Vid faderns tidiga frånfälle upptogs L. af sin morfader, guldsmedsåldermannen Fredrik Richter, och sattes af honom i lära hos den bekante hofmålaren David Krafft. L. begaf sig emellertid 1717 till Paris, där han kvarstannade i tjugusju år och utbildade sig vid därvarande målareakademi under Rigaud, de Largillière, De Troy, Cazes och andra berömda mästare. Af ännu större betydelse för hans konstnärsskap blef den berömda venezianska konstnärinnan Rosalba Carriera, hvilken kom till Paris och under hvars ledning han utbildade sig till en af sin tids yppersta pastellmålare. Genom Tessin, då varande svensk ambassadör i Paris, inkallades L. 1740 till ledamot af»Académie royale de peinture et de sculpture», hvilket den tiden gällde för en ofantlig hedersbevisning mot en främling, och åtföljde 1743 svenska ministern i Madrid friherre Fleming till Spanien. Hemkommen till Sverige 1745, blef han stiftande led. af Målare- och Bildhuggareakademien och erhöll hofintendents titel. 1750 blef han hofkonterfejare och 1773 jämte Fehrman vald till Målareakademiens rektor. Död i Stockholm något öfver nittio år gammal d. 18 mars 1786. Ogift. Med honom står rococon fullvuxen inom sin konst, i hela sin egendomlighet, med många förtjänster, många brister. »Det sirliga, kvicka, koketta i hela denna konstriktning återfinnes i hög grad hos honom, medan han tillika förfogar öfver en utbildad och elegant teknik, som länge gjorde honom till allrådande inom det svenska porträttmåleriet.» »Det sägs, att L. varit ytterst känslig för kvinnlig skönhet, och att han, för att lyckas i fruntimmersporträtt, borde vara smått betagen i originalet. Huru som helst ha väl få lyckats bättre återge ungdomlig fägring, och hans bilder af unga kvinnor hafva ett visst något, som på samma gång talar om konstnärens eld och älskarens yra». L:s konst är genom det glänsande, lätta, behagfulla, som präglar densamma, i sitt slag utmärkt, men saknar verkligt djup. O. Levertin utgaf 1902 G. Lundberg, en studie. Lundberg, Johan Teodor, bildhuggare. Född i Stockholm d. 21 juni 1852. Föräldrar: vaktmästaren Johan Lundberg o. Elisabeth Ersdotter. Ett par år elev af Lea Ahlborn, studerade L. 1872--78 vid konstakademien och vann 1881 den k. medaljen för statyn Loke täljande mistelten. Följande året erhöll han för statyn Vid badet akademiens resestipendium och vistades 1882--84 i Paris, där L. bl. a. var elev af Falguière, och därefter till 1888 i Italien. L. har utfört Narren 1882, Försåtet 1883, Per Svinaherde 1885, utförd i brons, hvaraf ett exemplar inköptes af konungen, Liggande Caprigosse 1885, Första vapnet 1886, Gosse, som kastar smörgås 1887, gruppen Fosterbröderna 1887--88, som beställdes af både svenska och danska staten i brons och kan ses i Nationalmuseums park och Charlottenborgs gård, Fiskaren 1890, Flickhufvud 1892, arbeten 1892--94 för Uppsala domkyrkas tre portaler, dels reliefer i tympanonfälten, dels fristående statyer, allt af sandsten, dels sex små reliefer i täljsten, bronsgruppen Konstslöjd 1896--97, för Nationalmuseums portik, statyettgruppen Vågen och stranden 1897, marmor, tillhörande konungen, Sorg 1897, Fackelbärare 1897, i brons, för uppgången till den k. foyen i operan, Olaus Petris bronsstaty vid Storkyrkan 1898, Ikaros 1900, det s. k. Poltavamonumentet, Den dekorativa gruppen för nya riksdagshuset (Svea, Vaksamheten och Eftertanken) samt De fyra stånden (representerade genom statyer af Axel Oxenstierna, Johannes Rudbeck, Louis de Geer och Per Olsson). L. har vidare utfört porträttbyster och porträttmedaljonger. 1889 blef han ledamot och extra lärare vid konstakademien. »Det är kraftig realism och starkt betonad karaktär i hans arbeten, men denna karaktär ligger mera i uttrycket och rörelsen än i formgifningen, som man ofta nog önskade mindre tung och mera lefvande.» Gift 1893 med Ellen Nyblom (dotter till professor C. R. Nyblom), född i Uppsala d. 15 april 1869, hvilken utgifvit flere diktsamlingar, Lyriska stämningar 1895, året förut belönt med Svenska akademiens mindre pris, och Nya dikter 1892 samt äfven uppträdt som målarinna. 1. Lundberg, Karl Robert, genremålare. Född i Stockholm d. 15 febr. 1861. Föräldrar: muraren Carl Alexander Lundberg och Lovisa Katharina Hellberg. L. var lärjunge af xylografen Engberg, vid Tekniska skolan och 1883--87 vid konstakademien. 1888--90 uppehöll han sig i Finland, Marocko och Paris. L. bosatte sig sedermera hösten 1897 i England, men måste längre fram söka bot för ett svårt bröstlidande i Schweiz och Jämtland. Död i Mörsil i Jämtland d. 19 dec. 1903. Redan 1888 väckte L. mycken uppmärksamhet med Stockholmsbilden Vid högvakten, Nationalmuseum, frisk och liffull. Han utförde vidare flere andra genretaflor, däribland Marockanske murare, Konstnärsförbundets utställning 1890, landskap -- Första december 1891, -- en del träffande porträtt i litet format, akvareller m. m. L. var utan all fråga en framstående talang, som af ett vidrigt öde hindrades från att nå ett verkligt stort resultat. Gift 1892 med 2. Lundberg-Seelig, Lotten Jenny Anne-Marie, skådespelerska. Född i Stockholm d. 31 juli 1867. Föräldrar: antikv. bokhandl. Hartvig Viktor Robert Seelig o. Antigone Hildegard Elisabeth Braunstein. Elev vid k. teatern 1884, väckte den unga flickan stor uppmärksamhet, vid sin debut i Hedvigs roll i »Vildanden». Hon var 1885--87 engagerad vid Dramatiska teatern, 1887--89 vid Svenska teatern i Helsingfors, 1889--90 hos Aug. Lindberg, 1890--91 vid Svenska teatern i Stockholm och 1891--98 vid Dramatiska teatern, där hon 1892 blef premiäraktris. Fru L. var