afsked 1824. Såsom löjtnant bevistade han fälttåget i Finland 1808, ådagalade vid flera tillfällen mycket mannamod och erhöll efter slaget vid Lemo af konungens egen hand tapperhetsmedaljen i guld. Sedan G. lämnat krigarnas leder, utnämndes han 1828 till landshöfding i Blekinge, hvarifrån han förflyttades till enahanda befattning i Skaraborgs län 1832. År 1836 förordnades han till ordförande i Göta kanalbolags direktion på fyra år och utnämndes 1837 till statsråd. I nov. sistnämnda år upphöjdes G. i friherrligt stånd, förordnades 1840 till ståthållare på Ulriksdal och Haga slott och undfick några veckor därefter fullmakt som generaltulldirektör, från hvilket ämbete han 1856 på egen begäran erhöll afsked. Hedersledamot af Musikaliska akademien. Död i koleran på Beylon vid Ulriksdal d. 12 nov. 1857. G. ägde både kunskaper och förmåga att vara en duglig ämbetsman. Men han saknade tillräckligt allvar för de plikter, som tillhörde honom såsom offentlig och enskild man. Härigenom kom han i ett beroende af andra, som verkade menligt för hans anseende och förlamade hans kraft. Gift 1: 1814 med friherrinnan Hedvig Charlotta Rudbeck och 2: 1829 med Beata Aurora af Nordin. 3. Gyllenhaal, Lars Herman, justitiestatsminister. Född d. 20 mars 1790. Föräldrar: godsägaren Lars Herman Gyllenhaal och friherrinnan Hedvig Margareta Leuhusen. Efter aflagda examina vid Uppsala universitet ingick G. 1809 i justitierevisionen och Göta hofrätt och blef, sedan han under de följande åren innehaft åtskilliga förordnanden, assessor i Svea hofrätt 1820. Åtta år senare utnämndes han till lagman i Västernorrland och blef president i förstnämnda hofrätt 1836. Utnämnd 1843 till justitiestatsminister, hugnades han s. å. med friherrlig värdighet. Då G:s konservativa åsikter stodo i föga samklang med de liberala vindar, som utmärkte första skedet af Oscar I:s regering, lämnade han sin post redan följande år och återgick till sin presidentstol. Han kom dock snart åter i bättre samförstånd med högsta ort och förordnades till landtmarskalk vid 1850--51 års riksdag och blef efter dess slut serafimerriddare. Tog 1855 afsked från presidentämbetet och afled å sin egendom Härlingstorp i Västergötland d. 22 dec. 1858. G. förenade med ämbetsmannens duglighet hofmannens förbindliga väsende, och vann, på de platser han beklädde, alltid i hög grad sina underordnades aktning och tillgifvenhet. Gift 1: 1815 med Henrika Lovisa Ulrika Tham och 2: 1820 med Elisabet Sofia Palm. 4. Gyllenhaal, Mathilda Valeria Beatrix, född grefvinna d'Orozco, tonsättarinna. Född i Milano 1796; dotter af spanske ministern i Milano grefve Nicolas Blasco d'Orozco och friherrinnan Sabina Lederer. Grefvinnan Mathilda d'Orozco, den af Tegnér i poemet »Mathilda» besjungna näktergalen från Arnos dal, gifte sig så tidigt med hofstallmästaren hos kejsar Napoleons syster, prinsessan Elisa Bacciochi, markis Cenami, att hon innan uppnådda tjugu år hunnit blifva änka och omgift i Wien med d. v. chefen för Värmlands fältjägare Josias Montgomery-Cederhjelm. Det var under detta namn, hon egentligen blef känd och firad i sitt nya fädernesland Sverige, där hon genom sina behag och utomordentliga tjusningsförmåga under en lång följd af år utgjorde en af de förnämsta prydnaderna i hufvudstadens salonger. Bland hennes många talanger hörde äfven författarskap på vers och prosa samt tonsättning. Man äger af henne anonymt utgifvet: Vid julbrasan för några år sedan, med bilagor af ord och musik; La Serenata contadinesca; en husarmarsch; musiken till »Rings Drapa» af Tegnér; de på sin tid allmänt sjungna och omtyckta romanserna »Axels monolog» af Tegnér; »Tänk någon gång» af Böttiger, o. s. v. År 1825 förlorade hon sin andra man och gifte sig 1839 för tredje gången med kammarherren frih. Carl Alexander Fredrik Gyllenhaal, son af G. 2. Död d. 19 okt. 1863. Gyllenhielm ett namn, som burits af fem naturliga barn af kungliga personer af Vasahuset, nämligen: 1. Gyllenhielm, Sofia. Född 1556 eller 1559; naturlig dotter af hertig Johan, sedermera Johan III, och Karin Hansdotter, som i vapnet förde en sparre med en stjärna på hvardera sidan och en stjärna midt under. Sofia G. var kammarjungfru vid sin faders hof, då hon i jan. 1580 i Vadstena sammanvigdes med fältöfversten Pontus De la Gardie. Hon skänkte sin man sönerna Johan och Jakob samt dottern Brita, gift först med riksskattmästaren Jesper Mattson Cruus och sedermera med riksdrotset frih. Gabr. Gustafsson Oxenstierna. Död måhända 1583. 2. Gyllenhielm, Julius, ståthållare. Född 1560; den föreg. bror. G. erhöll vid sjutton års ålder af sin fader, Johan, adlig sköld och utnämndes 1580 till ståthållare öfver Åbo slott och län, men dog redan följande året. Ogift. 3. Gyllenhielm, Lucretia. Födelseåret obekant; de föreg. syster. Konungen älskade synnerligen denna dotter och sörjde bittert hennes död, som han trodde förorsakad af trolldom. Med anledning häraf befallde han en sträng undersökning med den misstänkta hustrun Kerstin Gabrielsdotter till Husaby, gift med ståthållaren öfver Småland, Ulfsax, och hvilken kvinna måste med tolf välkända kvinnors ed styrka sin oskuld. Enligt en öfver »jomfru Lucretia» af Rasmus Ludvigsson författad grafskrift, skall hon ha varit förlofvad med en »Vng Herre»; men hvilken nämnes icke. Död d. 4 jan. 1585. 4. Gyllenhielm, Carl Carlsson, riksamiral. Född i Nyköping d. 4 mars 1574; naturlig son af hertig Carl sedermera Carl IX och Katarina Nilsdotter, en prästdotter från Östergötland. Den unge Carl Carlsson, som han i början kallades, erhöll en