mån genomfördes. Det troddes rätt allmänt, att L. skulle träda i spetsen för den i sammanhang härmed stiftade svenska riksförsäkringsanstalten, men han blef i stället 1902 efter professor Dahlander, som då afgick, föreståndare vid Tekniska högskolan. Led. af Fysiogr. sällskapet i Lund, Vet.-akad., m. fl. L. har utgifvit åtskilliga skrifter i astronomiska och matematiska ämnen. Gift 1879 med Ebba Peterson. Lindström, Carl Gustaf, skådespelare, sångare. Född d. 6 sept. 1779. Elev vid operan i Stockholm 1793, antogs L. 1800 till skådespelare och sångare vid k. teatern. Utrustad med en tenor af lika sällsynt skönhet som ovanligt omfång samt i besittning af ett fördelaktigt yttre, utgjorde han under fyrtiotre år en prydnad för den k. scenen, där hans repertoar omfattade de förnämsta tenorrollerna på hans tid. Hans bästa roller ansågos vara Gustaf och Kristiern i »Gustaf Vasa», Sargines i Paërs opera samt Jakob i »Den schweiziska familjen». I sina unga år hade han blifvit utnämnd till hofsångare och erhöll 1822 titel af hofkamrer. Sista gången han uppträdde var vid Carl Johans regeringsjubileum 1843, då han spelade Ferdinand Cortez. Död i Stockholm d. 29 okt. 1855. Gift 1813 med operasångerskan Kristina Elisabet Frösslind, från hvilken han sedermera blef skild. Lindström, Erik Gustaf, affärsman, kommunalman, politiker. Född i Göteborg d. 18 sept. 1792. Föräldrar: handl. i nämnda stad Benjamin Lindström och Elisabet Maria Helling. Efter att ifrån sitt fjortonde år ha ägnat sig åt handelsyrket, förvärfvade han sig burskap i Göteborg 1820 och grundade sex år senare den aktade handels- och fabriksfirman Lindström & Brattberg. Medborgares förtroende, som oinskränkt kommit honom till del i hans enskilda affärsverksamhet, lämnade honom också snart en mängd allmänna uppdrag, och det fanns knappt någon riktning af samhällsnyttigt arbete inom Göteborgs stad, i hvilket icke L. mer eller mindre verksamt ingrep. Sålunda var han länge ledamot af borgerskapets äldste och en af handelsföreningens fullmäktige, en af de mest nitiska befordrarne af Göteborgs folkskoleväsen, ordförande i sparbanken, en af upphofsmännen och stiftarne af arbetarbostäder, ledamot och en tid ordförande i direktionen för Göteborgs arbetsinrättning, i sällskapet De fattiges vänner, i pensionsanstalten för ålderstigna tjänstehjon, i direktionen för Sahlgrenska sjukhuset, ordförande i Tyska församlingens kyrkoråd, medlem af Göteborgs bibel- och missionssällskap, en af stadsfullmäktige från början af denna institutions införande, m. m. Till detta kom vidare fullmäktigskapet för Göteborgs stad under tvenne riksdagar 1844 och 1847, då han, som tillhörde den frisinnade majoriteten, vid den första var ledamot af bankoutskottet och vid den senare af statsutskottet. Död i Göteborg d. 29 nov. 1865. Gift med Carolina Johanna Linderot. Lindström, Gustaf, paleontolog. Född i Visby d. 27 aug. 1829. Föräldrar: kronofogden Gustaf Lindström och Katarina Lovisa Carolina Chasseur. Student i Uppsala 1848, blef L. fil. d:r 1854 och adjunkt vid Visby elementarläroverk 1856. L. ägnade ett synnerligen intresseradt studium åt sin fäderneös fauna, såväl den lefvande, hvilken han behandlade i Bidrag till kännedomen om Östersjöns invertebratfauna 1855 och Gotlands nutida mollusker 1865, som den döda, bland hvars djurgrupper L. förnämligast riktade sin uppmärksamhet å armfotingarna i Gotlands brachiopoder 1859 och dess koraller, hvilkas organisation och systematik skildras i Några iakttagelser öfver Zoantharia Rugosa 1856, Om operkularbildningen hos några nutida och siluriska koraller 1870, Om de palæozoiska formationernas operkelbärande koraller 1882 m. fl. arbeten, hvilka 1876 banade L. vägen till posten som professor och intendent vid riksmuseets paleontologiska afdelning. L. har dessutom bl. a. författat: Om Gotlands höjning 1852, Om jättegrytor, bildade af hafvet vid Hoburg på Gotland 1877, Anteckningar om silurlagren å Karlsöarne 1882, Anteckningar om Gotlands medeltid 1892--95, beskrifvit de af de svenska Spetsbergsexpeditionerna 1858 och 1861 insamlade trias- och jurafossilen och i egenskap af Angelins efterträdare ombesörjt redigerandet och utgifningen af dennes »Iconographia Crinoideorum» (i förening med S. Lovén) och »Fragmenta silurica», af hvilket väsentliga delar härleda sig från L. Genom sin öfversättning och bearbetning af Lyells Geologiens grunder 1857 har han väsentligen främjat det geologiska studiet i Sverige. Ledamot af Vetenskapsakademien 1878. Död i Stockholm d. 16 maj 1901. Lindström, Karl Adam, publicist. Född i Tillberga församling af Västmanland d. 20 okt. 1816. Föräldrar: landtbrukaren Carl Fredrik Lindström och Anna Carlsdotter. Student i Uppsala 1838, aflade L. filosofie kandidatexamen därstädes 1847 och mottog vid promotionen året därefter lagerkransen. Samma år inskrifven såsom e. o. tjänsteman i ecklesiastikdepartementet och riksarkivet, befordrades han 1858 till ordinarie andre amanuens i det senare ämbetsverket. Redan åtskilliga år förut hade han börjat sin publicistiska bana såsom medarbetare på utrikesafdelningen i tidningen Väktaren. Som detta inträffade samtidigt med det orientaliska kriget, hade han här ett intresseväckande fält att behandla, hvilket han också gjorde så, att den förut spridda tidningen mer än tredubblades. Detta fäste på honom uppmärksamheten, då under senare delen af år 1859 teckning börjades på Stockholms börs för uppsättande af en ny tidning i moderatkonservativ riktning. Åt L. erbjöds och han mottog äfven hufvudredaktörskapet af denna tidning, som under namn af Nya Dagligt Allehanda på sätt och vis var en fortsättning af den af Hazelius