Botaniska Notiser, m. m. Gift 1823 med Carolina Kristina Stjernsten. 2. Hartman, Carl, botaniker. Född på Ulriksdal d. 5 juni 1824; den föregåendes son. H. blef student i Uppsala 1842 och promoverades till filosofie doktor 1848. 1852 utnämndes han till lärare i naturvetenskap vid högre elementarläroverket i Gefle och förordnades samtidigt att undervisa i naturalhistoria vid Athenæum i samma stad och 1859 tillträdde han lektoratet i naturvetenskap vid högre elementarläroverket i Örebro. Redan som yngling hade han fått företaga botaniska resor, såsom 1841 till Härjedalens fjälltrakter, 1842 till Gottland o. s. v., hvilka utflykter sedermera utsträcktes till de flesta svenska provinser och Norge, bland annat till Torne lappmark, som jämte Norge från Finnmarkens nordligaste delar till Kristiania genomrestes 1851 i sällskap med den italienske botanisten Parlatore. Naturhistoriska resor ha af honom äfven blifvit företagna genom Härjedalen, Jämtland och Norge till Dovre 1854 och 1857. En stor del af åren 1849 och 1850 vistades han i ##############Lomidon för granskning af Linnés herbarium och gjorde därunder botaniska färder till flera delar af England, samt företog det sistnämnda året en resa till Renländerna och Frankrike. Gjorde 1867 med statsanslag en naturvetenskaplig resa i Österrike ned till Triest och Syd-Tyskland. Utgifna arbeten: Flora Gevaliensis i förening med brodern 1847--48; Anteckningar vid de Skandin. växterna i Linnés herbarium i Vet.-akad. Handl. 1849--50; Nerikes Mollusker 1864; nya, tillökade upplagor af faderns botaniska handböcker; Skandinaviens förnämsta ätliga och giftiga svampar 1874 m. m. Död i Örebro d. 19 april 1884. Gift 1860 med Johanna Augusta Amalia Engström. 3. Hartman, Robert Vilhelm, botaniker. Född i Häggeby i Uppland d. 4 mars 1827; den föregåendes bror. H. aflade studentexamen i Uppsala 1847 och vann den filosofiska graden vid samma universitet 1854 samt utnämndes 1860 till ordinarie adjunkt vid högre elementarläroverket i Gefle. Dels i sällskap med sin äldre bror, dels på egen hand har H. vidtagit vidsträckta vetenskapliga resor inom den Skandinaviska halfön. Han har dessutom utgifvit det ypperliga exsiccatverket Bryaceæ Scandinaviæ exsiccatæ 15 fasciklar 1857--74, om hvilket Europas förnämste bryolog, prof. Schimper i Strassburg, yttrat, att det är det yppersta i sitt slag som någonsin blifvit utgifvet (»opus omnium hujus generis præstantissimum atque splendidissimum»). Död i Gefle d. 3 aug. 1891. Ogift. Hartman, Ellen se Cederström. Hartman, Gabriel Israel, filosof. Född d. 28 jan. 1776 på Lumperlands kapellansboställe på Åland, där fadern Israel Ferdinand Hartman var kapellansadjunkt och gift med en bonddotter. Sin akademiska bildning hade H. grundlagt vid Åbo universitet, där han 1798 blef filosofie magister. Fyra år senare förordnad till docent i teoret. filosofi samt e. o. biblioteksamanuens vid samma lärosäte, utnämndes han 1804 till andre sekreterare i finska hushållningssällskapet, blef året därefter ord. biblioteksamanuens och 1807 bibliotekarie. Död d. 1 mars 1809. Ehuru helt ung vid sitt frånfälle, hade H. redan vunnit stort anseende, både för lärdom och själfständighet i forskning. Hans år 1807--08 utgifna Kunskapslära, eller, som den i en utförligare titel benämnes: Försök till framställning af vetenskapen om kunskapernas grunder, lynne och värde, innehåller ingenting mer eller mindre än ett på själfständiga åsikter grundadt, nytt filosofiskt system. För allmänheten är H. mest bekant genom sin Lärobok uti allmänna Geografien 1806, som upplefvat en mängd upplagor och genom sitt lifliga och åskådliga framställningssätt fördelaktigt utmärker sig framför äldre undervisningsböcker i denna vetenskapsgren. Gift 1800 med Charlotta Sofia Aminoff. Hartman, Viktor Laurentius, skådespelare. Född i Stockholm d. 30 dec. 1839. Fadern var f. grosshandl. i Stockholm och direktören vid Mustiala landtbruksskola i Finland Nils Victor Hartman. H. var 1852--54 elev vid k. teaterns balett, 1854--56 vid mindre teatern och 1856--61 vid k. teaterns dramatiska scen. Han engagerades därstädes 1861, blef 1866 premiäraktör och afled d. 15 juni 1898. Bland hans roller märkas Madinier i »Fruarna Montambrèche», Paddy i »Richard Sheridan», Carlo van der Nooth i »Allt för fosterlandet», Henri i »De onyttiga», titelrollerna i »Don Cesar de Bazano», »Volontären», »Ferréol», »Ambrosius», Gerald i »Rolands dotter», de Nanjac i »Falska juveler», Derblay i »Herr Derblays giftermål», George i »Hedern och penningen», Achille i »Christiane», m. fl. H. briljerade i utförandet af glada unga män med goda hjärtan och lätta sinnen, men var äfven framstående i mera allvarliga karaktärsroller. Gift 1881 med Ellen Hedlund (se Cederström, friherrinna). Hartmansdorff, von. Den förste kände medlemmen af ätten, Joakim Hartman, var borgare i Pasewalk i Mark-Brandenburg. Med sonen Joakim kom släkten omkring 1523 till Greifswald. Dennes sonsons sonson, assessorn vid pommerska hofrätten Mattias Hartman adlades 1683 med namnet von Hartmansdorff, och dennes sonson majoren Joakim Kristoffer von H., introducerades på svenska riddarhuset 1743. 1. Hartmansdorff, Kristoffer Ægidius von, militär. Född d. 1 sept. 1742. Föräldrar: majoren Joakim Kristoffer von Hartmansdorff och Johanna Margareta Bogeman. Såsom underlöjtnant vid artilleriet deltog H. i pommerska kriget, men vann först 1770 sin löjtnantsfullmakt, blef fem år senare kapten och slutligen major.