1827; den föreg:s sonson. Föräldrar: kammarherren frih. August Söderling Hermelin, -- som spelade en framstående roll inom den själfständiga riddarhusoppositionen -- och Ebba Sofia Ribbing. Efter studier dels i Uppsala, dels vid den af Hazelius inrättade militärskolan i Stockholm, utnämndes H. till underlöjtnant vid Västgöta-Dals regemente 1848, deltog s. å. i den svenska kommenderingen till Fyen, befordrades 1850 till löjtnant, men lämnade krigstjänsten redan följande året. Under sin skoltid i Stockholm begagnade han undervisningen i konstakademiens principskola och erhöll sedermera någon tid Billings handledning i landskapsmålning. 1870 företog han en studieresa till Köpenhamn, Düsseldorf, Paris och därifrån genom Belgien och Holland, samt gjorde en ny resa vintern och sommaren 1873 till Düsseldorf, Paris och London. H. blef 1871 agré af konstakademien och var 1876 kommissarie för den svenska konstafdelning vid världsutställningen i Filadelfia. Bland hans taflor må nämnas: Höstkväll, Kungsstugan i Örebro, Åskeby å Bohuslän, En mulen kväll, Vårstämning, motiv från Örebro, Slutet af vintern, exponerad i 1873 års salong i Paris, Höststämning, exponerad i Wien s. å., Fisktorget i Honfleur, såld till London, o. s. v. Ännu på den allra senaste tiden har H. utfört en mängd landskapsmålningar med något vinnande friskt, något äkta i anslaget. Jämte sin konstnärliga verksamhet har H. sysselsatt sig med litteratur och antikvariska studier; har i tidningar och tidskrifter lämnat en mängd uppsatser af novellistisk och arkäologisk art samt utgifvit en dramatisk dikt: Kung Hundings söner, fornnordiskt äfventyr i en akt samt Peder Rank och hans fästmö, skådespel i två akter, uppfördt i en mängd städer i Sverige, Norge och Finland. Har sedan 1865, såsom stipendiat i Vitt.-, Hist.- och Ant.-akad., antikvariskt undersökt åtskilliga delar af Södermanland och är sedan 1872 korresp. ledamot af nämnda samfund. Gift 1852 med Malin Lucie Liljenstolpe. Hernquist, Peter, veterinär. Född i Skrelunda by af Skara socken d. 8 maj 1726. Föräldrar: rusthållaren Gunnar Jonsson och Kristina Andersdotter. H. blef student i Uppsala 1750 och förvärfvade genom sina insikter i naturalhistoria i sådan grad Linnés vänskap och förtroende, att den store vetenskapsmannen uppdrog åt honom korrekturläsningen af sina disputationer, därvid H. ofta rättade af mästaren själf oriktigt anförda citat. Sedan H. i Greifswald 1763 vunnit den filosofiska graden, utsändes han jämte ett par kamrater på statens bekostnad till Lyon för att studera veterinärvetenskapen vid det af Bourgelat därstädes inrättade veterinärinstitutet. Då anslaget af 1765 års ständer indrogs, återvände de andra med oförrättadt ärende. Blott H. stannade kvar, uppehållande sig med att meddela privat undervisning i naturalhistoria och afslutade på det sättet sin veterinärkurs. Hemkommen till Sverige 1769, afgaf han förslag till en veterinärskola, hvars anläggning af bristande medel dock tills vidare måste uppskjutas. Omsider erhöll han 1776 ett litet anslag jämte löfte om ett årligt understöd af 500 riksd. Med dessa relativt obetydliga tillgångar lät H. på hemmanet Brogården vid Skara uppföra ett hästlasarett samt en träbyggnad till apotek, laboratorium m. m. Genom ytterligare anslag, som han med mycket besvär lyckades anskaffa, men isynnerhet med uppoffring af egna tillgångar fick han i stånd den läroanstalt, från hvilken veterinärvetenskapen sedan utgått kring landet. Med biträde af ett par medhjälpare, som han mest själf aflönade, uppehöll H. undervisningen och sjukvården i nära trettio år till sin död d. 18 dec. 1808. Själf utarbetade han läroböcker i nästan hvarje gren af veterinärvetenskapen. Några af dem blefvo väl tryckta, men de bästa och mesta frukterna af hans arbetsflit och litterära verksamhet ligga i handskrift i Skara veterinärinrättnings bibliotek. Den kunskapsrike och patriotiske mannen, för hvilken staten icke hade annan belöning än professorstiteln 1778, skänkte, genom ett tvenne år före sin död upprättadt testamente, till Skara veterinärinrättning hela sin fasta och lösa egendom. Gift 1781 med Helena Maria Skarin. Herslow, Carl Christian Peter, publicist, politiker, finansman. Född i Karlskrona d. 3 april 1836. Föräldrar: sedermera kyrkoherden i Bösarp Niclas Jöran Herslow och Anna Christina Liljeborg. Student i Lund 1853, förvärfvade sig H. därstädes 1859 den filosofiska doktorsgraden (med andra hedersrummet). Efter studier vid utländska universitet i och för en tilltänkt docentur i estetik, öfvertog H. 1862 den af C. J. Meijerberg grundade skolan i Göteborg och utnämndes 1865 till lektor i moderna språk och modersmålet vid Malmö allm. läroverk. 1874 lämnade han dock denna post för att helt ägna sig åt redigerandet af Sydsvenska Dagbladet, som alltifrån 1870 stått under hans ledning. 1876 valdes H. af Malmö stad till dess representant i Andra kammaren, hvilket förtroende han (med undantag af 1887 års båda riksdagar) utöfvade till och med 1893. Grundliga politiska och statsekonomiska insikter, snabb och säker uppfattning samt framstående talegåfva, förvärfvade honom en framskjuten plats inom den frihandelsvänliga »centern». Då partiet, i förbund med gamla landtmannapartiet genom utgången af 1890 års val behärskade situationen, blef H. dess officiellt erkände ledare och utöfvade vid 1891 års riksdag som ordf. i bevillningsutskottet ett betydande inflytande. 1892--93 var han Andra kammarens talman. Vid 1893 års val undanbad han sig återval, sedan han mottagit ordförandeskapet i Skånes enskilda bank. Hans ekonomiska insikter hade redan förut tagits i anspråk för 1882 och 1889 års bankkommittéer och han har sedermera jämväl varit ledamot i 1896 års checkkommitté och 1897--1900 års kommunalskattekommitté. Hans af intim kännedom om den politiska situationen och omfattande erfarenhet å olika områden vittnande, välskrifna artiklar