plafondmålningarna i olja till västra trappuppgången i Stockholms slott. Dessa framställa Svea, hvartill höra fyra porträttmedaljonger och två basreliefkompositioner, Aurora med sidostycken återgifvande de fyra elementen, samt Själen och Skyddsängeln med de båda sidostyckena Fridens ängel och Domens ängel. Utnämnd 1895 till professor vid konstakademien, tog K. redan 1898 afsked från antydda befattning. 1896--98 utförde han en del oljemålningar i Hallwylska palatset i Stockholm, och sistnämnda år började han den anslående dekoreringen af kupolen i Adolf Fredriks kyrka -- fyra målningar i basreliefinramning, framställande Kristi födelse, dop, nedtagning från korset och uppståndelse. Såsom verk af mästarens hand äro ytterligare att nämna åtskilliga porträtt, akvareller, etsningar, m. m. K. ingick 1883 äktenskap med Pauline Ahlberg. Denna, som var född d. 4 dec. 1851, var känd såsom författarinna under signaturen P. A. till de litteraturhistoriska arbetena Victor Hugo och det nyare Frankrike, I--II, 1879--80 och Alfred de Vigny 1881. Sedan hon emellertid drabbats af sinnessjukdom, upplöstes äktenskapet, hvarpå K. 1887 trädde i nytt gifte med Ellen Scholander, dotter af F. W. Scholander (se nedan). Krook, Samuel, almanacksutgifvare. Född i Småland på 1600-talet. Efter att ha blifvit filosofie magister i Uppsala 1688, utnämndes han 1701 till professor i matematik vid universitetet i Pernau. Af en eller annan anledning kom han emellertid ej att tillträda antydda befattning, utan kvarstannade i Sverige, bosatt i Stockhohm, där han afled 1716. K. har gjort sig känd såsom utgifvare af almanackor, af hvilka den första, efter Uppsala horisont, utkom 1691. Under hvart och ett af åren 1692--1716 utgaf han almanacka efter Stockholms horisont och 1708 en efter Stockholms och en efter Lunds horisont. Enligt tidens sed införde han i sina almanackor smärre uppsatser, mestadels af astronomiskt eller kronologiskt innehåll. När i Sverige i slutet af 1600- och början af 1700-talet fråga var å bane om införande i tidräkningen af nya stilen, uppdrogs åt K. att deltaga i de vetenskapliga konferenserna härom. Han blef äfven 1705 förordnad att jämte Elwies utöfva censur öfver utgifvandet af almanackor, som på den tiden stod enhvar enskild fritt. K. utgaf för öfrigt Svenskt åg runskt calendarium 1690, ånyo i utdrag utgifvet 1874 af P. Hanselli, samt Specimen calendarii ecclesiastici 1708. Krook, Axel Johan Erik, publicist, skriftställare. Född i Sölvesborg d. 9 aug. 1831. Föräldrar: handlanden Anders Georg Krook och Fredrika Sager. Student i Lund 1850, ämnade K. utbilda sig till läkare och aflade 1852 medicinsk-filosofisk examen, men ägnade sig äfven med lif och lust åt tidens frågor och estetiska studier. Då medlen tröto, beslöt han slå sig fram som litteratör och debuterade som sådan 1854 med Skogsflickans sagor, hvilka 1856 åtföljdes af Elfdrottningens sagor. Han hade då begifvit sig till hufvudstaden, där han äfven fick några dramatiska alster framförda å skådebanan. Brödet blef emellertid knappt, och han ingick för bättre utkomsts skull 1855 i telegrafverkets tjänst. Efter att förut varit stationerad i Örebro och Vänersborg kom han 1859 till Göteborg, där han snart fann sysselsättning för sin penna som medarbetare i Göteborgsposten, först såsom tillfällig och från 1860 som fast. Han lämnade ock s. å. sin plats i telegrafverket. Han utöfvade från denna tid till sin död en särdeles mångsidig publicistisk verksamhet. Ända till 1873, då F. Åkerblom öfvertog nämnda tidnings ledning, författade han flertalet af dess ledande artiklar, hvilka gingo i hufvudsakligen i samma riktning som Aug. Sohlmans Aftonblads. Sålunda tog bladet ifrigt parti för den norska uppfattningen i ståthållarefrågan och tillhörde i den danska frågan 1863--64 den de Geerska regeringens krigsifriga motståndare, på samma gång det lämnade densamma sitt understöd i kampen för representationsförändringen. Därjämte tog K. liflig del i den tidens arbetarsträfvanden, var en af stiftarne 1866 af Göteborgs arbetareförening, som hvars ordförande han tjänstgjorde i tio år, och åvägabragte äfven 1871 bildandet af en efter Schulze Delitschs principer grundad Göteborgs folkbank, hvars direktör han var till 1882. Men utom den politiska afdelningen i sin tidning skötte K. litteratur- och konstafdelningen samt teaterkritiken, under en följd af år utrikesafdelningen, grannlanden samt »finansvärlden». För denna mångsidiga verksamhet ägde K. goda förutsättningar i ett aldrig svikande intresse, en fenomenal arbetskraft samt en så småningom förvärfvad praktisk erfarenhet och ovanlig beläsenhet. Med åren blef han mera konservativ och utgaf, bredvid sin verksamhet i Göteborgsposten, som äfven under årens lopp erhållit afgjord högerfärg, 1880--90 den protektionistiska Nya Förposten. Under en följd af år var han ledamot af Göteborgs stadsfullmäktige. Vid sidan af dessa bestyr var han äfven verksam som skriftställare. I »Svea» förekommo under många år fint skurna dödsrunor af hans hand och i »Svenska Familj-Journalen» upprullade han »Historiska bilder». Men äfven å dramats och novellistikens område lät han ofta höra af sig, bl. a. med Berättelser ock skizzer af Axel 1856; Lifsbilder 1860 samt tre i stockholmsteatrarna 1859--61 uppförda stycken, m. m. Af större betydelse var hans 1864 utgifna tendensnovell Tro ock otro, som påverkats af Viktor Rydbergs skrifter. 1867 följde under titeln Fritänkarne biografier af Sokrates och Paulus samt Taflor ur arbetarens lif och 1880 Figurer och händelser, teckningar ur Göteborgslifvet. 1887 uppfördes å Göteborgs teater ett af honom under sign. Nils Andersson författadt stycke Ett tidens lyte, som med sund tendens innehöll åtskilliga komiska poänger. K. var äfven mycket anlitad som öfversättare, bl. a. af åtskilliga Fritz Reuters arbeten. Död i Göteborg d. 26 april 1893. Gift 1865 med Selma Warberg. Kruse, Carl Gustaf, krigare. Födelseåret obekant; son af generallöjtnanten, friherre Erik