sekreta utskottet. Han blef ock uppförd å riksrådsförslag, men undanbad sig att komma i fråga. Friherre 1766 och grefve 1778, afled L. sonlös å sin egendom Herrestad i Södermanland d. 26 april 1798. Gift 1750 med Maria Juliana Jennings, syster till finansmannen John Jennings (se I: 548). Lillienstedt, Johan, statsman, skald. Född i Björneborg d. 14 juni 1655; son af kyrkoherden Paulus Simonis Raumannus och Agneta Henrici. Under sin studietid i Uppsala, där han liksom sina bröder kallade sig Paulinus, väckte han stor uppmärksamhet genom sina kunskaper, så att lärarebefattningar vid Åbo universitet två gånger erbjödos honom. Han stannade emellertid kvar i Sverige och antogs till guvernör i riksskattmästaren Sten Bielkes hus, på samma gång han fick tjänstgöra under Bielke såsom presidentsekreterare i kammarkollegium. Tillika protokollsekreterare i statskontoret 1685, adlades han 1690 med namnet Lillienstedt och befordrades till sekreterare i Svea hofrätt 1692, till revisionssekreterare och ledamot i lagkommissionen 1698, till vice president och director i wismarska tribunalet 1705 och erhöll nu en mängd diplomatiska uppdrag, som han utförde med stor skicklighet. Utnämnd till landshöfding i Östergötland 1710, upptogs han af åtskilliga ministeriella värf i Tyskland, så att han ej tillträdde landshöfdingebefattningen förr än 1713, hvilket år han äfven upphöjdes till friherre. Under de sista åren af Carl XII:s lefnad var han konungen följaktig på hans resor och fälttåg och således äfven då urståndsatt att handlägga de till landshöfdingeämbetet hörande göromålen. Af regeringen utsedd till fullmäktig vid fredsunderhandlingarna på Åland 1719 samt äfven till kommissarie vid fredsverket med England, Danmark och Preussen, utnämndes han samma år till riksråd, rikskansliråd och grefve. 1721 erhöll han på sin lott att afsluta den kinkiga och i vårt lands historia sorgliga freden i Nystad. Smärtan af de förluster, som här tillfogades Sverige, yttrade sig sedan och länge i sväfvande beskyllningar, att L. ej skulle fyllt sin plikt som fullmäktig. Dessas orättvisa har dock blifvit af senare häfdatecknare till fullo ådagalagd. 1727 förordnades han till president i wismarska tribunalet med åtnjutande af sin riksrådslön och afled på sitt gods Diwitz i Pommern d. 26 sept. 1732. Äfven i vår litteraturhistoria intager L. ett rum genom några vittra skrifter, af hvilka hans smärre skaldestycken och i synnerhet det lilla täcka poemet Klagan öfver Iris afresa antyder en skald af icke obetydlig begåfning. Gift 1: 1692 med friherrinnan Brita Cronhielm och 2: 1698 med Margareta Törnflycht. Lillieroot, Nils, statsman. Född d. 25 april 1635. Föräldrar: fältpredikanten Hans Nilsson Eosander och Elisabet Trana. Om L:s ungdom vet man föga mer än att han torde ha fått en god uppfostran och gjort utrikes resor. 1667 blef han kommissionsråd i Barbariet och utnämndes 1669 till kommissionssekreterare vid svenska beskickningen i Frankrike, där han skötte sig så väl, att han d. 7 sept. 1674 upphöjdes i adligt stånd. Rappelerad 1675, affärdades han åter följande år på våren till Paris men återkom på hösten. 1677 blef L. hofråd och befullmäktigades att som svensk envoyé afgå till franska hofvet, där han under kinkiga förhållanden stannade till 1689. De ämbetsberättelser, han 1680 och 1686 vid besök i fäderneslandet afgaf, äro synnerligen viktiga och intressanta politiska akter. 1691 blef L. svenskt sändebud hos Generalstaterna och 1697 ambassadör vid fredskongressen i Rijswijk samt upphöjdes då i friherrligt stånd. Efter fredens afslutande kvarstannade han som envoyé i Haag, där han stannade till 1703. Sedan han återvändt hem, slöt han 1703 ett förbund mellan Sverige, England och Holland och ett fördrag mellan Sverige och Preussen, samt året därefter ett förbund mellan Sverige, Hannover och Lüneburg, alla viktiga, ehuru Sverige af dem skördade föga nytta. Samma år emottog prästsonen L. rådsmanteln och grefvediplomet och afled kort därefter d. 19 april 1705, med eftermäle att ha varit en af Sveriges utmärktaste diplomater. Gift 1692 med Eva Lovisa Olivecrantz. Lilliestråle, Joakim Vilhelm, ämbetsman, politiker, vitterhetsidkare. Född på Ekenäs biskopsgård d. 22 juni 1721. Föräldrar: superintendenten i Karlstad Ingemund Bröms och Magdalena Elisabet Wetzler. På ämbetsbanan, till hvilken han beredt sig genom tio års studier i Uppsala, ingick han 1744 såsom auskultant i Svea hofrätt, hvarefter han blef hofrättsfiskal 1752. Jämte sina syskon förlänad med adlig värdighet 1756, befordrades han året därefter till advokatfiskal i kammarkollegium, blef sekreterare i ständernas justitiedeputation 1760 och erhöll lagmans titel 1762. Förordnad till justitiekansler 1772, innehade han denna befattning till 1779, då han sökte och erhöll sitt entledigande. Redan under frihetstiden hade L, som Mössa börjat sin politiska bana å