ingick tidigt vid flottan och tjänstgjorde på engelska örlogsflottan under fransk-engelska sjökriget. Återkommen till Sverige, befordrades han efterhand till löjtnant 1811 och major i generalstaben 1818. Härunder deltog han i flera år uti mer och mindre långväga sjöexpeditioner; blef major vid örlogsflottan 1821, kommendörkapten 1824 och konteramiral 1843. Följande året kallad till statsråd och chef för sjöförsvarsdepartementet, innehade han detta ämbete till 1848, då han förordnades till befälhafvande amiral i Karlskrona. 1851 på egen begäran entledigad från samma befattning, utnämndes han 1854 till vice amiral och 1858 till amiral. Död d. 22 maj 1864 i Paris, och utgick med honom hans friherrliga ätt. Jämte minnet af en nitisk ämbetsman och kunnig sjöofficer har G. i vår litteratur efterlämnat ett aktadt namn genom sina historiska arbeten: Sjökrigshistorien i sammandrag 1837 och Sverkges Sjökrigshistoria i sammandrag 1840. Gift 1811 med Susanna Finnis från England. Gyllengrip. Den sedan 1786 utgångna ätten G. var en utgrening af den urgamla adliga släkten Stråle af Ekna. Ättegrenens stamfader Kristoffer Andersson upptog i sitt vapen en flygande grip och kallade sig Grip, hvilket sedermera förändrades till Gyllengrip. 1. Gyllengrip (Grip), Kristoffer Andersson, höfvitsman. Födelseåret obekant. Föräldrar: slottslofven på Älfsborg Anders Olofsson samt Märta Birgersdotter Drake. G. lär under en resa 1561 blifvit antagen till kammarherre hos drottning Elisabet i England och i denna egenskap afsänd med gynnsamt svar till Erik XIV, beträffande dennes frieri till drottningen. 1563 amiral och s. å. förordnad att jämte Dionysius Beurreus, Göran Persson och Sivard Kruse förestå regeringen under Eriks frånvaro i kriget mot Danmark. År 1575 utnämndes han af Johan till slottslofven på Revals slott och antogs året därefter till konungens hofjunkare. Efter att ha varit befallningsman på Borgholm 1579--81, förordnades han 1586 till ståthållare på Kalmar slott och s. å. till höfvitsman för knektarna därstädes. Denna förtroendepost jämte hans kända tillgifvenhet för Sigismund kostade G. lifvet. Då hertig Carl lyckats sätta sig i besittning af Kalmar, var G. bland de fängslade och halshöggs, jämte Johan Sparre och Lars Rålamb, d. 16 april 1599. Gift 1: med Kerstin Fleming, 2: med Gertrud Ulfsdotter (Snakenborg) och 3: med Katarina Stensdotter. 2. Gyllengrip, Gabriel Gabrielsson, ämbetsman. Född d. 14 dec. 1687 den föreg. sonsons sonson. Föräldrar: v. landshöfdingen Gabriel Gyllengrip och friherrinnan Jeanna Hamilton. Med grundliga kunskaper, inhämtade vid Uppsala högskola, ingick G. 1708 i kansliet, förordnades därefter till kanslist vid livländska expeditionen och utnämndes 1716 till kabinettssekreterare hos arfprinsen Fredrik af Hessen-Kassel, sedermera konung Fredrik I. 1717 befordrad till assessor i Åbo hofrätt, förflyttades han redan följande året till en dylik befattning i Svea hofrätt och erhöll kommerseråds titel 1719. År 1733 utnämndes G. till landshöfding i Västerbottens län och undfick två år senare friherrebrefvet. År 1747 erhöll han presidents namn, heder och värdighet och afled i Umeå d. 3 aug. 1753. G. var »en man med kunskaper, drift och talanger, i förening med ädla och upphöjda tänkesätt.» Såsom landshöfding öfver Västerbotten, hvilket län han under tjugu års tid styrde, förvärfvade han sig allmän högaktning, vördnad och kärlek, emedan han var oväldig, god, driftig och sorgfällig om landets väl. Gift 1741 med grefvinnan Eva Maria Lewenhaupt. Gyllenhaal. Släktens stamfader var Gunnar Hahl, hvars son Nils Gunnarsson såsom löjtnant vid Västgöta kavalleri 1652 adlades med namnet Gyllenhaal. 1. Gyllenhaal, Leonard, entomolog. Född på Ribbingsberg i Älfsborgs län d. 3 dec. 1752. Föräldrar: kornetten Hans Reinhold Gyllenhaal och Anna Katarina Wahlfelt. G:s håg för naturalhistoria, väckt redan under hans skoltid i Skara, erhöll under hans korta vistelse i Uppsala, sedan han därstädes slutit en nära bekantskap med d. v. botan. demonstratorn Thunberg, en mera bestämd riktning åt entomologien. De torftiga villkor, med hvilka föräldrarna kämpade, tvungo honom emellertid att söka sin utkomst på en annan bana, nämligen den militära, på hvilken han 1773 utnämndes till lifdrabant, 1777 till löjtnant och 1789 till kapten. Tio år senare tog G. afsked med pension, då han erhöll majors rang och titel. Under hela denna tid sysselsatte han sig med naturvetenskapliga forskningar, om hvilkas framgångar han tid efter annan lämnade värderika bevis, dels i Vetenskapssocietetens i Uppsala och Vetenskaps-akademiens Handlingar, dels genom monografier i Schönherrs och Falléns entomologiska arbeten, men framför allt genom sitt utmärkta arbete Insecta Suecica, af hvilket fyra delar utkommo 1808--27, och som af Vet.-akademien belöntes med hennes stora guldmedalj. G. var led. af flera lärda samfund i Sverige och utomlands. Sitt naturaliekabinett, i synnerhet rikt på skandinaviska insektarter, öfverlämnade han redan under sin lifstid till Vetenskapssocieteten i Uppsala. Död på sin egendom Höberg i Västergötland d. 13 maj 1842. Vetensk.-akad. lät 1848 slå en medalj öfver honom. Gift 1788 med Anna Hård. 2. Gyllenhaal, Carl Henrik, generaltulldirektör. Född d. 10 okt. 1788; den föreg. kusins son. Föräldrar: öfversten vid Skaraborgs regemente Carl Jonas Gyllenhaal och Florina Gustafva Strömbom. G. blef 1808 löjtnant vid Jämtlands regemente, 1812 kapten vid Värmlands fältjägare och 1821 öfverste i armén samt chef för Jämtlands fältjägare, från hvilken befattning han tog