vida omkring på främmande haf. Då han 1700 återkom till Sverige, anställdes han som extra ordinarie kapten på skeppet Victoria under schoutbynachten Klas Sparre, men fick snart som kapten ett eget örlogsfartyg, med hvilket han bevistade de följande årens sjötåg. År 1710, då H. kommenderade skeppet Fredrika Amalia, angrep han med detta en dansk fregatt, jagade den till Köpenhamn och borttog två transportfartyg och brände tre andra. Följande år tog han i danska flottans åsyn åtskilliga handelsfartyg och afgick 1712 såsom kommendör med en eskader för att undsätta Stettin. Här bestod han mången het dust med danska amiralen Sehested och befordrades för sitt välförhållande till schoutbynacht samt undfick adligt diplom. År 1714 utnämndes han till vice amiral och chef för tredje eskadern af öfveramiral Sparres flotta. I det blodiga sjöslaget mot danskarna vid Rügen deltog H. med sin vanliga oförskräckthet, men fann redan i drabbningens början hjältedöden på sitt amiralskepp Enigheten d. 28 juli 1715. Gift med Anna Dorotea Stolten. Henell, Anders Joakim von, skriftställare. Född i Stockholm 1688. Föräldrar: hofrättsadvokaten Kasper Henell och Barbro Berg. H. studerade i Uppsala, blef 1708 auditör vid en regementskår i Reval och tjänstgjorde någon tid vid kommissariatet i Riga. År 1709 utbytte han den civila banan mot krigarståndet och utnämndes till fänrik vid Österbottens regemente. Han avancerade sedermera till major och förordnades 1720 till kommendant på Arensburgs slott. Redan året förut hade han blifvit upphöjd i adligt stånd, då han förändrade sitt namn till von Henell, och förflyttades 1737 till kommendant i Malmö. Död därstädes d. 5 maj 1744. H. är egentligen bekant genom sina utgifna skrifter, bland hvilka man träffar de första försök, som blifvit gjorda i Sverige att lämna en fullständig kalender öfver riket ämbets- och tjänstemän. Gift 1: med en fröken Mancken och 2: med Maria Elisabet Rutensköld. Henneberg, Karl Vilhelm Albert Richard, tonsättare, kapellmästare. Född i Berlin d. 5 aug. 1853. Föräldrar: operasångaren Albert Henneberg och Augusta Boldtmann. H., som var elev af Rust, företog 1872 en konsertresa i Skandinavien och blef följande år dirigent för musikföreningen i Bergen. 1873 och 1876 reste han åter i norden med tyska operasällskap samt slog sig ned i Stockholm, där han 1878 blef kapellmästare vid Mindre teatern, 1879 vid Nya teatern och 1885 vid operan, där han 1894 utnämndes till hofkapellmästare. H., hvilkens instrument är piano, har bl. a. komponerat operan Drottningens vallfart, baletten Undina, musik till skådespelen Brand, Lycko-Pers resa, Diamantbröllopet, m. m., diverse kammarmusik, pianostycken samt kör- och solosånger. Led. af Musik.-akad. Gift 1: 1879 med Fanny Louise Behrens, 2: 1900 med Thyra Maria Gyllenskepp. Henschen, Salomon Eberhard, läkare. Född i Uppsala d. 28 febr. 1847. Föräldrar: rådmannen och magistratssekreteraren Lars Wilhelm Henschen och Augusta Munck af Rosenschöld. H. blef student 1862, med. kand. 1873, med. lic. 1877 samt promoverades 1880 till med. d:r, sedan han utgifvit afhandlingen Om indigosvafvelsyradt natrons afsöndring i njurarna, för hvilken han erhöll Sv. läkaresällskapets pris. 1880 blef han laborator i experimentel patologi och patologisk anatomi i Uppsala, utgaf 1881 som specimen för professuren i praktisk medicin därstädes Studier öfver hufvudets neuralgier och erhöll 1882 denna professur. 1900 utnämndes H. till professor i medicin vid Karolinska institutet i Stockholm. H. har bl. a. studerat nervsystemets sjukdomar och härom utgifvit det stora arbetet Klinische und anatomische Beiträge zur Patologie des Gehirns, 1890--97, hvarför han erhöll Letterstedtska priset och två Sv. läkaresällskapets årspris. Han har vidare i Uppsala läkaref:s förhandlingar skrifvit i ämnen rörande invärtes medicin, o. s. v. H. har äfven sysslat med botaniska studier, bl. a. i Brasilien 1867--69 och utgifvit afhandlingar härom. Led. af Vet.-Societ. 1880--85 var H. intendent i Ronneby och är sedan 1885 intendent vid Sättra hälsobrunn. Gift 1879 med Gerda Helena Maria Sandell. Herbest, Johannes, papist. H. skall ha varit född i Polen och inkallades eller inkom till Sverige såsom hofpredikant och biktfader åt drottning Katarina Jagellonica. I början försökte han blott i hemlighet utsprida sina påfviska satser och vinna anhängare för desamma, men snart uppträdde han mera öppet. Han predikade vid hofvet emot den protestantiska läran och utgaf Tractatus de consecratione Eucharistiæ utraque specie sacramenti altaris non porrigenda laicis, etc., hvari han ville försvara den katolska kyrkan och bevisa, att inom den allena funnits ett verkligt prästerskap och saliggörande nådemedel; att åtnjutandet af bröd och vin i nattvarden ej vore behöfligt och att helgonens åkallan vore tillåtlig. Ärkebiskopen svarade med tre motskrifter på H:s irrläror. H. lämnade Sverige i slutet på 1570-talet. Herlin, Lars Vilhelm, porträttmålare, litograf. Född i Skåne 1806. H. utbildade sig först i Lund under akademiritmästaren Arvidssons ledning, men begaf sig sedan till Stockholm, där han studerade på egen hand. Likväl är han mindre känd såsom miniatyrmålare eller porträttör i olja, ehuru han öfvade båda dessa konstgrenar, än som porträttritare och litograf, i hvilka egenskaper han anses intaga en ganska hög ståndpunkt genom sin utmärkt vårdade teckning, sin ovanliga lycka att träffa likheten och sin förmåga af god karaktäristik. Många af hans litografiska porträtter äro eftersökta, såsom G. af Wetterstedt, Nils Månsson i Skumparp, m. fl. Han led emellertid af sjuklighet och brist, som