Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Masreliez, Louis-Adrien - 2. Masreliez, Jean-Baptiste - Mathesius - 1. Mathesius, Johan - 2. Mathesius, Per Niklas - Matthiæ, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Italien. Här vistades han i fjorton år, till 1783,
och uppbar under denna tid ett årligt understöd
af slottsbyggnadsfonden. Att han i Italien gjort
stora framsteg, kan med skäl antagas, enär han 1771
vann de bägge högsta prisen vid målarakademien i
Bologna och hedrades med ledamotskap af akademien
s. å. Efter sin hemkomst 1783 ledamot af Målare- och
Bildhuggarakademien, utnämndes han till professor
vid den samma 1784, förordnades till rektor för
teckning och modellering 1802, blef hofintendent
1803 och akademiens direktör 1805. Han afled i
Stockholm d. 19 mars 1810.
M. »åtnjöt under den
gamla tiden ett ofantligt anseende som tecknare
och kompositör, ehuru han som målare, ej ens af
sina varmaste vänner sattes synnerligt högt, på
grund af sin grumliga och tunga färg. Själsfrände
och vän med Sergel, hade han under sin vistelse
i Italien företrädesvis studerat antiken. Däremot
synas de stora målarna gjort föga intryck på honom,
ty i allt, hvad han efterlämnat, märker man snarare
plastikern än färgbehandlaren. Också älskade han
företrädesvis att utkasta kompositioner för friser
o. dyl. och lärer en gång ha yttrat, att det varit
bäst om man aldrig lärt sig att måla annat än grått
i grått, i efterbildning af skulpturen». Egentliga
staflitaflor af M. äro därför mycket sällsynta. Bland
sådana må nämnas: Priamus begär af Achilles sin son
Hectors lik, i Nationalmuseum, samt altartaflan i
Maria kyrka i Stockholm De vise männens tillbedjan,
hvilket sistnämnda arbete dock är måladt före hans
utresa till Italien. I Gustaf III:s paviljong vid
Haga har han åter lämnat prof på sin förmåga i
dekorering och behandling af antika ämnen. Mest och
bäst verkade M. som dekoratör. Han uppgjorde äfven
ritningar till många möbler, som utfördes af hans
bror (se nedan) och andra af den tidens mest ansedda
konsthandtverkare. Såsom lärare vid konstakademien var
han nitisk och samvetsgrann och ansågs som grundlig
konstkännare, hvars yttranden både begärdes och gällde
mycket på sin tid.
Ogift.
2. Masreliez, Jean-Baptiste,
ornamentsbildhuggare. Född i Stockholm 1754; den
föreg. bror.
Han erhöll sin första undervisning af
fadern samt var elev af Målare-akademien, hvars stora
medalj han erhöll 1774. Han blef hofbildhuggare och
1783 led. af akademien. För att utbilda sig gjorde
han två särskilda gånger längre resor till utlandet
och är egentligen minnesvärd såsom den förste,
hvilken i Sverige införde och använde pastellage,
d. v. s. ornering i gips, i stället för träskulptur,
som förut begagnats. Död i Stockholm d. 25 maj 1801.
Gift med Sofia Magdalena Malm.
Mathesius, Gammal österbottnisk finsk prästsläkt,
känd sedan 1500-talet. En gren öfverflyttade å
1700-talet till Sverige.
1. Mathesius, Johan, politiker. Född d. 6 juli
1709. Föräldrar: prosten och kyrkoherden i Pyhäjoki
Nils Mathesius och Anna Portina.
Student i Uppsala 1724, öfverflyttade M. till
Åbo 1727 men återvände efter någon tid till Sverige,
där han vann anställning vid k. biblioteket äfvensom
1735 vid kanslikollegiet som finsk translator. Han
gjorde sig snart känd för sina lifliga politiska
intressen och, då dessa gingo i Mössornas riktning,
blef han bittert hatad af motpartiet, allrahelst han
under 1738 och 1741 års riksdagar på intet sätt lagt
band på sin tunga i tadlet af dess åtgärder. 1741
fingo ändtligen Hattarne anledning att söka sak med
honom, då han beträdts med förbindelser med ryske
ministern, Bestuscheff. Han ställdes nu inför rätta
och blef, då han nekade för de mot honom framkastade
tillvitelserna om förräderi, underkastad två dagars
tortyr i »Hvita hästen», utan att afgifva någon
sorts bekännelse. För inblandning i riksdagsvalen
och riksdagsförhandlingarna blef han likväl dömd
till en månads vatten och bröd-straff äfvensom att
tills vidare hållas fängslad. Han frigafs 1743,
sedan Hattarnes makt för en tid fått en stöt, och
utnämndes två år senare till landssekreterare i
Österbotten. 1752 erhöll han ständernas uttryckliga
försäkran, att hans befordran ej skulle lida
men af hans föregående öden, och erhöll 1760
assessors namn och värdighet samt 1762 lagmans
fullmakt. Kort därefter tog han afsked från sin
landssekreteraresyssla, men tjänstgjorde under en
del af 1763 som vice landshöfding i Österbotten. Död
under en resa till London d. 13 sept 1765.
Gift med Rebecka Berg.
2. Mathesius, Per Niklas, präst, politiker. Född
i Pyhäjoki d. 22 mars 1711; den föreg. broder.
Student i Uppsala 1724, öfverflyttade M. 1727 till
Åbo, men återvände sedan till Uppsala, där han
1734 promoverades till fil. magister, efter att ha
försvarat en afhandling om Österbotten. Följande
år prästvigd, utnämndes han 1743 till faderns
efterträdare som kyrkoherde i Pyhäjoki och blef
1763 kontraktsprost. Som ombud för sitt stifts
prästerskap bevistade han riksdagarne 1756, 1760 och
1765 och utmärkte sig som en af Mössornas stridbaraste
kämpar. Vid den sistnämnda var han ledamot af den
mäktiga bankodeputationen och yrkade i räfsten mot
växelkontoren på de strängaste åtgärderna. Det länder
honom särskildt till heder, att han vid förföljelsen
mot ståndsbrodern A. Chydenius (Se I: 186) sökte
skydda yttrandefrihetens helgd. Död d. 23 nov. 1772.
Gift 1735 med Brita Kiemmer.
M:s yngsta halfbroder
Aron, f. 1736, öfverflyttade till Sverige och afled
1808 som prost och kyrkoherde i Fogelås. Dennes
sonson, Nils Aron, son af läroverksadjunkten Johan
Mathesius och Elsa Johanna Modin, f. i Skara d. 27
aug. 1837, student i Uppsala 1854, adjunkt i Skara
1869 och lektor därstädes 1891, har gjort sig känd som
en framstående skolman och författare af läroböcker
i tyska och engelska språken, af hvilka flera utgått
i många upplagor. Han var medlem af 1882–84 års
läroverkskommitté.
Matthiæ, Johannes, biskop. Född 1592 eller 1593
i Västra Husby prästgård i Östergötland. Son af
kyrkoherden Matthias Petri och Anna Gubbe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
