högskolan samt sedan 1895 sekreterare i Försäkringsföreningen och redaktör af dess tidskrift. L. insattes 1885 af donator som ledamot i Lorénska stiftelsens styrelse (se Lorén, V. E.), och har från början alltjämt tjänstgjort som dess sekreterare. Under 1897--98 var han ledare för den af kommersekollegium föranstaltade offentliga bageriundersökningen. 1886--88 var han ledamot af Första kammaren för Göteborgs och Bohus län och tillhörde den frihandelsvänliga och moderat-liberala fraktionen därstädes. L. har bl. a. utgifvit: Die schwedischen Zettelbanken, gradualafhandling, 1876; Grundlinjer till nationalekonomiken 1881; Om olika löneformer med särskildt afseende på s. k. vinstandelssystem 1893; Zur Kentniss von den Lebens- und Lohnverhältnissen industrieller Arbeiterinnen in Stockholm 1897; Undersökning af bagerierna i Sverig 1899, m. m. Han var äfven den hufvudsaklige ledaren af den stora nationalekonomiska encyklopedien: Det ekonomiska samhällslifvet 1891--1902, i hvilket åtskilliga afhandlingar äro af hans hand. Han har dessutom författat en mängd tidskriftsuppsatser i botaniska och nationalekonomiska ämnen samt varit en flitig medarbetare å sistnämnda fält i pressen, särskildt Aftonbladet, Stockholms Dagblad och Svenska Dagbladet, i hvilket han var fast anställd 1897--98. Gift 1869 med Elisabet (Betty) Kristina Dymling. 3. Leffler, Magnus Gustaf Mittag-, matematiker; den föregåendes syssling. Föräldrar: rektorn vid Katarina elementarläroverk i Stockholm Johan Olof Leffler och Gustava Vilhelmina Mittag. Född i Stockholm den 16 mars 1846. Student i Uppsala 1865 och fil. d:r 1872, kallades L. till docent i matematik s. å. 1873--76 vistades han som byzantinsk stipendiat i Tyskland och Frankrike och utnämndes 1877 till professor i matematik vid Helsingfors universitet men återkom 1881 till hufvudstaden som Stockholms högskolas förste ordinarie professor i matematik. 1885--86 och 1891--92 var han högskolans rektor. Led. af Vet.-societeten i Helsingfors, Vet.-akadem., Vet.-societeten i Uppsala, Videnskabsselskabet i Kristiania, Royal Society i London, hedersdoktor i Oxford o. s. v. Som vetenskaplig författare har L. hufvudsakligen behandlat funktionsteorien och därmed sammanhängande delar af teorien för differentialekvationers integration, i det han har utvecklat Weierstrass'ska funktionsteorien. Han har lyckats skapa en teori för entydiga funktioner af en variabel, genom hvilka dessa i viss mån blifvit lika tillgängliga för behandling som de rationella funktionerna. L:s undersökningar äro offentliggjorda i »Öfversikt af svenska Vetenskapsakademiens förhandlingar» och i franska vetenskapsakademiens »Comptes rendus». De erhöllo sin afslutning genom den stora afhandlingen Sur la représentation analytique des fonctions monogènes uniformes d'une variable indépendante, som finnes i Acta mathematica IV, 1884. Denna internationella matematiska tidskrift grundlades af L. 1882 och intager, med L. som hufvudredaktör, en framstående plats i den matematiska litteraturen. L. har äfven behandlat speciella frågor inom analysen, och bland hans öfriga skrifter må nämnas: Tvenne följdsatser ur Cauchys teorem om rötter, En metod att komma i analytisk besittning af de elliptiska funktionerna, Integration af en ny klass af lineära differentialekvationer af andra ordningen, Sur la représentation analytique des intégrales et des invariants d'une équation différentielle linéaire et homogène, En generalisering af potensteorien. Som lärare har L. först infört studiet af Weierstrass'ska funktionsteorien i Finland och Sverige. På sin 51:a födelsedag hyllades L. med en adress från 400 matematici i skilda land, åtföljd af hans af Edelfelt målade porträtt. Gift 1882 med Signe Julia Emilia af Lindfors. 4. Leffler (skrifver sig sedan 1886 Läffler), Leopold Fredrik (Fritz) Alexander, språkforskare; den föregåendes broder. Född i Stockholm d. 15 nov. 1847. Student i Uppsala 1866 samt fil. d:r och docent i nordiska språk 1872, blef L. 1881 e. o. professor i svenska språket. Höstterminen 1875 samt vårterm. 1880--vårterm. 1883 förestod han professuren i nordiska språk och har f. o. m. höstterminen 1883 för sjukdom åtnjutit oafbruten tjänstledighet. Bland hans många afhandlingar må nämnas: Bidrag till läran om i-omljudet med särskild hänsyn till tiden för den germanska språkenheten, där han påvisar en förut okänd ljudlag i de germanska språken (i-omljud af e). I rättstafningsfrågan har L. lifligt kämpat på reformvännernas sida. Ogift. 5. Leffler (Edgren), Anne Charlotte, hertiginna af Cajanello, författarinna; de föreg. syster. Född i Stockholm d. 1 okt. 1849. L. utgaf vid tjugu års ålder anonymt novellsamlingen Händelsevis och fick, efter det hon 1872 ingått giftermål med vice häradshöfdingen G. Edgren i Stockholm, anonymt å Dramatiska teatern uppförda åtskilliga skådespel: Skådespelerskan 1873; Pastorsadjunkten 1876; Under toffeln 1876; Elfvan 1880. I dessa stycken är det i allmänhet fråga om en person, som söker befria sig ur förhållanden, som hämma utvecklingen af hennes personlighet. 1882 utgaf fru E. under eget namn novellsamlingen Ur lifvet, där hon på ett modernt realistiskt och mycket åskådligt sätt samt i en klar stil behandlar lifskonflikter ur samtiden. 1883 utkom andra samlingen »Ur lifvet» med den djärfva novellen Aurore Bunge. Samma år uppfördes å scenen Sanna kvinnor, som hade stort inflytande på opinionen i fråga om gift kvinnas äganderätt, och lustspelet En räddande engel. Efter en 1884 företagen utländsk resa utgaf hon 1885 tendensdramat Hur man gör godt, 1886 romanen En sommarsaga, behandlande problemet