blef professor i praktisk filosofi. Anhängare af Boströms filosofi, har L. bl. a. utgifvit: Om substansbegreppet hos Cartesius, Spinoza och Leibnitz 1862; Om substansbegreppet hos Kant och de tänkare, som från honom utgått 1863; Framställning och granskning af Herbarts filosofiska ståndpunkt, i Acta Univ. Lund., 1864, 1865; Über einige Sätze aus dem, dem Philosophencongresse zu Prag vorgelegten Programme 1869; Något om den samtida filosofien i Tyskland, Danmark och Frankrike 1876, m. m. Gift 1868 med Svenborg Cornelia Olivia Carlström. Leche. Släkten, hvilken uppgifves härstamma från Brandenburg, inkom från Seland, där Jöns Fredrik L. var kyrkoherde, med dennes son Frans, död 1685 som kyrkoherde i Barkåkra. Från denne härstammar den nu lefvande släktgrenen, af hvilken ett stort flertal tillhört det andliga ståndet. 1. Leche, Johan, naturforskare. Född i Barkåkra prästgård i Skåne d. 22 sept. 1704. Föräldrar: kyrkoherden Jöns Leche och Kristina Paulin. L., hvilken blef student i Lund 1724, var under sin studenttid informator hos en assessor Bildensköld på Simontorp i Skåne. Denne hade vid något tillfälle yttrat den önskan, att hans barn måtte få lära naturalhistoria, hvilket föranledde L. att ägna sig åt detta studium, hvartill han snart fann sig så dragen, att han öfvergaf sin plan att ingå i kyrkans tjänst och beslöt i stället blifva läkare. På förord af arkiater Stobæus kallades L. 1735 till anatomie prosektor och utnämndes, sedan han vunnit medicine doktorsgraden 1740, s. å. till provinsialläkare i Skaraborgs län. Fem år senare antagen till ostindiska kompaniets läkare i Göteborg, invaldes han s. å. till ledamot af Vetenskapsakademien och befordrades 1748 till medicine professor i Åbo. Död därstädes d. 17 juni 1764. Såsom naturforskare åtnjöt L. mycken aktning af Linné, hvilken ofta begagnade sig af hans uppgifter, särskildt i läran om fåglarna, och till hans ära uppkallade ett örtsläkte Lechea och en insektart Phalæna Lecheana. Af L:s efterlämnade skrifter märkes i synnerhet Dissertatio sistens primitias Floræ Scaniæ. L. var särdeles mångsidig, företog meteorologiska observationer, ordnade mineralsamlingar, uppbyggde en anatomisal och ett kemiskt laboratorium o. s. v. Gift 1748 med Helena Elisabet Svenonius. 2. Leche, Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf, zoolog. Född i Helsingborg d. 4 sept. 1850; den föreg. broders sonsons sonson. Föräldrar: svensk-norske konsuln i Lübeck Karl Fredrik Leche och Louise Finelius. 1870 student i Lund, 1875 fil. kandidat och 1877 fil. doktor, tjänstgjorde L. 1873--77 som e. o. amanuens vid geologiska institutionen, var 1876--80 docent i zoologi i Lund samt blef 1880 t. f. lärare och 1884 professor i zoologi vid Stockholms högskola, där han 1887--90 var rektor, och hvars första vetenskapliga institution, den zootomiska, han bildade. I den 1898 utgifna skriften, Stockholms högskola 1878--98, har han skrifvit om zoologien och zootomiska institutet. L., hvilken på olika platser i utlandet bedrifvit studier i anatomi och embryologi, har som lärare och författare särskildt sökt att med den jämförande anatomiens, paleontologiens och embryologiens hjälp utreda det genetiska sammanhanget mellan grupper af de högre ryggradsdjuren, speciellt däggdjuren. Resultaten af dessa forskningar föreligga i Die Entwicklung des Unterarms und Unterschenkels bei Chiroptera 1879; Zur Anatomie der Beckenregion bei Insectivora 1883; Über die Säugethiergattung Galeopithecus 1886; Bemerkungen über die Genealogie der Erinaceidæ 1896, samt i flera arbeten om pungdjurens morfologi m. m. L. har vidare genom sina undersökningar rörande tandsystemets utveckling kunnat lämna viktiga bidrag till dessa genealogiska frågors lösning, t. ex. i Zur Entwicklungsgeschichte des Zahnsystems der Säugethiere 1895. L. började 1884 bearbetningen af afdelningen däggdjurens anatomi i Bronns »Klassen und Ordnungen des Thierreichs». Den framstående vetenskapsmannen har för öfrigt äfven publicerat populära uppsatser, såsom Några drag ur människans utvecklingshistoria, i »Svenska spörsmål» 1893; Descendensteorien och Darvinismen, i »Bibliotek för allmänbildning» 1894; Några blad ur organismernas utvecklingshistoria 1901. Med utprägladt frisinnad åskådning har L. äfven tagit liflig del i åtskilliga frisinnade rörelser i Stockholm. Särskildt ha religionsfriheten och folkbildningssträfvandena legat honom om hjärtat. Han är sålunda bl. a. sedan 1887 ledamot af Stockholms arbetareinstituts styrelse och var själen i anordnandet af 1902 års sommarkurser i Stockholm. Gift 1877 med Vilhelmina Dorotea Fredrika Louise Sager. Leesen, Jakob von, industriidkare, donator. Född d. 15 april 1802 i Hamburg, där fadern Detlof von Leesen, bördig från Holstein, idkade handel. Modern hette Rosina Elisabet Reder. Sin första undervisning erhöll han i ett par privatskolor i sin födelsestad, där han vistades till 1813, då Hamburgs belägring föranledde hans sändande till en pensionsanstalt, som ägdes af en pastor Etzdorf i Eistrup i Hannover. Med ungdomlig håg hade han fäst sig vid sjölifvet och fick 1817 göra sin första utflykt, hvarefter han företog en mängd sjöresor till England, Holland, Nordamerika och Brasilien. Men ledsnande på detta besvärliga yrke, ingick han 1820 vid ett sockerbruk för att lära sig sockerfabrikationen, en industri, som bedrefs både af hans morfar och morbroder. Han anställdes 1826 såsom verkmästare vid Aug. Gieseckes sockerfabrik i Stockholm samt kvarstannade där till 1829, då han antog plats såsom föreståndare för sin morbroder Diedrik Reders sockerbruk Gripen i Norrköping. Efter ytterligare sju år blef v. L. genom köp ägare af fabriken, hvarefter rörelsen bedrefs i bolag med konsul Konrad Ståhl till 1842. Under tiden, i synnerhet efter nämnda bolags