professuren i zoologi därstädes, utnämndes han följande året till detta ämbete, hvarifrån han 1882 erhöll afsked. 1877 blef L. hedersdoktor i medicinska fakulteten. För vetenskapligt ändamål har L. företagit vidsträckta resor både inom och utom fäderneslandet, såsom till Ryssland 1848 och till London och Paris 1865. För att anföra någon del af de viktiga bidrag han lämnat till samtidens naturvetenskapliga litteratur, nämna vi af desamma: det monumentala arbetet Sveriges och Norges ryggradsdjur 1872--91; Beskrifning af tvenne för Skandinaviens fauna nya däggdjur 1842; Bidrag till norra Rysslands och Norges fauna, samlade under en vetenskaplig resa i dessa länder 1848 och 1850; Öfversigt af de inom Skandinavien hittills funna arterna af slägtet Gammarus Fabr. 1853; i öfversikten af Vetenskapsakademiens förhandlingar: Zoologisk resa i norra Ryssland och Finnmarken 1849; Bidrag till den högnordiska hafsfaunan 1850; Kullens hafs-mollusker 1851, 1854; Hafs-crustaceer vid Kullaberg i Skåne 1852, 1854; Några anmärkningsvärda former af Clausilia rugosa, etc. 1858; Beskrifning öfver tvenne märkliga Crustaceer af ordningen Cladocera 1860; Beskrifning öfver två arter Crustaceer af ordningarna Ostracoda och Copepoda 1862; En för Sveriges fauna ny fisk Leucaspius delineatus (Heckel) 1871; Limnadia Gigas (Herm.) förekommande i Sverige, etc.; i Nova Acta Reg. Societ. Scient. Upsal.: Les genres Liriope et Peltogaster, H. Rathke, Ser. III, Vol. 3; Supplément au mémoire sur les genres Liriope et Peltogaster ibm; On the Lysianassa magellanicia, H. Milne-Edwards, and on the crustacea of the suborder Amphipoda and subfamily Lysianassina, found on the coast af Sweden and Norway, Vol. 6; On two subfossil whales discovered in Sweden, ibm; i Årsskrift utg. af K. Vet.-Societ. i Uppsala: Ornithologiska Bidrag, 1 och 2; Bidrag till kännedomen om tandömsningen hos Otaria och Halichærus; i Uppsala universitets årsskrift: Öfversigt af de inom Skandinavien anträffade hvalartade däggdjur (Cetacea); i Skandinaviska naturforskaremötenas förhandlingar: Några ord om förhållandet mellan Skandinaviens och norra Rysslands faunor; Om utvecklingen af tänderna hos Phoca hispida; i Proceedings of the Zoological Society of London; Description of Halcrosia Afzelii, a new Crocodile from Sierra Leona, West-Africa 1867, m. m.; disputationer, program. L. är led. af Vetenskapsakademien och Fysiografiska sällskapet i Lund, hedersledamot af Vetenskapssocieteten i Uppsala och Vet. och Vitt.-samhället i Göteborg samt därjämte medlem af en mängd utländska lärda samfund, såsom Zoologiska sällskapet i London, Zool. botan. sällskapet i Wien; Société des Sciences naturelles de Cherbourg, Linneanska sällskapet i London, o. s. v. Gift 1: 1854 med Sara Maria Ingeborg Holm och 2: 1862 med Eva Charlotta Lindstedt. Lilljekvlst, Johan Fredrik, arkitekt. Född i Stockholm d. 8 okt. 1863. Föräldrar: fotografen Frans Lilljekvist och Fredrika Lovisa Bartels. L. studerade vid Tekniska högskolan 1880--84 och vid Konstakademien 1884--87. Sedan sistnämnda år är han anställd i öfverintendentsämbetet och sedan 1895 äfven slottsarkitekt vid Gripsholm. L:s namn är knutet vid de omfattande restaureringsarbetena på Gripsholm. Han har uppgjort ett förslag till restaurering af Strängnäs domkyrka, om hvilken han 1891 utgaf en skrift, samt byggt Kobergs herresäte i Västergötland, Hotel Rydberg, Idrottsparken 1896, huset n:r 15 Stureplanen i Stockholm 1897, villor på Djursholm, m. m. Tillsammans med F. Boberg utförde L. industrihallen på 1897 års Stockholmsutställning, där han äfven lämnade ritningarna till k. paviljongen, turistföreningens paviljong m. m. och den utmärkta anläggningen Gamla Stockholm. L. har skrifvit åtskilliga uppsatser i arkitektoniska och konstindustriella ämnen. Korr. ledamot af Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och ledamot af Konstakademien. Gift 1893 med Ida Elisabeth Strömberg, dotter af biskop A. Th. Strömberg i Strängnäs (se nedan). Limnell, Per Emanuel, akvarell- och dekorationsmålare. Född den adertonde i ordningen af nitton helsyskon d. 24 mars 1764 i Karlskrona, där fadern var målare vid skeppsvarfvet. Efter hustruns död ingick fadern nytt gifte med sin piga, hvilken genom oduglighet och misshushållning förvandlade välståndet i huset till otrefnad och armod. Dagligen föremål för styfmoderns ovärdiga uppförande mot sina styfbarn, beslöt den sjuåriga gossen att lämna fädernehuset och på Guds försyn gifva sig ut i världen. Utrustad med några kopparslantar och en skjorta, som han tillägnat sig, begaf han sig hemligen i väg och blef efter några dagar upptagen af en gammal byskolmästare vid namn Frisk. Denne gaf gossen föda och kläder samt lärde honom skrifva och läsa. I fem år vistades L. i Frisks hus, men då denne välgörare dog, måste han åter ut i världen. Att börja med undervisade han några mindre barn i en by, ej långt från sitt förra hem, och tog därefter drängtjänst hos en bondänka. Men en häftig längtan förde honom efter tio års frånvaro åter till hans fädernehem i Karlskrona. Här fann han tillståndet om möjligt ännu sämre än förut men stannade likväl hemma en tid och biträdde fadern med måleriarbete. När ställningen blef honom outhärdlig, tog han åter ränseln på ryggen och lifnärde sig en tid med att på landet måla kistor, slädar och skrin åt bönderna. Slutligen lyckades han 1784 genom amiral Tersmedens medverkan få komma till Stockholm och erhöll lika lyckligt, strax efter sin ankomst dit, anställning vid k. teaterns dekorationsverkstad. Här blef han bemärkt af Brusell och Desprez, hvilken senare nu kommit till Sverige. Det dröjde ej länge, innan den stillsamme och flitige lärjungen blef mästarens högra hand och under hans ledning fick börja