målarekonsten. 1868 bosatte han sig för en längre tid i Paris och studerade för Bonnat. Han exponerade å salongen, fick medalj på utställningen i Filadelfia 1876 och vann 1877 finska statens pris. Sedan 1875 är L. bosatt i Göteborg, för hvars konstmuseum han sedan 1878 är intendent. Led. af konstakademierna i Petersburg och Stockholm. L., som med ett par arbeten är representerad å Nationalmuseum, visar i sin konst en manlig och realistisk karaktär. Motiven till hans taflor äro förnämligast hämtade från södra Finland, från Göteborgstrakten, bohusländska skärgården, Dalsland, Skåne och Norge. Gift 1872 med Karolina Bohle. Lindholm, Lorentz August, genremålare. Född i Stockholm d. 5 okt. 1819. Efter att ha genomgått konstakademien i Stockholm, begaf L. sig utrikes, sedan han 1849 erhållit medalj af första klassen och ett k. stipendium för tre år. Han blef 1850 akademiens agré. L. studerade bl. a. i Paris men måste för bröstlidande 1851 genomgå en kur i Ems. Han besökte därpå Düsseldorf och Bruxelles på återfärd till Paris. Hösten 1853 afreste han till Rom men afled redan d. 11 april 1854. L. var en anspråkslös, mild natur, hvars älskliga skaplynne återspeglar sig äfven i hans arbeten. Många af dessa, åtminstone från den senare delen af hans lif, finnas ej inom fäderneslandet. I Nationalmuseum förvaras: Rökande gubbe; Flicka, som sönderslagit en spillkum; Bondfamilj, interiör, samt En trasslig härfva, hvilka kompositioner, liksom allt, hvad L. målat, karaktäriseras af en egen enkelhet och flärdlöshet både i innehåll och utförande. L. har vidare målat Kålhufvudet; Fransk arbetarekrog; Blommér i sin atelier; Sömmerska i sin kammare; Romersk interiör. »L:s konst är alltigenom ärlig.» Lindman, Christian Fredrik, matematiker. Född i Vireda socken af Jönköpings län d. 17 sept. 1816. Föräldrar: mjölnaren Nils Jansson och Stina Jansdotter. L. blef student i Uppsala 1835 och vann efter inför filosofiska fakulteten aflagda lärdomsprof 1842 den akademiska lagerkransen. Följande år förordnades han till docent i astronomi, förestod 1843--44 astronomie observatorstjänst samt tjänstgjorde 1843--49 såsom lärare i matematik vid Uppsala realgymnasium. 1849 utnämndes han till lektor i matematik vid högre elementarläroverket i Strängnäs, från hvilken befattning han afgick 1887. Ledamot af kommittén för öfverseende af 1856 års skolstadga, med uppgörande af förslag till författning rörande afgångsexamen vid elementarläroverken. Ledamot af Vetenskapsakademien och Vetensk.-societ. i Uppsala. Förutom disputationer, en mängd uppsatser i Grunert's Archiv der Mathematik und Fysik. (Greifswald), Mathematisk tidskrift, och i Öfversigt af K. Vet.-Akad:s Förhandlingar, har L. författat och utgifvit: Samling af geometriska problemer 1847; Elementarlärobok i Plan Trigonometri 1852; Euklides' fyra första böcker 1867; Samling af problem att användas vid skolungdomens skriföfningar 1868; Elementarlärobok i algebra 1875, med dithörande Samling af exempel och problem 1875; Proportionslärans tillämpning på plangeometrien 1876; Fem-ställiga logaritm-tabeller 1885, m. m.; i Vetensk.-Akad:s Handlingar: Om några definita integraler 1850; Om de transcendenta funktionerna G(a) och Z(a) 1864; Bestämning af några funktioners högre derivator, samt af åtskilliga dermed sammanhängande definita integraler 1866; och i K. Vetensk.-Societetens Acta: D'une fonction transcendente 1874 m. fl. Död i Örebro d. 10 jan. 1901. Gift 1846 med Hilda Maria Cecilia Widegren. Lindmark, Knut Seve, ingenjör. Född d. 28 dec. 1838. Föräldrar: prosten Gustaf Fredrik Lindmark och Sigrid Andrietta Norberg. Student i Uppsala 1856, tog L. 1861 afgångsexamen vid krigsskolan å Marieberg, blef 1863 löjtnant i väg- och vattenbyggnadskåren, hvarifrån han 1874 tog afsked som kapten. 1867--76 var han vice direktör eller direktör för Argentinska republikens ingenjörkår. Katarinahissen i Stockholm, som byggdes 1881--83, och Brunkebergstunneln i samma stad, 1884--86, äro verk af L:s utmärkta konstruktionsförmåga. Sedan 1889 innehade han Långholmsvarfvet, där han beröfvade sig lifvet d. 17 aug. 1892. Gift 1886 med Ebba Skogman. Lindqvist, Johan Hinrik, matematiker. Född d. 19 sept. 1743 i Nystad. Föräldrar: borgaren Johan Lindqvist och Anna Frendeen. L. inskrefs som student i Åbo 1758 och kallades, strax efter det han blifvit magister 1769, af fältmarskalken grefve Ehrensvärd till Sveaborg, att föreläsa i astronomi för därvarande officerare af arméns flotta. Förordnad 1771 till mathes. docent i Åbo, utnämndes han 1778 till adjunkt, följande året till e. o. professor och, sedan Lexell tagit afsked 1781, till innehafvare af den matematiska lärostolen. På denna plats fullföljde han med berömligt nit sina företrädares verk att höja matematikens studium till det anseende, det före Wallerii och Lexells tid förlorat vid det finska universitetet. Död d. 14 mars 1798. Ledamot af Vetenskapsakademien och Vetenskapssociet. Frukterna af L:s författarverksamhet inskränka sig till åtskilliga akademiska disputationer och uppsatser i Vetenskapssociet. handl. Gift 1: 1783 med Kristina Fredrika Laihiander och 2: 1792 med Gustafva Pryss. Lindsköld, Erik, statsman, författare. Född i Skeninge d. 2 febr. 1634. Son af en smed Olof Håkanson, som genom egen duglighet blef rådman och borgmästare, och Margareta Nohlanwähr. Sonen antog först namnet Lindeman och blef student i Uppsala 1651. Under sin studietid väckte han