 ankom dit och lyckades inbilla den enfaldige G., att kungen utsett honom till att börja resningen. G. öfverlämnade sig åt Tolls ledning, och sedan han så småningom invigt manskap och officerare i sina planer, manade han d. 12 aug. högtidligen till vapen den 300 man starka garnisonen och utgaf en proklamation, hvari han i sitt och deras namn »uppsade de så kallade riksens ständer all tro och lydnad, emedan de hade sönderslitit alla rättvisans och billighetens band, därigenom att de ej fogat några anstalter, att förekomma den hungersnöd, som tryckte de flesta rikets provinser, att de låtit näringar, handel och penningerörelse förfalla, förstört den allmänna och hvars och ens enskilda säkerhet och kränkt konungens lagliga makt.» Så snart underrättelse härom ankom till Stockholm, beslöto ständerna stadens belägring. Men den 19 augusti mellankom, och H. belöntes med adelskap, då han antog namnet Gustafssköld, och med chefskapet öfver sitt regemente, som för dess trohet mot konungen sedermera kallades Hans maj:ts regemente. 1776 utnämndes han till kommendant i Kristianstad, blef två år därefter generalmajor och 1792 generallöjtnant. Död d. 26 okt. 1792. Gift 1774 med Helena Maria Fischerström. Gustafsson, Richard, skriftställare. Född i Stockholm d. 11 aug. 1840. Föräldrar: Johan Petter Gustafsson och Christina Hörnsten. G. var 1856--61 biträde i specerihandel och tillhörde 1862--64 scenen som elev vid k. teatern i Stockholmn samt landsortsskådespelare. Han var sedermera 1865--67 medarb. i Dagens Nyheter och 1868--69 i Aftonbladet. Från och med dec. 1869 har G. varit redaktör för den af honom själf uppsatta skämttidningen Kasper. G. har vunnit särskild berömmelse som författare af flere samlingar Sagor, 1874, 75, 77, som öfversatts till flere språk, samt skrifvit ett par band reseskisser, berättelser och åtskilliga teaterpjäser af både allvarligt och muntrande innehåll. Hyllande radikala åsikter har G. varit ledamot af Stockholms stadsfullmäktige samt som en af hufvudstadens representanter 1885--87 och 1891--92 af riksdagens Andra kammare. Gift med Therese Söderman. Gutofsky, Henrik, krigare. Född på godset Welckegouti i Litauen 1685. Tjuguett år gammal, ingick G. som underofficer vid ett af Karl XII i Polen upprättadt wallackiskt regemente samt bevistade med detsamma fälttågen i Sachsen och Ukraine och tillfångatogs af ryssarna vid Pultava. Jämte de öfriga fångarna förd till Sibirien, bevakades han som utlänning mindre strängt än svenskarna och fick till och med låna en penningsumma, hvarmed han öppnade en liten handel. Med den förtjänst, han härpå skördade, understödde han flera svenskar och hjälpte några af dem på flykten från Archangelsk. Slutligen flydde han äfven själf och kom 1716 till Sverige, där han 1721 erhöll löjtnants fullmakt samt en liten extra stat, bestående af tvenne soldatlöner från lifgardet. Under 1742 års krig, då han innehade fänriks indelning vid Kymenegårds regemente, förlorade han genom fiendens härjningar icke blott den lilla egendom, han vunnit i sitt första gifte, utan äfven sin hustru och två små döttrar, hvilka, med möda räddade undan de plundrande ryssarna, skickades till Stockholm, men dogo genom de lidanden de utstått. Först 1758 belönades den tappre krigaren med stabskaptens indelning vid Nylands infanteri, hvarifrån han genom tjänstebyte kom till Österbottens regemente och tog afsked 1760. Sina tjugufyra återstående lefnadsår tillbragte han på ett litet hemman i Viktis socken i Nyland, lifnärande sig med sina fisknät och en obetydlig pension. Älskad och aktad af alla, som kände honom, afsomnade G., troligen den siste af Carl XII:s bussar, den 5 nov. 1784 i en ålder af nittionio år. Hans tvenne söner i ett senare gifte med N. Methers adlades 1772 med namnet von Gutofsky. Günther, Julius, sångare, sånglärare. Född i Göteborg d. 1 mars 1818. Föräldrar: organisten vid Tyska kyrkan därst. Georg Valentin Günther och Dorothea Bleidorn. G. ägnade sig först åt militärtjänsten och tjänstgjorde tre år som underofficer vid Älfsborgs regemente. Men hans håg stod till teatern, och den 8 nov. 1838 debuterade han i Fra Diavolos roll på k. teatern, där han som sångare stannade i aderton år, under hvilken tid han utförde en mängd partier: Don Juan, Almaviva i »Barberaren i Sevilla», Renaud i »Armide»,