Vetenskapsakademien, förlade Vetenskapsakademiens och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens publikationer samt bl. a. Kellgrens, Lidners, Oxenstiernas och Adlerbeths skrifter, en mängd romaner i öfversättning, 1807 års stora lagsamling på svenska och tyska samt hade boklåda. 1805 fick han k. privilegium på utgifvande af Örebro tidning och inrättade 1817 i Stockholm ett stort stilgjuteri. Död i Stockholm d. 30 april 1820. P. A. Norstedt från Örebro inköpte efter L:s död hans boktryckeri och boklåda, en del af hans förlag samt kontraktet af 1817 med Vetenskapsakademien. Gift 1811 med Katarina (Karin) Maria Ljungdahl. 2. Lindh, Nils Magnus, boktryckare och bokförläggare. Född i Örebro d. 24 dec. 1775; den föregåendes bror. L., som 1798 öfvertog tryckeriet i Örebro, öppnade äfven förlagsverksamhet samt köpte boktryckerier i Jönköping och Västerås. Af broderns sterbhus köpte han katekeskontraktet och andra förlag. Från 1820-talet till sin död, d. 16 mars 1835, var L. Sveriges förnämste bokförläggare. Han förlade i synnerhet lärda verk, lexikon och språkläror, men till hans förlag hörde äfven skalderna Franzén, Choræus, Nicander m. fl., historikerna Gibbon, W. Scott, Becker, Joh. Müller, o. s. v. Gift 1801 med Ulla Justina Öijer. Sonen Per Magnus Lindh, född 1807, död i Örebro d. 5 mars 1843, gift 1: 1836 med Johanna Ulrika Aqvilina Ulmgren och 2: 1839 med Elise Julie Aminoff, inköpte Palmblads m. fl.:s förlag och öfvertog Biografiskt lexikon från sjätte bandet, men saknade företrädarnes driftighet. Till disponent för firman N. M. Lindh antogs 1845 Abraham Bohlin (se I:112). Jfr H. Wieselgrens uppsats i den 1893 utgifna Ur skilda portföljer: »Firman Lindh i Örebro och Stockholm, ett blad ur vår odlings häfder». Lindhagen. Äldste kände stamfadern, Samuel Lindh, lefde i slutet af 1600- och början af 1700-talet och var gästgifvare i Målbäck i Östergötland. Dottern, Anna Helena, kallade sig Lindhagen, och sonen, Daniel, Lindenhagen. Dennes son kallade sig liksom fastern Lindhagen. 1. Lindhagen, Daniel Georg, astronom. Född i Askeby församling af Linköpings stift d. 27 juli 1819. Föräldrar: komministern Carl Israel Lindhagen och Jakobina Maria Köhler. Student i Uppsala 1837, aflade L. därstädes 1846 filosofie kandidatexamen och promoverades 1848 till filosofie doktor. 1843--46 anställd såsom amanuens vid observatoriet i Uppsala, anträdde L. hösten sistnämnda år en utrikes vetenskaplig resa, hvarunder besök gjordes vid en mängd astronomiska observatorier i Tyskland, Holland, Frankrike, Italien och Ryssland. Resan slutade vid ryska centralobservatoriet i Pulkova, där han efter några månaders vistelse erhöll en provisorisk anställning 1847. Mot slutet af 1849 förordnades han till ordinarie adjunkt vid observatoriet i Pulkova samt kallades året därpå till astron. docent i Uppsala, dock med tillåtelse att fortfarande kvarstanna i Pulkova. 1850--51 verkställde han, tillsammans med norska och ryska vetenskapsmän, de vinkelmätningar samt polhöjds- och azimuthsbestämningar, genom hvilka det finska triangelnätets trigonometriska förbindelse med det svenska i Lappland sammanslöts och därigenom de ryska gradmätningsoperationerna i norden fullbordades. Kallad 1855 af Svenska Vetenskapsakademien till biträdande astronom vid dess observatorium, återflyttade han följande året till fäderneslandet och åtföljde 1860 den engelska expedition, som afgick till Spanien för att observera den totala solförmörkelsen d. 18 juli s. å. 1863--64 samt 1867 och 1869 verkställde han, på uppdrag af Vetenskapsakademien, geodetiska arbeten och astronomiska observationer i olika delar af landet, i och för Sveriges deltagande i en allmän europeisk gradmätning. 1859 ledamot af Vetenskapsakademien, kallades L. 1866 till akademiens ständige sekreterare och tjänstgjorde som sådan till 1901. Han besökte 1867 såsom svenskt ombud den internationella kongressen i Berlin rörande den europeiska gradmätningen. Hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien och af Vetenskapssociet. i Uppsala, ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund, Gesellschaft für die Erdkunde i Berlin m. fl.; 1863--88 ledamot af direktionen för Stockholms stads undervisningsverk, i direktionen för Seminariet för bildande af lärarinnor o. s. v. Af L:s vetenskapliga arbeten, offentliggjorda dels i utländska lärda verk, såsom: Bulletin de l'acad. d. sc. de S:t Pétersbourg; Mémoires de l'acad. imp. d. sc. de S:t Pétersbourg; Astronomische Nachrichten, samt i W. Struves verk »Arc du méridien entre le Danube et la mer glaciale» 1857 och 1860, dels i Svenska Vet.-Akad. Handlingar och Öfversigt af Vet.-Akad. förhandlingar, tillåter utrymmet oss endast nämna: Om terrestra refraktionens theori, i Sv. Vet.-akad. handl. 1857; Astronomiens grunder, fri bearbetning efter Delaunays Cours élém. d'astron. med ändringar och tillägg 1858--61; Berättelse öfver en under sommaren 1860 utförd resa till norra Spanien för att derstädes observera den totala solförmörkelsen af den 18 Juli s. å., i öfvers. af k. Vet.-akad. förhandl. 1860; Meteorologiska observationer på Stockholms observatorium åren 1856--1861, i öfvers. af Vet.-akad. förhandl. dessa år; Komparationer mellan Struves dubbeltoise och den för Svenska Vetensk.-Akad. räkning förfärdigade kopian af densamma, i Vet.-akad. handl. 1862; Geografiska ortbestämningar på Spetsbergen af prof. A. E. Nordenskiöld, beräknade och sammanstälda af D. G. Lindhagen 1862; Astronomiska Ortbestämningar i Norrbottens län under åren 1859--62 af C. A. Petterson med inledn. af D. G. Lindhagen 1867; Berättelse om hvad sig tilldragit inom K. Vet.-Akad. under åren 1867--69; Längenbestimmungen zwischen den Sternwarten in Stockholm, Kopenhagen und Christiania 1890, och en mängd uppsatser af vetenskapligt innehåll i olika