Thukydides' »Peloponesiska krigets historia». Död ogift i Uppsala d. 2 aug. 1833. 3. Höjer, Magnus Mauritz, historiker, riksdagsman. Född i Norrbärke socken i Dalarne d. 1 mars 1840. Föräldrar: regementsläkaren Axel Höjer o. Kristina Sofia Elisabet Helling. Student i Uppsala 1859, blef H. därstädes filosofie doktor 1866 och utnämndes, efter att hafva 1867--79 tjänstgjort som vik. och e. o. lektor vid Stockholms gymnasium, 1879 till lektor i modersmålet samt historia och geografi vid Stockholms södra latinläroverk. Tillika var han 1886--93 rektor vid Vallinska flickskolan. H. har varit flitigt verksam som historisk författare och bland annat utgifvit: Öfversikt af Sveriges yttre politik under åren 1676--80, ett bidrag till Johan Gyllenstiernas historia, 1875 (i Uppsala universitets årsskrift), Konungariket Sverige, en topografisk-statistisk beskrifning med historiska anmärkningar, 4 delar, 1872--83, ett högst förtjänstfullt arbete, författat det Carolinska tidehvarfvet i »Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar», 1877--79 och den katolska reaktionens historia 1555--1618 i E. Wallis' världshistoria, en i flera upplagor utgående Lärobok i Sveriges historia för skolans lägre klasser, samt den genom liflig, fängslande framställning utmärkta Från franska revolutionens dagar, 1893, m. m., hvarjämte han 1875--79 var utgifvare af tidskriften: Ur folkens häfder. Han har äfven under en lång följd af år hållit med stort bifall mottagna historiska föreläsningar i Stockholm. Från 1891 har H. varit en af hufvudstadens representanter i Andra kammaren. Hyllande frihandelsvänliga och liberala åsikter, har H. genom med godt lynne förenad frimodig, och stundom äfven en smula själfsvåldig, käckhet, förstått göra sig uppmärksammad i kammarens diskussioner. 1895--99 tillhörde han folkpartiets förtroenderåd, men uppgick, i likhet med sina meningsfränder, 1900 i liberala samlingspartiet. 1894 var han suppleant i konstitutionsutskottet och 1903 ledamot af bevillningsutskottet. Gift 1: 1871 med Ebba Eleonora Elliot. 2: 1875 med Anna Johnsson. 4. Höjer, Nils Jakob, historiker. Född i Norbärke d. 17 aug. 1853; den föreg. halfbroder och son af regementsläkaren Axel Höjer och Ida Katarina Beskow. Student i Uppsala 1872, blef H. fil. kand. 1876 och fil. doktor 1882 samt utnämndes s. å. till docent i statskunskap därstädes. 1884 utnämndes han till lektor i historia och modersmålet i Visby samt transporterades 1898 till enahanda post vid latinläroverket å Norrmalm i Stockholm. H. ådrog sig allmän uppmärksamhet genom sin under den pågående norska riksrättsstriden 1882 utgifna gradualafhandling: Norges storting, förra afdelningen. Norska grundlagen och dess källor, hvari han förfäktar konungens blott suspensiva vetorätt. Sina åsikter i de unionspolitiska frågorna utvecklade han vidare i: Statsförbundet emellan Sverige och Norge, ett svenskt program, 1885. Dessutom har han utgifvit: Kommunal uppslagsbok för land och stad, 1892, och Från klockupprorets dagar, 1897, m. m. samt författat flera värdefulla uppsatser i Histor. Tidskrift. H. var medlem af 1899--1902 års läroverkskommitté. Gift 1887 med Emmy Karolina Bergman, dotter af lektor C. J. Bergman (se sid. 79). Höpken, von. Ättens förste kände stamfader lär vara en Claus Hoepke, som i början af 1500-talet var bosatt i Bremen. Hans sonsons son, regeringsrådet Nikolaus Höpke, erhöll 1649 svenskt adelskap och från hans sonsöner, Daniel Niklas (se nedan) och Karl Otto härstamma två olika friherrl. ätter. Daniel Niklas blef 1719 friherre och är stamfader till de nu lefvande medlemmarne af ätten, liksom till den utdöda grefliga von H.