Liknande toner ljuda oss ock till mötes i Vildvin och vallmo 1896 samt Jasminer 1898. Äfven i prosadikterna, novellsamlingen Mogen sommar 1896 och romanen Fru Margit s. å. framträder K. som den borne lyrikern, men ådagalägger trots goda ansatser, en viss svaghet i karaktärsteckningen, under det åter hans under signaturen Antonio utgifna Profiler från 1896 års folkriksdag vittna både om god iakttagelseförmåga och om mera vaket politiskt intresse är det bland vitterlekare af facket vanliga. Klein, Gottlieb, rabbin. Född i Homonna i i ungerska komitatet Zemplen d. 18 febr. 1851. Föräldrar: köpmannen Samuel Klein och Mali Klein. Efter i Eisenstadt, Mainz, Heidelberg och Berlin idkade studier blef han rabbin i Scheittenhofen 1876, Elbing 1878 och Stockholm 1883. I besittning af grundlig lärdom och lifligt intresserad för det religiösa livets företeelser, har han på antydda område utvecklat en icke ringa litterär verksamhet. Förutom artiklar i »Zeitschrift der deutschen Morgenl.-gesellsch.» och »Jahrbücher für protest. theologi» samt i den svenska tidningspressen har han skrifvit Über das Buch Judit (i 8:de Orientalistkongressens förh. 1889); Står Gamla testamentets moral verkligen på barbarernas utvecklingsskede? 1892; Predikningar m. m.; Religion och moral, föredrag vid religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897; Bidrag till Israels religionshistoria 1898; Schem ha-mephorasch 1902. 1896 erhöll han professors namn, heder och värdighet. Gift med Toni Levy. 1. Klemming, Gustaf Edvard, bokkännare, urkundsutgifvare. Född i Stockholm d. 5 sept. 1823. Föräldrar: bleckslagareåldermannen Carl Gustaf Klemming och Maria Ulrika Holmström. Fadern var en för sitt stånd ovanligt boksynt man. Det karaktärsdrag hos honom, som afspeglade sig i hans betydliga bok-, mynt- och konstsamlingar, gick rikligen i arf på sonen. Tidigt och med framgång började denne för egen del samla litterära arbeten och lyckades äfven, gynnad af tidsomständigheterna, förvärfva en god del hit hörande dyrbarheter. Sedan han tagit studentexamen i Uppsala 1841, började han tjänstgöra i k. biblioteket och aflade kansliexamen 1846. Redan förstnämnda år vidtog emellertid hans egen litterära verksamhet. Å Svenska fornskriftsällskapets vägnar utgaf han 1844 »Flores och Blanzeflor, en kärleksdikt från medeltiden.» Detta var inledningen till ett omfattande arbete i nämnda sällskaps tjänst, i det han under årens lopp utgaf ej mindre än 28 band af dess skrifter. Då K. 1856 blef t. f. amanuens i k. biblioteket, skänkte han till detsamma sina litteratursamlingar. Därtill hörde den särdeles rikhaltiga samlingen »Svensk dramatik», som utgör föremål för ett af hans bibliografiska verk, Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875, 1863--79. Förordnad till e. o. bibliotekarie 1860 utnämndes K. 1865 till bibliotekarie och erhöll vid verkets 1877 företagna omorganisation titeln öfverbibliotekarie. För öfrigt blef han redan 1854 Svenska akademiens bibliotekarie och tjänstgjorde 1854--72 såsom amanuens i k. myntkabinettet. Stor förtjänst inlade K. om tillkomsten af den nya byggnaden för k. biblioteket i Humlegården. Redan 1864 ingaf han planen till en sådan byggnad, och 14 år därefter hade han tillfredställelsen att se byggnaden fullbordad och inredd helt och hållet i enlighet med hans förslag, hvarigenom han sattes i stånd att för samlingarnas ordnande och tillgodogörande vidtaga åtskilliga af honom uttänkta, i praktiskt hänseende förträffliga åtgärder. Här, i skötet af sina kära bokskatter, hade han ej blott sin dagliga tjänstgöring, utan kunde rent af sägas hafva sitt hem. Här hade han ock nödigt utrymme för sina vidt omfattande litterära forskningar och jämförande undersökningar. Bland annat lyckades han här att af pergamentsomslagen kring gamla räkenskaper från kammarkollegiets arkiv ark för ark hopplocka de enda nu bevarade exemplar af vår äldsta liturgiska litteraturs vid reformationen undertryckta alster. Mångfaldiga och värdefulla äro de arbeten, som K. utgifvit såsom frukter af sina flitiga och omfattande bibliografiska forskningar. En myckenhet olikartade upplysningar innehållas i hans båda för bokvänner välbekanta arbeten Ur en antecknares samlingar 1868--73, 2:dra upplagan 1880--82, samt Ur en samlares anteckningar 1883--86. Vidare är att nämna: Anteckningar om Rudbecks Atland 1863, Förteckning öfver K. Bibliotekets samling af samtida berättelser om Sveriges krig 1867, utvidgad uppl. 1888--91, Sveriges kalendariska litteratur 1878 (tills. med G. Eneström), Sveriges äldre liturgiska litteratur 1879, Sverige till främmande makter (politiska skrifter) 1881--83, Svensk boktryckerihistoria 1483--1883, förra delen 1883 (tills. med J. G. Nordin), Birgitta-litteratur 1883. En af K. gjord, särdeles märklig samling af latinska medeltidshymner, som han anträffat inströdda i ritualerna eller hämtat ur andra källor, utgafs 1884--87 i 4 band under titeln Latinska sånger. Till det af Aksel Andersson (sedan 1889) utgifna och redigerade arbetet Sveriges bibliografi 1481--1600 upprättade K. den fullständiga bokförteckningen och lämnade utkast till de flesta bekrifningarna, af hvilka åtskilliga dessutom finnas offentliggjorda i andra hans bibliografiska arbeten. Sammanlagda antalet af dessa öfverstiger 60. Ett ovärderligt minnesmärke af K:s oförlikneligt trägna verksamhet i k. bibliotekets tjänst är den af honom skapade, därstädes befintliga afdelningen af svensk litteratur och af litteratur rörande Sverige till år 1700, hvari han försett de flesta böckerna med bibliografiska anteckningar. Det är en samling, hvartill intet land äger motstycke. K. var sedan 1856 medlem af Samfundet f. utg. af handskrifter rörande Skandinaviens historia och sedan 1858 af Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien. Tillhörde äfven flera utländska lärda sällskap. Vid Lunds universitets jubelfest 1868 blef han filos.