Korn, Johan Filip, landskapsmålare. Född 1728. — Med goda naturliga anlag utbildade sig K. hufvudsakligen på egen hand till en ganska skicklig landskapsmålare, endast med ledning af hvad han i Sverige hade tillfälle se af flamländsk och holländsk målningskonst. Han ägnade sig nämligen åt yrkesmålningen, blef mästare i Stockholms målareämbete och tillhörde det sedan allt framgent. Emellertid idkade han äfven studier vid målare- och bildhuggareakademien, till hvars agrée han på grund af sin konstnärliga verksamhet kallades 1777. Med slösande frikostighet strödde han omkring sig frukterna af sin alstringsrika pensel, hvilken med stigande förkärlek vände sig till fosterländska ämnen. Hans kompositioner utmärka sig för en viss rikhaltighet i planläggning och anordning och äga, oaktadt konstnärens främmande förebilder, ett visst svenskt tycke, som tilltalar åskådaren. Vanligast utgöres ämnet för hans framställningar af flodutsikter eller strandpartier med byggnader, ofta rikt och lyckadt staffagerade med figurer. Egentligen utbildade K. blott en lärjunge, Anders Holm; men äfven Hilleström d. y. och andra togo starkt intryck af hans manér. K. afled i Stockholm d. 29 mars 1796. — Gift med Dorotea Chrisman. Koskull. Denna svenska adliga ätt härstammar ursprungligen från Westfalen, hvarifrån den inkom till Livland med svärdsriddarne. Till Sverige kom släkten först med Anders K., som blef kammarpage i Carl IX:s hof samt slutligen landshöfding och kommendant i Dorpat. Å svenska riddarhuset introducerades han 1638. Dennes sonson, Anders K., en tapper krigare och deltagare i Carl XII:s fälttåg, som 1746 afled såsom landshöfding öfver Kronobergs län, upphöjdes 1719 i friherrligt stånd och slöt själf sin ätt.<br> En annan friherrlig gren härstammar från <img l>

1. Koskull, Otto Johan, krigare. Född i Livland 1680; son af öfversten Otto Johan Koskull och hans hustru, en fröken Löwenwolde. — 1700 hade K. blifvit befordrad till ryttmästare vid Åbo kavalleri och utnämndes året därefter till konungens lifdrabant. I denna egenskap åtföljde han Carl XII i alla hans krigsföretag och ådagalade det oförskräckta mod, att han 1711 förordnades till korpral vid lifdrabantkåren, en utmärkelse som endast träffade de mest bepröfvade af hjältekonungens kämpar. — Under sin vistelse i Bender deltog han med några svenska officerare i en expedition till Moldau, där de från en polsk legationssekreterare bemäktigade sig de depescher, med hvilka denne var på väg till konung August i Polen. — 1713 befordrad till öfverste vid Upplands tremänningsregemente till häst, bevistade han belägringen af Stralsund, där han blef svårt sårad, och förflyttades 1716 till chefsplatsen för östgöta kavalleri. Sedan han med sitt regemente deltagit i fälttåget till Norge 1718, utnämndes han följande året till generalmajor och erhöll 1720 friherrebrefvet. Död på öfverstebostället Landsberga i Uppland d. 6 mars 1728. — Gift 1718 med Märta Bonde. <img l>

2. Koskull, Anders Gustaf, genremålare. Född i Stockholm d. 27 nov. 1831; den föregåendes sonsons sonson. Föräldrar: hofmarskalken friherre Anders Erik Koskull och friherrinnan Johanna Fredrika Sofia Fleming. — Efter förberedande konststudier i fäderneslandet, anlände K. 1852 till Düsseldorf, där hans öfningar till en början leddes af den berömde landskapsmålaren Vilh. Sohn. Sedan han begagnat dennes undervisning någon tid, intogs han bland eleverna vid Düsseldorfer-konstakademien, hvarjämte han hade den lyckan att under loppet af några år få räkna norrmannen Adolf Tidemand bland sina lärare. Under sin åttaåriga vistelse i Düsseldorf företog han en och annan utflykt dels till hemlandet, dels till Paris och studerade till och med någon tid på Couture's atelier därstädes. — Hemkommen till Sverige 1860, kallades han följande året till agrée vid Fria konsternas akademi och erhöll 1862 ett statens resestipendium, med hvilket han besökte Tyskland och uppehöll sig en längre tid vid konstsamlingarna i Berlin och Dresden. Till ledamot af Konstakademien kallades han 1868. Af K:s genrestycken äro troligen följande mest bekanta: Tiggarefamilj samt Bönestund i kyrkan, utställda i Paris 1867, Kyrkstötens kollekt och Morgonen efter balen, exponerade på utställningen i Stockholm 1866, Hushållsbestyr (i Nationalmuseum), Fiskare på isen, Savojard i fängelse, Den lille positivspelaren och Flicka i fara för vargar, belönad med medalj i London. — »Koskulls lynne tyckes komma till sin rätt hufvudsakligen i barngenren.