utförda gravyrerna till samma verks franska upplaga. Hellant, Anders, fysiker, astronom. Född i Torneå 1717. Blef extra kanslist i Västerbotten 1735, deltog 1736--37 under Maupertius i gradmätningarna i Lappland och blef 1737 auskultant i kommerskollegium. Under A. Celsius' presidium utgaf han 1738 i Uppsala en afhandling på latin och svenska rörande Et nyt sätt at fiska i the norländska elfwer. H. blef 1741 v. häradshöfding och bosatte sig i Torneå. 1748--49 deltog han som astronomisk observator i den svenska gränskommissionen, blef 1750 led af Vet.-akad., 1756 ekonomie-direktör i Lappmarken och sysselsatte sig på lediga stunder med astronomi. Hans berömmelse består däri, att han jämte Celsius var den förste, som fäste uppmärksamhet vid en geologisk fråga af stort vetenskapligt intresse, nämligen den svenska vallens höjning. Utom ofvannämnda disputation har H. författat flera uppsatser i Vet.-akad:s Handl. samt utgifvit Almanackor för Torneå horisont 1744 och 1748. Död d. 23 nov. 1789. Hellberg, Johan Carl, ämbetsman, publicist. Född i Göteborg d. 16 nov. 1815. Föräldrar: lektorn vid därvarande gymnasium Johan Hellberg och Laura Almqvist. Sedan H. efter fyra års studier 1835--39 vid Uppsala universitet aflagt examina för inträde i k. kansliet och kameralverken, lät han sistnämnda år inskrifva sig som e. o kanslist i generaltullstyrelsen, ecklesiastikexpeditionen m. fl. ämbetsverk och utnämndes 1843 till kanslist i hofexpeditionen. Tio år senare befordrad till protokollssekreterare i samma expedition, utnämndes han 1856 till postkommissarie i Hamburg och blef året därpå postdirektör därstädes. Då H. mottog denna befattning, hade genom svenska poststyrelsens likgiltighet och danskarnas sträfvanden att åter komma i besittning af norska brefväxlingen med utlandet den svenska postbefogenheten blifvit blott en skugga, af hvad den skulle vara. Efter otaliga strider och skriftväxlingar lyckades den nye postdirektören omsider 1859 komma därhän, att han fick bort danskarnas själftagna rätt att i Hamburg mottaga lokalbref till Sverige och åsätta de Danmark transiterande svenska posterna dansk stämpling. Men H. kunde ej förhindra, att den norska postgången öfverflyttades i danskarnes händer, och att danskarna erhöllo rättighet att skicka norsk sluten post genom svenska provinser. Sedan i följd af nordtyska förbundets upprättande samtliga postanstalterna i Hamburg -- den svenska sist d. 31 mars 1869 -- öfvergått till ett enda nordtyskt postväsen, återflyttade H. s. å. till Sverige. För tidningen Svenska Biet, hvilken uppsattes i hufvudsakligt syfte att bekämpa Aftonbladet, var H. ansv. utgifvare från 1840 tills tidningen efter Carl XIV Johans död med 1844 upphörde. Omedelbart därefter, 1845, uppsatte han tidningen Morgonen, men ingick redan i dec. s. å. i redaktionen af Post- och Inrikes Tidningar, hvilka han från och med 1847 och efter kanslirådet Wallmarks afgång öfvertog som utgifvare och fortfor att redigera till sin afflyttning till Hamburg 1856. Lika konservativ som H. varit i politiken, lika reformatorisk uppträdde han sedan i postväsendet, där flera af honom författade, dels särskildt utgifna, dels i de större tidningarna intagna uppsatser icke varit utan inflytande på det svenska postväsendets omdaning under en senare tid. Äfven i bunden form har H. lämnat några arbeten, såsom: Rimfrost, en diktsamling 1838, samt Sånger från Uppsala för trettio år sedan af f. d. »Poeten», Uppsalastudent, 1866. Efter återkomsten till Sverige nedskref H. sina politiska minnen i det intressanta, men starkt partifärgade arbetet Ur minnet och dagboken, om mina samtida personer och händelser efter 1815 inom och utom fäderneslandet af Posthumus, 12 delar, 1870--74. Död i Stockholm d. 5 okt. 1877. Gift 1843 med grefvinnan Amalia Sofia Maria Hård, dotter af statsrådet C. G. Hård (se nedan). Hellberg, Johan Frithiof, publicist. Född i Danmarks församling i Uppsala län d. 5 aug. 1855. Föräldrar: folkskolläraren Johan Hellberg och Augusta Katarina Björkegren. Student i Uppsala 1877, var H. anställd som öfversättare vid Edquistska förlagsexpeditionen i Uppsala 1878--79 och bokhandlare i Nyköping 1881--83. Han var sedermera medarbetare i flere tidningar i landsorten och hufvudstaden samt sept. 1886--juni 1887 redaktör och utgifvare af ill. veckotidningen »Svea». Från dec. 1887 har H. utgifvit den af honom uppsatta veckotidningen Idun och sedermera äfven Iduns modetidning, Kamraten m. m. Idun, som att börja med uteslutande var »en praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet», har så småningom blifvit en illustrerad tidning i allmänhet och vunnit stor spridning. Sedan dec. 1892 är H. verkst. direktör i Iduns tryckeriaktiebolag, åt hvilket äganderätten till Idun och de öfriga af H. uppsatta och redigerade tidskrifterna öfverläts. Gift 1887 med Hulda Maria Andréa Björkegren. Hellberg, Karl Mauritz Bernhard, publicist. Född i Långseruds församling i Värmlands län d. 14 okt. 1859. Föräldrar: kommissionslandtmätaren Mauritz Niklas Leonard Hellberg och Kristina Augusta Margareta Nauclèr. H., som 1879 aflade mogenhetsexamen vid Karlstads läroverk, blef 1880 student i Uppsala och 1888 filosofie kandidat. Lifligt intresserad af tidens frisinnade sträfvanden, var H. en nitisk medlem af föreningen »Verdandi» och fungerade som ordförande vid den af densamma föranstaltade, på sin tid uppseendeväckande sedlighetsdiskussionen den 2 april l887. I vidsträcktaste mån öfvertygad om nyttan af, att alla meningar brytas med hvarandra, ansåg sig ej heller H. böra ingripa mot några af den bekante litteratören Hinke Bergegren utslungade satser, hvilka ej