Åbo d. 30 april 1826. Föräldrar: stadskassören Carl Daniel Mesterton och Anna Maria Stahre. Efter förberedande studier vid Åbo högre elementarskola blef M. student i Uppsala 1843, aflade med. kand.-examen därstädes 1852, blef medic. licent. 1854 samt medicine doktor 1855 och kirurgie magister 1856. Sedan han tjänstgjort såsom amanuens och därefter som underkirurg vid Serafimerlasarettets kirurgiska klinik 1854--56, förordnades han det sistnämnda året till docent i kirurgi vid Uppsala universitet, förestod 1856--57 professuren i kirurgi och obstetrik och utnämndes 1857 till innehafvare af lärostolen i dessa vetenskaper. Dels på egen bekostnad, dels såsom Letterstedtsk stipendiat företog han resor i Tyskland, Belgien, Frankrike, Österrike, Italien, Holland och England. Ledamot af Vet.-societeten i Uppsala, Societas medica fennica m. fl. sällskap. M. visade stor skicklighet och nit som lärare och i den därmed förenade befattningen som öfverkirurg vid Akademiska sjukhuset och länslasarettet i Uppsala, hvilkas gemensamma byggnad, fullbordad 1867, uppfördes under hans öfvervakande. Kirurgiska polikliniken och barnbördsanstalten i Uppsala inrättades 1859 på hans initiativ. Led. af den s. å. tillsatta kommittén för ordnande af den medicinska undervisningen i Sverige, uppträdde M. kraftigt mot förslaget om denna undervisnings centraliserande till Stockholm och utgaf 1860 och 1863 två broschyrer i frågan. M. var äfven mycket ansedd såsom enskild praktiserande läkare. Död i Uppsala d. 7 april 1889. I Uppsala universitets årsskrift, Hygiea och isynnerhet i Uppsala Läkareförenings förhandlingar har han meddelat en mängd iakttagelser och uppsatser af medicinskt och kirurgiskt innehåll. Gift 1852 med Maria Johanna Weman. Meves, Friedrich Wilhelm, ornitolog. Född d. 14 april 1814 i Delligsen i hertigdömet Braunschweig, där fadern Ludvig Meves var präst; modern Augusta Lüders. Redan i sina barnaår visade M. en liflig håg för naturvetenskaperna, i hvilka han erhöll handledning af sin far, som själf var stor vän af naturalhistorien. När fadern aflidit, upptogs han, tretton år gammal, af sin morfader, som var präst i en braunschweigisk by, och åtnjöt i hans hem uppfostran och undervisning till 1829, då han kom i lära hos en apotekare i Elbingrode-am-Harz. Efter en femårig lärokurs utexaminerad till provisor, erhöll han mera ledighet till fortsättning af sina studier i språk och naturvetenskap samt var lycklig nog att kunna välja sina konditioner å platser, som voro gynnsamma för ornitologiska iakttagelser, såsom Mühlhausen i Thüringen, Ottendorf vid Elbes utlopp, Heiligenhafen, Kiel m. fl. 1840 inskrefs han vid universitetet i sistnämnda stad till »studiosus medicinæ et rerum naturalium» och anställdes såsom amanuens vid anatomisk-zoologiska museet därstädes samt hade den lyckan att i den bekante ornitologen Fr. Boie finna en gynnare och vän. Året därefter erbjöds honom konservatorsbefattningen vid riksmusei i Stockholm zoologiska samlingar, hvilken plats han tillträdde våren 1842 och innehade till 1877. Till M:s många förtjänster om den zoologiska delen af riksmuseum hör icke minst att ha infört representerande serier af fågelarterna i deras olika utvecklingsstadier samt att vid prepareringen hafva ägnat en synnerlig uppmärksamhet åt det egendomligt plastiska i hvarje djurkropps form. För vetenskapliga, särdeles ornitologiska, forskningar företog han en mängd resor till Öland, Gotland, Skåne, Västergötland. Jämtland, nordvästra Ryssland, Ural, Schweiz, Frankrike, Holland, Tyskland m. fl. och medförde från dessa färder värderika naturföremål för riksmusei samlingar. I tryck meddelade han en mängd uppsatser i Öfversigt af k. Vetensk.-akad:s förhandlingar, såsom: Om färgförändringen hos foglar med och utan ruggning 1854, Till Gotlands Fauna 1856, Till Norra Sveriges ornithologi 1858, Om den röda färgen hos Gypaëtus 1860, Bidrag till Sveriges ornithologi 1868, Ornithologiska iakttagelser i nordvästra Ryssland 1871 -- spridda meddelanden i Naumannia, Journ. für Ornithologie; Proc. of the Zool. Society, Dressers the Birds of Europe m. m. M. ledde utförandet af figurerna till den af A. E. Holmgren med text försedda Atlas öfver Skandinaviens däggdjur 1878. Ledamot af flera utländska naturhistoriska samfund. Död i Stockholm d. 10 april 1891. Gift 1844 med Ida Lappe, dotter af skalden Karl Lappe och lycklig öfversättarinna af flera Runebergs poetiska arbeten m. m. Meyer, Ernst Fredrik Wilhelm, affärsman, politiker. Född i Karlshamn d. 5 dec. 1847. Föräldrar: grosshandlaren Carl Wilhelm Sigismund Meyer och Carolina Dorotea Juliana Schröder. Efter studier vid Karlshamns läroverk och Dresdens handelsinstitut, fullkomnade M. ytterligare sin merkantila utbildning genom anställning å kontor å utländska handelsorter till 1870, då han återvände till fäderneslandet som biträde i trävaruexportfirman Winberg & Meyer i Karlshamn, i hvilken han 1874 ingick som delägare. Vid sidan häraf anlitades M. tidigt i allmänna värf som landstingsman, stadsfullmäktig m. m. och valdes 1881 till ledamot af Andra kammaren, i hvilken egenskap han fungerade till och med 1885 års riksdag. Under denna tid tillhörde han den del af den s. k. centern, som understödde 1883 års härordningsförslag. Vid majriksdagen 1887 valdes han som frihandlarnas kandidat, med särskild uppgift att verka för den spanska handelstraktaten, för hvilken han ock inom bevillningsutskottet inlade ett intresseradt arbete. Han var sedermera borta från politiken till 1897 års riksdag, då han åter intog plats i Andra kammaren som representant för Blekinges mindre städer. Han kom nu snart att spela en mera uppmärksammad roll än förut, tack vare sin mångsidiga