Israëlsson mot Lagerfelt, samt befordrades 1650 till vice president i Åbo hofrätt. 1654 förflyttades han härifrån till vice president i generalkommersekollegium, på hvilken plats han under en tjugusjuårig verksamhet förvärfvade sig både samtidens erkänsla och sin egentliga namnkunnighet. Död på sin egendom Lagerlunda i Östergötland d. 27 maj 1684. Att L. med all sin ämbetsmannaskicklighet och verkligen stora vyer på statsekonomiens område likväl var ett barn af sin tid, framgår af hans blinda dyrkan för monopolsystemet och nit att befordra statsmannanäringarna genom prohibitiva författningsåtgärder. Flera efterlämnade skrifter, de flesta på latin, vittna berömligt om hans inblick äfven på andra områden än det rent statsekonomiska. Gift 1: 1641 med Margareta Lennep; 2: 1662 med Kristina Maria Hård. Lagergren, Per Johan, ämbetsman, talman i borgarståndet. Född d. 7 sept. 1797 i Falkenberg. Föräldrar: borgmästaren därst. Johan Lagergren och Johanna Brita Hammarstrand. Efter akademiska studier vid rikets båda universitet började L. 1820 sin ämbetsmannabana i Svea hofrätt och kammarkollegium. Utrustad med ett klart förstånd, skarpt omdöme och vidsträckta juridiska kunskaper, gjorde han sig tidigt bemärkt och befordrades inom några få år till extra fiskal, ordinarie fiskal och advokatfiskal samt slutligen 1830 till assessor. Med sin mångsidiga bildning och sina omfattande allmänna intressen, fann han likväl icke nog utrymme för sin verksamhet inom hofrättsgöromålens trånga krets, hvarför han med nöje utbytte sitt assessorsämbete mot justitieborgmästaretjänsten i Norrköping, hvartill han utnämndes 1836. »Från detta ögonblick lefde och verkade han oafbrutet för det samhälles intressen, öfver hvilket han blifvit satt till styresman. Han förfäktade dem nitiskt och talangfullt som representant vid riksdagarna och däremellan, både genom sitt inflytande och sina relationer. -- -- Liberal i hjärtat och statsekonomiskt konservativ af grundsats, ägde han den senare meningsbrytningens varma sympatier och den förras odelade aktning.» Under riksdagarna 1840--51 representant för Norrköping och ledare af dess konservativa fraktion, kallades han, sedan han 1851 afböjt ett anbud till konsultativt statsråd, att vid 1853--54 årens riksdag föra talmansklubban inom samma stånd och gjorde detta på ett sätt, som tillvann honom allas, både vänners och motståndares, fulla erkännande. Anländ till Stockholm, att för andra gången intaga talmansplatsen i borgareståndet, träffades han plötsligen af döden, dagen före riksdagens öppnande d. 14 okt. 1856. Norrköpings samhälle bekostade L:s grafvård och stiftade till hans minne »Lagergrenska fonden», hvars afkastning går till pensioner åt änkor efter stadens ämbetsmän. Gift 1835 med Beata Kristina Pihler. Lagerheim. Inom vårt riddarhus finnas tvenne släkter med detta namn, den ena härstammande från Johannes Bergqvist, som var komminister i Helgesta och Hyltinge församlingar af Strängnäs stift, död 1718, och den andra från borgmästaren i Söderköping Arvid Larsson, hvilken dog 1647. Hans son, riddarhuskamreraren Lars Arvidsson, upptog namnet Weidman samt hade flere söner. Den yngre, majoren Lars W., adlades 1694 med bibehållande af namnet. Från den äldre sonen Johans sonson, kyrkoherden Johan Gottfried W., härstammade presidenten Olof Elias W., som adlades 1777 med namnet Lagerheim och 1812 blef friherre (se nedan). Af den förstnämnda ätten märkas: 1. Lagerheim, Carl Erik, ämbetsman. Född d. 28 juli 1742; sonson till Johannes Bergqvist. Föräldrar: gravören Erik Carl Bergqvist och Gertrud Elisabeth Eckeroth. För att lätta sina fattiga föräldrars näringsbekymmer antog han tidigt skrifvaretjänst hos en sin morbror, som var kronofogde, och erhöll genom dennes bemedling 1764 plats som extra kammarskrifvare i kammarkollegium. Han förflyttades därifrån till kammarrevisionen och slutligen till kommersekollegium, där han utnämndes till kamrerare i första kamrerarekontoret 1770. Genom sina insikter, sin skicklighet och arbetsamhet hade han nu hunnit göra sig så känd, att han 1772 befordrades till assessor i handels- och manufakturdivisionen af kommersekollegium, hvarjämte han insattes till ledamot i den kommission, som ägde att föreslå förbättrade tullagar. Adlad 1777, antog han namnet Lagerheim och blef 1792 på en gång kommerseråd och ledamot i allmänna ärendenas beredning. Dessa utnämningar voro en omedelbar följd af hans befattning såsom sekreterare i hemliga utskottet vid riksdagen i Gäfle, hvartill han af Gustaf III utsågs, ehuru hans politiska tänkesätt icke voro konungen särdeles i smaken. Strax efter sedan Gustaf IV Adolf själf tillträdt regeringen, blef L. ledamot i den nya statsberedningen, samt chef för statskontoret. Denna sistnämnda plats var då ännu icke hvarken till inkomster eller anseende jämförlig med presidentämbetet, hvilket under en längre tid stått obesatt, men hvartill L. omsider utnämndes 1805. Öfriga utmärkelser, som träffade denne förtjänte ämbetsman, voro hans utnämning till friherre 1807 och till serafimerriddare 1811. 1799 hade han blifvit kallad till ledamot af Vet.-akad., till hvars förvaltning han uppgjorde en ny plan; och han ämnade göra detsamma med Serafimerordensgillet, då »döden satte ett mål för hans verksamhet och aldrig hvilande nit», d. 21 dec. 1813. Gift 1771 med Anna Kristina Gerdes. 2. Lagerheim, Gustaf Adolf, mekaniker. Född d. 31 mars 1788; den föreg. son. Efter slutade akademiska studier ingick L. 1812 såsom konduktör vid öfverintendentsämbetet, i hvilken egenskap han genast kallades att tjänstgöra vid Göta kanalbyggnad som nivellör. Här hade han den lyckan att bli personligen känd af grefve B. von Platen, hvilken beredde honom tillfälle