tidskrifter och tidningar. Gift 1854 med Olga Anna Vilhelmina Struve. 2. Lindhagen, Claes Albert, jurist, kommunalman. Född i Askeby socken af Östergötland d. 25 juli 1823; den föregåendes bror. Efter idkade elementarstudier vid Linköpings skola och gymnasium blef L. student i Uppsala 1841, aflade filosofie kandidatexamen 1847 och mottog vid filosofie doktorspromotionen året därefter lagerkransen. Efter aflagd hofrättsexamen lät han 1849 inskrifva sig i åtskilliga af hufvudstadens rättegångsverk, befordrades 1854 till fiskal i Svea hofrätt, blef 1860 assessor därstädes, 1863 revisionssekreterare och följande året expeditionschef i civildepartementet. Utnämnd 1869 till byråchef för lagärenden inom justitiedepartementet, förordnades han 1871 till ledamot i den inom samma departement inrättade lagbyrån och befordrades 1874 till justitieråd, hvilket ämbete han utöfvade till 1886. På uppdrag af regeringen och enligt särskildt förordnande uppgjorde L. förslag till ordningsstadga för rikets städer, hälsovårdsstadga för riket, byggnadsstadga för rikets städer samt brandstadga för rikets städer. Ledamot af Stockholms folkskoleöfverstyrelse sedan 1862 och stadsfullmäktig från 1863 till sin död samt samma korporations vice ordförande från 1879, deltog han med nit, aktningsvärd själfständighet och sällsynt oegennytta i behandlingen af den mängd i hufvudstadens utveckling djupt ingripande frågor, som under denna tid förelågo till afgörande. Särskildt har han knutit sitt namn till den, om framsynt blick vittnande, antagna stadsplanen för Stockholm och inlade ett intresseradt arbete för åstadkommandet af Stockholms högskola, hvars inspektor han var under en följd af år. Han representerade äfven hufvudstaden i Andra kammaren vid 1869 års riksdag och i Första från maj 1883 till sin död och anslöt sig till den moderata fraktionen därstädes, i vissa fall prononcerande en afgjordt reformvänlig uppfattning, såsom i fråga om den kommunala rösträttens begränsning. Vid den afgörande voteringen i mars 1887 om spannmålstullarna, lät han sjuk bära sig upp för att afgifva sin röst mot desamma. Död i Stockholm d. 21 okt. 1887. Ett i sitt slag sällsynt erkännande af hans förtjänster som kommunalman innebar den af Stockholms stadsfullmäktige hans änka beviljade årliga pensionen af 3,000 kronor. Gift 1: 1859 med Anna Emilia Schönmeyr och 2: 1882 med sin svägerska Elin Matilda Schönmeyr. 3. Lindhagen, Carl Albert, jurist, riksdagsman. Född i Stockholm d. 17 dec. 1860; den föregåendes son i första giftet. Student i Uppsala 1878, aflade L. juris kandidatexamen därstädes 1883 och blef, efter föregående tingstjänstgöring, fiskal i Svea hofrätt 1890, där han 1891 avancerade till assessor. 1897 blef han konstituerad revisionssekreterare och 1899 revisionssekreterare. Med fäderneärfdt intresse för allmänna värf, började L. tidigt deltaga i offentliga angelägenheter, hvarvid han särskildt ägnade sig åt höjandet af kvinnans ställning som en nitisk medlem af »föreningen för gift kvinnas äganderätt». I mars 1897 valdes han till hufvudstadens representant i Andra kammaren, som han sedan dess oafbrutet tillhört. Han har därvid ådagalagt utprägladt radikala, åt statssocialismen starkt lutande, tendenser, hvilka särskildt tagit sig uttryck i hans motioner om stäckandet af bolagsväldet i Norrland, som 1901 föranledde tillsättandet af den ännu arbetande Norrlandskommittén, af hvilken L. är medlem. Äfven ligga honom humanitära reformer varmt om hjärtat och som först suppleant samt från 1901 ordinarie ledamot af lagutskottet har han ock haft tillfälle att verksamt bidraga till att föra mer än en sådan fram till seger. Om kvinnans rösträtt har han upprepade gånger motionerat. L., hvilken 1903 utnämndes till borgmästare i Stockholm, efter att vid valet med stor pluralitet uppförts i första förslagsrummet, har äfven upptagit sin faders traditioner som varm främjare af Stockholms högskola och tillhör från 1901 dess styrelse. Han blef äfven 1903 stadsfullmäktig i Stockholm. Gift 1893 med Anna Matilda Raae (från Danmark). Lindhberg, Per, pastellmålare. Född i Skåne d. 9 juli 1785. Han utbildade sina konstnärsanlag vid konstakademien i Köpenhamn och handleddes vid sina studier därstädes särskildt af professor Lorentzen. På 1820-talet bosatt i Stockholm, målade han uteslutande taflor och porträtt i pastell, var en tid mycket uppburen och antogs på slutet af 1830-talet till prins Carls teckningslärare. Längre fram, då pastellmåleriet råkade i glömska, lärde han sig daguerrotypien af en skicklig wienare och utförde sedan 1844 ganska goda prof på denna då nya konst. Sina senare år tillbragte han tämligen förgäten och i knappa villkor. Han afled i Stockholm d. 26 jan. 1868. En del af hans pasteller, däraf nio kopior efter svenska mästare, hafva kommit i statens ägo genom Carl XV:s testamente. Dessa äro: Bönen; Gustaf II Adolfs intåg i Augsburg; Carl XII och hans sekreterare; Carl XII:s död; Gustaf Vasa vid Bränkyrka; Gustaf II Adolf på Rügen; Gustaf Vasa emottager bibeln; En ritlektion; Carl XI, Wachtmeister och Dahlberg; Landskap och Utsikt i närheten af Venedig. Lindholm, Berndt Adolf, målare. Född d. 20 aug. 1841 i Lovisa i Finland. Föräldrar: magistratssekreteraren Otto Berndt Lindholm och Betty Edberg. Efter föräldrarnas flyttning till Åbo gick L. i konstföreningens skola därstädes under R. V. Ekman. 1862 student, reste han följande år till Düsseldorf och inträdde i därvarande målareakademi. Snart lämnade han dock denna och begaf sig 1864 med landskapsmålaren F. Röth till Bayern, där han under dennes ledning målade efter naturen. Hösten 1865 begaf han sig till Gude i Karlsruhe, där han blef bekant med den franska